Add parallel Print Page Options

Herrens härlighet fyller templet

(1 Kung 8:62-66)

När Salomo hade slutat att be, kom eld ner från himlen och förtärde brännoffret och slaktoffren. Herrens härlighet uppfyllde templet. Prästerna kunde inte gå in i Herrens hus, eftersom Herrens härlighet uppfyllde det. När alla israeliterna såg hur elden och Herrens härlighet kom ner över templet, föll de ner med ansiktet mot marken och tillbad och prisade Herren:

”Han är god
    och hans nåd varar i evighet!”

Kungen och allt folket frambar offer till Herren. Kung Salomo offrade 22 000 tjurar och 120 000 får och getter. Så invigde kungen och hela folket Guds hus. Prästerna intog sina platser, och leviterna stod med Herrens musikinstrument, som kung David gjort för tacksägelse och själv använt för att prisa Herren: ”Hans nåd varar i evighet.” Prästerna, som stod mitt emot leviterna, blåste i sina trumpeter, och alla israeliterna stod upp.

Salomo helgade den mellersta delen av förgården framför Herrens hus, och där offrade han brännoffer och matoffer och fettstycken av gemenskapsoffer, då kopparaltaret som Salomo gjort inte kunde rymma allt brännoffer och matoffer och fettstyckena.

Salomo firade högtiden i sju dagar tillsammans med hela Israel, en mycket stor församling, ända från Levo-Hamat till Egyptens bäck. Den åttonde dagen hölls en högtidssamling, för de hade firat altarets invigning i sju dagar och högtiden i sju dagar. 10 Men på den tjugotredje dagen i sjunde månaden skickade han hem folket, som var glada och lyckliga över allt det goda Herren hade gjort mot David och Salomo och mot sitt folk Israel.

Gud talar till Salomo

(1 Kung 9:1-9)

11 Salomo färdigställde så Herrens hus och kungapalatset. Han lyckades med allt han föresatt sig att göra i Herrens hus och i sitt eget palats. 12 Då visade sig Herren en natt för Salomo och sa:

”Jag har hört din bön och valt denna plats åt mig för offer.

13 Om jag stänger till himlen, så att det inte kommer något regn, eller om jag befaller gräshoppor att härja landet, eller om jag sänder epidemier över mitt folk, 14 och mitt folk, som är kallat efter mitt namn, då ödmjukar sig och ber till mig, söker mig och vänder om från sina onda vägar, ska jag lyssna till dem från himlen och förlåta deras synder och bota deras land. 15 Jag ska öppna mina ögon och öron till de böner som bes på den här platsen. 16 Jag har nu valt och helgat det här templet för att mitt namn ska bo där för evigt. Mina ögon och mitt hjärta ska alltid vara här.

17 Om du nu vandrar mina vägar, så som din far David gjorde inför mig, och i allting gör som jag befallt, följer mina bud och föreskrifter, 18 ska jag låta ditt kungadöme bestå, som jag lovade din far David: Det ska aldrig saknas en ättling till dig som regerar över Israel.

19 Men om ni vänder er bort och överger de bud och befallningar som jag gett er och börjar tjäna andra gudar och tillbe dem, 20 då ska jag rycka upp dem ur mitt land, som jag gav dem, och förkasta detta hus som är helgat åt mitt namn. Jag ska låta det bli till ordspråk och nidvisa bland alla folk. 21 Detta hus, som nu är så imponerande, ska var och en som går förbi, se på och häpet säga: Varför har Herren gjort så med detta land och detta tempel? 22 Svaret ska bli: ’Därför att de har övergett Herren, sina fäders Gud, som förde dem ut ur Egypten, och i stället hållit sig till andra gudar, tillbett och tjänat dem. Det är därför han lät allt detta onda drabba dem.’ ”

Salomos rikedom och vishet

(1 Kung 9:10-28)

Efter de tjugo år som det tagit för Salomo att bygga Herrens hus och kungapalatset, byggde han också upp de städer som Hiram hade gett honom, och han lät israeliterna bosätta sig där. Sedan gick han mot Hamat Sova och intog det. Han byggde upp Tadmor i öknen och de förrådsstäder som han hade byggt i Hamat. Han byggde också upp Övre Bet Horon och Nedre Bet Horon till befästa städer med murar, portar och bommar, Baalat, och alla sina förrådsstäder och städer för sina vagnar och hästar. Han byggde allt som han önskade, både i Jerusalem, Libanon och över hela det område han härskade över.

Allt folk som fanns kvar av hettiterna, amoréerna, perisséerna, hivéerna och jevuséerna, som inte var från Israel, deras ättlingar som var kvar i landet, som israeliterna inte hade utrotat, dem gjorde Salomo till tvångsarbetare, som de är än idag. Men han tog inga israeliter som slavar vid sina arbeten, utan de blev soldater, officerare, vagnskämpar och befälhavare för stridsvagnsstyrkor. 10 Fogdarna över kung Salomos projekt hade under sig 250 tillsyningsmän som hade befälet över folket.

11 Salomo flyttade faraos dotter från Davids stad till palatset som han hade byggt åt henne. Han sa: ”Min hustru ska inte bo i Israels kung Davids palats, för det är en helig plats, eftersom Herrens ark har varit där.”

12 Herrens altare, som Salomo låtit bygga framför förhuset, bar han fram brännoffer till Herren, 13 enligt de föreskrifter för varje dag som Mose hade gett befallning om, på sabbaterna, vid nymånadsfesterna och vid de tre årliga högtiderna, påskhögtiden, veckohögtiden och lövhyddefesten. 14 Salomo inrättade, efter sin far Davids anvisningar, avdelningarna för prästerna och deras tjänstgöring, för leviterna och deras tjänst att lovsjunga och att hjälpa prästerna i deras uppgifter, som var bestämda för varje dag, och för dörrvaktarnas avdelningar vid de olika portarna, för så hade gudsmannen David befallt. 15 Man avvek inte i något avseende från kungens föreskrifter till prästerna och leviterna, inte heller när det gällde skattkammare. 16 Allt Salomos arbete fullbordades, från den dagen då grunden till Herrens hus blev lagd till dess slutförande. Så blev Herrens hus färdigt.

17 Sedan for han till Esjon Gever och Elot vid kusten i Edom. 18 Hiram sände genom sina tjänare skepp med erfaren besättning. De seglade tillsammans med Salomos män till Ofir och hämtade därifrån över femton och ett halvt ton[a] guld till kung Salomo.

Drottningen av Saba

(1 Kung 10:1-13)

När drottningen av Saba hörde ryktet om Salomo, kom hon till Jerusalem för att pröva honom med svåra frågor. Hon kom med en mycket stor karavan av kameler lastade med kryddor, guld i stor mängd och ädelstenar. Hon kom till Salomo och talade med honom om allt hon hade i tankarna. Salomo gav henne svar på alla hennes frågor. Ingenting var för svårt för Salomo att förklara. När drottningen av Saba såg Salomos vishet och palatset han byggt, rätterna på hans bord, hovmännen som satt där, tjänarna i sina dräkter och munskänkarna som passade upp, när hon såg brännoffren han bar fram i Herrens hus, blev hon andlös av förundran.

Hon sa till kungen: ”Allt jag har hört om dig och din vishet i mitt eget land är alltså sant! Jag kunde inte tro det man berättade förrän jag kom hit och fick se det med egna ögon. Ändå hade man inte berättat hälften för mig! Din vishet överträffar allt jag hört. Lyckliga är dina män och lyckliga dessa dina tjänare som ständigt får stå inför dig och lyssna till din vishet! Välsignad vare Herren, din Gud, som har funnit behag i dig och satt dig på sin tron som kung inför Herren, din Gud. I sin eviga kärlek till Israel vill han låta det bestå för evigt och har satt dig till kung över det för att du ska sörja för lag och rättfärdighet.”

Hon gav kungen över fyra ton[b] guld och stora mängder av olika slags kryddor och dyrbara ädelstenar. Aldrig hade man sett sådana kryddor som drottningen av Saba gav kung Salomo.

10 Hirams och Salomos besättningar hämtade guld från Ofir men förde också med almugträ[c] och ädelstenar. 11 Kungen använde almugträet till att göra trappor till Herrens hus och kungapalatset och till att bygga harpor och lyror för sångarna. Aldrig tidigare hade man sett något sådant i Juda land.

12 Kung Salomo gav drottningen av Saba allt hon önskade sig och bad om, mer än hon hade gett honom. Sedan återvände hon med sina tjänare tillbaka till sitt land.

Salomos oerhörda rikedom

(1 Kung 10:14-29; 2 Krön 1:14-17)

13 Vikten av det guld Salomo fick varje år var över 23 ton[d], 14 förutom det som handelsmän och affärsmän kom med. Också kungarna i Arabien och ståthållarna i landet förde guld och silver till Salomo[e]. 15 Kung Salomo lät göra 200 stora sköldar av uthamrat guld, var och en på 7,2 kilo[f], 16 och 300 mindre sköldar av uthamrat guld till en vikt av 3,6 kilo guld vardera. Dessa placerade han i Libanonskogshuset. 17 Kungen gjorde också en stor tron av elfenben och belade den med rent guld. 18 Sex trappsteg och en pall av rent guld var fastsatta vid tronen[g]. På bägge sidorna av sätet fanns armstöd, och vid vart och ett av dem stod ett lejon. 19 Tolv lejon stod också på de sex trappstegen, ett i varje ände. Något sådant hade aldrig gjorts i något annat kungarike. 20 Alla kung Salomos dryckeskärl och alla kärl i Libanonskogshuset var av rent guld. Silvret betraktades inte på Salomos tid som värt någonting. 21 Kungen hade fartyg som seglade till Tarshish med Hirams män och återvände vart tredje år med guld, silver, elfenben, apor och påfåglar.

22 Kung Salomo var rikare och visare än någon annan kung på jorden, 23 och alla jordens kungar kom för att lyssna till hans gudagivna vishet. 24 Var och en av dem gav honom årligen gåvor, föremål av silver och guld, kläder, vapen, kryddor, hästar och mulåsnor.

25 Salomo hade 4 000 stallar för hästar och vagnar och 12 000 hästar i vagnstäderna och i sin närhet i Jerusalem.

26 Han regerade över alla kungar från floden Eufrat till filistéernas land och ända ner till Egyptens gräns. 27 Silvret var tack vare Salomo lika vanligt i Jerusalem som sten, och cederträ lika vanligt som mullbärsfikonträ i Låglandet. 28 Hästar köptes till Salomo från Egypten[h] och alla andra länder.

Salomo dör

(1 Kung 11:41-43)

29 Allt annat om Salomos historia, från början till slut, finns nedtecknat i profeten Natans krönika, i Achias från Shilo profetior och i siaren Iddos syner om Jerobeam, Nevats son.

30 Salomo regerade i Jerusalem över hela Israel i fyrtio år. 31 Sedan dog[i] han och gick till vila hos sina fäder och begravdes i sin far Davids stad. Hans son Rehabeam blev kung efter honom.

Footnotes

  1. 8:18 Ordagrant: 450 talenter; jfr not till 3:8.
  2. 9:9 Ordagrant: 120 talenter; jfr not till 3:8.
  3. 9:10 Eller algumträ, se 1 Kung 10:4 med not.
  4. 9:13 Ordagrant: 666 talenter; jfr not till 3:8.
  5. 9:14 Versens exakta innebörd i grundtexten är osäker.
  6. 9:15 En vanlig tolkning är att de stora sköldarna vägde ”600 siklar” och de mindre ”300 siklar”; 1 sikel=12 gram, alltså här 7,2 kilo respektive 3,6 kilo. Det framkommer dock inte i grundtexten att måttenheten faktiskt här var en sikel (även om en sikel var ett vanligt mått på silver och guld). Det kan också ha rört sig om beka, som är en halv sikel. I så fall blir mängden guld bara hälften.
  7. 9:18 Grundtextens innebörd är osäker.
  8. 9:28 Eller Musri.
  9. 9:31 Ordagrant: gick till vila hos sina fäder, ett vanligt sätt att uttrycka någons död i Gamla testamentet.