Add parallel Print Page Options

David prisar Herren

16 Guds ark fördes in i tältet som David hade rest, och de bar fram brännoffer och gemenskapsoffer till Gud.

När David avslutat brännoffren, välsignade han folket i Herrens namn, och sedan gav han var och en av israeliterna, både män och kvinnor, en kaka bröd, en dadelkaka och en druvkaka.

Han utsåg några leviter att tjänstgöra framför Herrens ark; de skulle åkalla, prisa och lova Herren, Israels Gud.

Asaf blev ledare, Sakarja den andre, och sedan Jeiel[a], Shemiramot, Jechiel, Mattitja, Eliav, Benaja, Oved-Edom och Jeiel. De spelade lyra och harpa, Asaf slog på cymbalerna och prästerna Benaja och Jachasiel blåste ständigt på sina trumpeter framför Guds förbundsark.

David lovprisar Herren

(Ps 105:1-15; 96:1-13; 106:1; 106:47-48)

Den dagen uppdrog David för första gången Asaf och hans bröder att lovsjunga Herren:

”Prisa Herren, åkalla honom!
    Gör hans verk kända för alla folk!
Sjung och spela till hans ära,
    berätta om alla hans under!
10 Lovprisa hans heliga namn,
    låt dem som söker Herren få en innerlig glädje!
11 Vänd er till Herren och hans kraft,
    sök honom ständigt!

12 Tänk på de mäktiga gärningar han har gjort,
    hans under och den dom som han uttalat,
13 ni som är ättlingar till hans tjänare Israel,
    till Jakob[b], hans utvalde.
14 Han är Herren, vår Gud.
    Över hela jorden sträcker sig hans domar.

15 Han minns för evigt sitt förbund[c],
    sina befallningar för tusen generationer,
16 det förbund som han slöt med Abraham,
    och sin ed till Isak.
17 Han bekräftade det till Jakob som en stadga,
    till Israel som ett evigt förbund.
18 Han sa: ’Jag ska ge dig Kanaans land
    till arv och egendom.’

19 Fastän de[d] var få till antalet,
    en liten skara främlingar,
20 och vandrade från folk till folk,
    från rike till rike,
21 lät han ingen förtrycka dem,
    och han straffade kungar för deras skull.
22 ’Rör inte mina smorda,
    skada inte mina profeter!’

23 Sjung till Herrens ära, hela jorden!
    Ropa ut hans räddning varje dag!
24 Förkunna hans härlighet bland folken,
    berätta för alla människor om hans under!

25 För Herren är stor och högt prisad,
    värd att frukta, mer än alla gudar.
26 Folkens alla gudar är avgudar,
    men Herren har gjort himlen.
27 Majestät och prakt omger honom,
    kraft och glädje finns i hans boning.

28 Ge Herren ära, alla folkslag,
    erkänn hans majestät och kraft!
29 Ge Herrens höga namn ära,
    kom med era offer till honom,
tillbe Herren i helig skrud![e]
30     Darra inför honom, hela jorden!
Världen står fast, den kan inte rubbas.

31 Låt himlen vara glad och jorden jubla!
    Låt dem förkunna bland folken att Herren regerar!
32 Låt havet brusa och allt som finns i det!
    Låt fälten glädjas och allt som växer på dem!
33 Skogens alla träd ska susa av lovsånger,
    ja, de ska jubla inför Herren,
ty han kommer för att döma jorden.

34 Prisa Herren, för han är god.
    Hans nåd varar i evighet.
35 Säg: Rädda oss, Gud, du vår räddare!
    Samla oss igen och befria oss från dessa folk,
så att vi får prisa ditt heliga namn
    och tacka och lova dig.
36 Lovad vare Herren, Israels Gud,
    från evighet till evighet!”

Och allt folket sa: ”Amen!” och prisade Herren.

37 David lämnade Asaf och hans bröder i ständig tjänst inför Herrens förbundsark, enligt föreskrifterna för varje dag, 38 liksom Oved-Edom och hans 68 medhjälpare. Oved-Edom, Jedutuns son, var dörrvaktare tillsammans med Hosa.

39 Prästen Sadok och hans bröder, prästerna, lämnade David kvar vid Herrens boning på offerhöjden i Givon, 40 för att de alltid skulle bära fram brännoffer inför Herren på brännofferaltaret varje morgon och kväll, i enlighet med den lag som Herren hade gett Israel. 41 Med dem var också Heman, Jedutun och andra utvalda, som var utsedda att prisa Herren, för hans nåd varar för evigt. 42 Heman och Jedutun var ansvariga för musiken med trumpet och cymbal och andra instrument till gudstjänstssången. Jedutuns söner var dörrvaktare.

43 Sedan återvände folket hem, var och en till sitt, och David återvände för att välsigna sin familj.

Footnotes

  1. 16:5 Enligt 15:18 Jaasiel.
  2. 16:13 Jakob, Israel, se 1 Mos 32:28. Upprepningen är en ofta förekommande poetisk form, parallellism.
  3. 16:15 Enligt den masoretiska texten: Kom för alltid ihåg hans förbund. Jfr även Ps 105:8.
  4. 16:19 Enligt Septuaginta; se även Ps 105:12. Enligt den masoretiska texten ni.
  5. 16:29 I helig skrud kan syfta på Herrens härlighet, eller på den dräkt prästerna använde.