1 Krönikeboken 26-29

nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)

Tempelvakternas uppgifter

26 Avdelningarna för dörrvaktarna var:

¹² Avdelningarna för dörrvaktarna, uppdelade efter deras huvudmän, hade, liksom deras släktingar, i uppgift att tjänstgöra i Herrens hus. ¹³ De kastade lott om varje port, ung som gammal, familj för familj.

¹⁴ Lotten för den östra porten föll på Shelemja. De kastade sedan lott för hans son Sakarja, en vis rådgivare, och lotten gav honom den norra porten.

¹⁵ Oved-Edom fick den södra porten, och hans söner fick ansvaret för förrådsrummen. ¹⁶ Den västra porten och Shalleketporten^[a] vid övre vägen fick Shuppim och Hosa.

Vaktposter fanns på alla sidor: ¹⁷ Dagligen sex leviter i öster, fyra i norr, fyra i söder och två vid förråden, ¹⁸ vid tillbyggnaden^[b] i väster fyra på vägen och två vid själva tillbyggnaden.

¹⁹ Detta var dörrvaktarnas avdelningar, av Korachs och Meraris släkter.

Andra uppgifter

²⁰ Leviterna, deras bröder^[c], ansvarade för skattkammaren i Guds hus och förråden för det som blivit helgat. ²¹ Ladans ättlingar, Gershons släkt genom Ladan, som var familjeöverhuvuden för gersoniten Ladan, var Jechiel, ²² dvs. Jechiels ättlingar, Setam och hans bror Joel. De hade ansvaret för skatterna i Herrens hus.

Befälhavare i armén

27 Förteckning över israeliterna, familjeöverhuvuden, högre och lägre befälhavare, deras officerare, som tjänade kungen i allt som hade med avdelningarna att göra, och som var i tjänst en månad var under årets alla månader. Varje avdelning bestod av 24 000 man:

Stamledare

¹⁶ Furstarna för Israels stammar var:

Dessa var ledarna för Israels stammar.

²³ David tog inte med i folkräkningen dem som var tjugo år eller yngre, för Herren hade lovat att israeliterna skulle bli lika oräkneliga som himlens stjärnor. ²⁴ Joav, Serujas son, påbörjade folkräkningen men avslutade den aldrig, för Guds vrede kom över Israel, och slutsumman blev aldrig införd i kung Davids krönika.

Tjänstemän i riket

²⁵ Asmavet, Adiels son, hade ansvaret för de kungliga förråden.

Jonatan, Ussias son, ansvarade för förråden på landsbygden, i städer, byar och vakttorn.

²⁶ Esri, Keluvs son, hade ansvaret för alla som arbetade med jordbruk ute på fälten.

²⁷ Shimi från Rama hade ansvaret för vingårdarna och Savdi från Shefam för vinförråden i vingårdarna.

²⁸ Baal Hanan från Geder hade ansvaret för kungens olivplanteringar och för mullbärsfikonträden på låglandet i väster.

Joash var ansvarig för oljeförråden.

²⁹ Shitraj från Sharon var ansvarig för boskapen som betade i Sharon och Shafat, Adlajs son, för boskapen i dalarna.

³⁰ Ovil, ismaeliten, var ansvarig för kamelerna, Jechdeja från Meronot för åsnorna ³¹ och hagarén Jasis för småboskapen.

Dessa män var uppsyningsmän över kung Davids egendom.

³² Davids farbror, Jonatan, var rådgivare. Han var en vis och skriftlärd man^[d]. Jechiel, Hakmonis son, tjänstgjorde för kungens söner.

³³ Achitofel var också rådgivare till kungen. Hushaj från Erek var kungens vän. ³⁴ Achitofel efterträddes av Jojada, Benajas son, och av Evjatar.

Joav var överbefälhavare för kungens här.

David ger Salomo instruktioner inför tempelbygget

28 David kallade nu samman alla Israels ledare till Jerusalem, ledarna över Israels stammar, ledarna för de olika avdelningar som var i kungens tjänst, de högre och lägre officerarna, uppsyningsmännen över kungens och hans söners egendom och boskap samt tjänstemännen i palatset, hjältarna och andra inflytelserika personer. ² David reste sig och talade till dem:

”Hör, mina bröder och mitt folk! Det har varit min önskan att bygga ett hus till viloplats för Herrens förbundsark, vår Guds fotpall. Jag har gjort planer för det, ³ men Gud har sagt till mig: ’Du ska inte bygga något hus för mitt namn, för du är en krigare och har utgjutit mycket blod.’

⁴ Ändå har Herren, Israels Gud, valt mig bland alla i min fars familj till att för alltid vara kung över Israel. Han har utvalt Juda som furste och i Judas stam min fars familj. Bland min fars söner fann han behag i mig och gjorde mig till kung över hela Israel. ⁵ Bland mina söner – och Herren har gett mig många – har han utvalt Salomo att sitta på Herrens kungatron och regera över Israel. ⁶ Han sa till mig: ’Din son Salomo ska bygga mitt tempel och mina förgårdar, för jag har utvalt honom till min son, och jag ska vara hans far. ⁷ Jag ska befästa hans kungadöme för alltid, om han alltid följer mina bud och föreskrifter, som han gjort hittills.’

⁸ Här inför Israel, Herrens församling, och inför Gud själv som hör detta, uppmanar jag er att hålla alla Herrens, er Guds bud, så att ni får äga detta goda land och sedan överlämna det till era efterkommande för evig tid.

⁹ Salomo, min son, lär känna din fars Gud! Tjäna honom helhjärtat och villigt, för Herren granskar allas innersta och förstår varje motiv och tanke. Om du söker honom ska du finna honom, men om du överger honom ska han förkasta dig för alltid.

¹⁰ Tänk på att Herren har utsett dig till att bygga hans heliga tempel. Var frimodig och gå till verket!”

¹¹ David gav sedan sin son Salomo ritningen till förhuset och templet med dess byggnader, dess förrådshus, de övre salarna, de inre rummen och rummet för försoningsplatsen. ¹² Han delgav honom också sina planer som Anden ingett honom beträffande förgårdarna till Herrens hus och rummen runt omkring, tempelförråden i Guds hus och förvaringsrummen för det som hade helgats, ¹³ samt instruktioner om fördelningen av prästernas och leviternas tjänst och om alla tillbehörens användning i Herrens hus.

¹⁴ David bestämde även mängden av guld för tillverkningen av alla guldföremål för olika tjänster, liksom vikten av silver för silverföremålen för olika tjänster, ¹⁵ vikten av guld till lampställen och guldlamporna, vikten av varje lampställ med dess lampor, och vikten av silver till varje silverlampställ med dess lampor, alltefter dess användning, ¹⁶ vikten av guld till bordet för skådebröden och vikten av silver till silverborden, ¹⁷ vikten av guld till gafflar, skålar och av rent guld, vikten av varje guld- och silverbägare, ¹⁸ slutligen vikten av guld till rökelsealtaret av rent guld. Han gav honom också en beskrivning av vagnen, keruberna av guld, som med sina vingar övertäckte Herrens förbundsark. ¹⁹ Allt detta skrevs ner under Herrens ledning, för det var han som gav David varje detalj av beskrivningen.

²⁰ ”Var nu stark och frimodig”, sa David till sin son Salomo. ”Sätt genast i gång med arbetet! Var inte rädd eller missmodig, för Herren, min Gud, är med dig, och han kommer inte att lämna eller överge dig, tills du har fullföljt allt arbete för tjänsten i Herrens hus. ²¹ Här är prästernas och leviternas avdelningar, som är redo för allt arbete i Guds hus, och många andra med olika begåvningar som både vill och kan utföra allt slags arbete. Ledarna och folket kommer att lyda varje befallning som du ger.”

Folket bär fram gåvor till tempelbygget

29 Kung David talade sedan till hela församlingen: ”Min son Salomo, som Gud har utvalt, är fortfarande ung och oerfaren, och uppgiften är enorm, för denna är inte en byggnad för människor utan för Herren Gud. ² Jag har gjort allt jag kan för att till min Guds hus skaffa guld till det som ska vara av guld, silver till det som ska vara av silver, koppar till det som ska vara av koppar, järn till det som ska vara av järn och trä till det som ska vara av trä samt onyx, andra infattningsstenar, svartglänsande^[e] och brokiga stenar, alla slags dyrbara stenar och marmor i stor mängd. ³ Eftersom jag älskar Guds hus, ger jag också hela min privata förmögenhet av guld och silver, utöver allt det jag redan skaffat till helgedomen: ⁴ 3 000 talenter^[f] guld från Ofir och 7 000 talenter silver till att överdra byggnadernas väggar med, ⁵ guld till det som ska tillverkas av guld och silver till det som ska tillverkas av silver, till det som hantverkarna ska göra. Vem vill idag komma med en frivillig gåva till Herren?”

⁶ Då kom huvudmännen för familjerna och stammarna i Israel, de högre och lägre arméofficerarna och kungens främsta tjänstemän med sina gåvor. ⁷ De gav till arbetet med Guds hus 5 000 talenter guld, 10 000 dareiker^[g], 10 000 talenter silver, 18 000 talenter koppar och 100 000 talenter järn. ⁸ De som hade ädelstenar gav dem till skattkammaren i Herrens hus, i gershoniten Jechiels vård. ⁹ Folket gladde sig över att de så helhjärtat gav de frivilliga gåvorna till Herren, och David själv gladde sig mycket.

David tackar Herren

¹⁰ David prisade Herren inför hela församlingen och sa:

¹⁴ Vem är jag och vad är mitt folk, att vi skulle kunna ge dig allt detta?

Allt kommer ju från dig, och vi har bara gett det som vi fått ur din hand.

¹⁵ För vi är främlingar och gäster inför dig, precis som våra förfäder.

Våra dagar på jorden är som en skugga, vi har inget att hoppas på.

¹⁶ Herre, vår Gud, all denna rikedom vi har samlat för att kunna bygga ett tempel till ditt heliga namn, kommer från dig. Det tillhör dig alltsammans.

¹⁷ Jag vet, min Gud, att du prövar människohjärtan och vill se integritet. Jag har gett allt det här med ärliga och uppriktiga avsikter, och jag har sett hur ditt folk villigt har kommit med sina gåvor.

¹⁸ Herre, våra förfäders Gud, Abrahams, Isaks och Jakobs Gud, låt denna längtan att tjäna och lyda dig få vara kvar hos ditt folk för all framtid, och bevara deras hjärtan lojala mot dig!

¹⁹ Gör min son Salomo helhjärtat överlåten till dig, så att han håller dina bud, förordningar och föreskrifter och följer dem i allting och bygger det tempel som jag har förberett!”

²⁰ Sedan sa David till hela församlingen: ”Prisa Herren, er Gud!” Då prisade de alla Herren, sina förfäders Gud, bugade sig och föll ner på marken inför Herren och inför kungen.

Salomos regering

(1 Krön 29:21—2 Krön 9:31)

²¹ Nästa dag bar man fram slaktoffer och brännoffer till Herren: 1 000 tjurar, 1 000 baggar och 1 000 lamm med tillhörande dryckesoffer och mängder av slaktoffer för hela Israel. ²² De åt och drack inför Herren med stor glädje.

Sedan bekräftade de en andra gång Salomo, Davids son, som kung. De smorde honom inför Herren till furste och Sadok till präst.

²³ Salomo besteg Herrens tron efter sin far David, och han hade framgång. Hela Israel lydde honom, ²⁴ och alla hövdingarna och officerarna och alla kung Davids söner underordnade sig kung Salomo. ²⁵ Herren upphöjde Salomo inför hela Israel och gav honom kunglig glans på ett sätt som ingen kung i Israel tidigare hade haft.

David dör vid hög ålder

²⁶ David, Jishajs son, hade varit kung över hela Israel. ²⁷ Han hade regerat över Israel i fyrtio år, sju år i Hebron och trettiotre i Jerusalem. ²⁸ Han dog i hög ålder, nöjd med sina år, rik och ärad, och han efterträddes alltså av sin son Salomo.

²⁹ Kung Davids historia, från början till slut, finns nedtecknad i siaren Samuels krönika, i profeten Natans krönika och i siaren Gads krönika. ³⁰ Där berättas om hans regering, hans makt och allt som hände honom och Israel och alla andra riken och länder.