Add parallel Print Page Options

Salomo bygger templet

Salomo planerar tempelbygget

(1 Kung 5:1-18)

Salomo planerade nu att bygga ett tempel åt Herren och ett kungapalats åt sig själv. Han kallade in 70 000 bärare, 80 000 stenhuggare i bergen och 3 600 förmän.

Salomo sände detta meddelande till kung Hiram i Tyros:

”Gör som du gjorde mot min far David när du sände cederträ till honom så att han kunde bygga ett palats åt sig att bo i. Jag vill nu bygga ett hus åt Herrens, min Guds, namn och helga det åt honom. Där ska man tända välluktande rökelse inför honom, placera skådebröden och bära fram brännoffer varje morgon och kväll, på sabbaterna och vid nymånadsfester och högtider som är föreskrivna av Herren, vår Gud. För så ska det för alltid vara i Israel. Det tempel jag ska bygga kommer att vara stort, för vår Gud är större än alla andra gudar. Men vem kan bygga ett hus åt honom, när inte ens himlen, himlarnas himmel, kan rymma honom? Och vem är då jag att jag skulle kunna bygga ett hus åt honom, annat än för att tända offereld inför honom?

Skicka mig därför en kunnig man som kan arbeta i guld, silver, koppar och järn, samt i purpurrött, karminrött och blått garn och snida och gravera. Han ska arbeta tillsammans med de yrkesmän som finns i Juda och Jerusalem och som min far David utsåg.

Sänd mig också cederträ, cypressträ och almugträ[a] från Libanons skogar, för jag vet att dina män är skickliga i att hugga timmer på Libanon. Mina män ska tillsammans med dina förse mig med en stor mängd timmer, för det hus jag ska bygga ska bli stort och magnifikt. 10 Jag ger männen som hugger timret 20 000 säckar[b] tröskat vete, 20 000 säckar korn, 600 kubik[c] vin och 600 kubik olja.”

11 Kung Hiram av Tyros svarade i ett brev till kung Salomo:

”Det är för att Herren älskar sitt folk som han har gjort dig till dess kung.”

12 Hiram fortsatte:

”Välsignad vare Herren, Israels Gud, som skapade himmel och jord och som har gett David en sådan vis, klok och förståndig son att bygga ett hus åt Herren och ett kungapalats åt sig själv. 13 Jag ska nu sända dig mäster[d] Hiram, en skicklig yrkesman. 14 Han är son till en danitisk kvinna och hans far är en tyrisk man. Han är skicklig att arbeta i guld och silver, koppar och järn, sten och trä, purpurrött, blått och fint lingarn. Han är en skicklig gravör och kan förverkliga vilket konstverk som helst som åläggs honom. Han kommer att arbeta tillsammans med dina yrkesmän och dem som utsågs av min herre David, din far.

15 Sänd nu, min herre, vetet, kornet, oljan och vinet du nämnde, till dina tjänare, 16 så ska vi på Libanons berg hugga allt det timmer du behöver och föra det till dig på flottar över havet till Jafo. Därifrån kan du sedan frakta det upp till Jerusalem.”

17 Salomo företog en folkräkning av alla främlingar i Israel, efter den som hans far David hade gjort, och de var 153 600. 18 Han utsåg 70 000 av dessa till bärare, 80 000 till stenhuggare i bergen och 3 600 till förmän som skulle hålla folket i arbete.

Templet börjar byggas

(1 Kung 6:1-38)

Så började Salomo bygga Herrens hus på Moria berg i Jerusalem, där Herren visat sig för hans far, kung David, på den plats som David gjort i ordning på jevusén Ornans tröskplats. Han började bygga på den andra dagen[e] i andra månaden av sitt fjärde regeringsår.

När Salomo byggde Guds hus, lade han grunden så att den blev 30 meter lång och 10 meter bred. Portalen, som låg framför templet, var 10 meter bred, liksom själva templet, och höjden var 10 meter[f]. Han belade insidan med rent guld.

Det stora rummet klädde han med panel av cypressträ, som han klädde med rent guld och prydde med palmer och kedjor. Han smyckade huset ytterligare med dyrbara stenar. Guldet som han använde kom från Parvajim. Han belade templets väggar, bjälkar, dörrar och trösklar med guld och graverade keruber på väggarna.

Han gjorde också det allra heligaste. Dess bredd motsvarade templets, och det var 10 meter långt och 10 meter brett. Han belade det med 21 ton[g] finaste guld. Guldet till spikarna vägde 600 gram. De övre rummen belade han också med guld. 10 Inne i det allra heligaste gjorde Salomo två skulpturer, två keruber, belagda med guld. 11 Den sammanlagda längden på kerubernas vingar var 10 meter. Den ena kerubens ena vinge, som var 2,5 meter lång, rörde vid tempelväggen, och dess andra vinge, också 2,5 meter, rörde vid den andra kerubens vinge. 12 Den andra kerubens ena vinge, som också var 2,5 meter lång, rörde vid tempelväggen, och dess andra vinge, även den 2,5 meter, rörde vid den första kerubens vinge. 13 Dessa kerubers vingar bredde alltså ut sig 10 meter. De stod på sina fötter med ansiktena mot det yttre rummet. 14 Framför ingången till det allra heligaste gjorde han ett förhänge av blått, purpurrött, karminrött och vitt lingarn, som han smyckade med keruber.

15 Därefter gjorde Salomo två pelare, sjutton och en halv meter höga, och varje kapitäl upptill var 2,5 meter högt. 16 Han gjorde också kedjor till koret[h] och satte dem högst upp på pelarna med 100 granatäpplen fästa vid kedjorna. 17 Han placerade pelarna framför templet, en till höger och en till vänster. Den till höger kallade han Jakin, och den till vänster Boas.

Footnotes

  1. 2:8 Eller algum, ett för oss okänt träslag; jfr 1 Kung 10:11 med not.
  2. 2:10 På hebreiska kor, ett mått som motsvarade 10 efa, ca 300 liter (en efa har varierat mellan 20 och 40 liter).
  3. 2:10 På hebreiska 20 000 bat (gäller både vin och olja), en motsvarighet till efa (se föregående not), som användes om vätskor.
  4. 2:13 Ordagrant: fader, en hederstitel.
  5. 3:2 Dagen finns inte i grundtexten men kan antas.
  6. 3:4 Uppgiften om höjden är olika i olika handskrifter; enligt den masoretiska texten var den 120 alnar, alltså ca 60 meter. 20 alnar, här 10 meter, vilket är mer sannolikt, kommer från vissa Septuaginta- och syriska handskrifter.
  7. 3:8 Ordagrant: 600 talenter. En talent motsvarade ca 34 kilo (vikten har varierat genom tiderna).
  8. 3:16 Det hebreiska uttryckets betydelse är osäker.