Add parallel Print Page Options

Asarja regerar i Juda

(2 Krön 26:3-4; 26:21-23)

15 I Jerobeams tjugosjunde regeringsår i Israel blev Asarja, Amasjas son, kung i Juda. Han var sexton år när han blev kung, och han regerade i femtiotvå år i Jerusalem. Hans mor hette Jekolja och var från Jerusalem.

Asarja gjorde det som var rätt i Herrens ögon, precis som hans far Amasja hade gjort. Men han förstörde inte offerplatserna, utan folket fortsatte att frambära offer och tända rökelse där. Herren lät honom drabbas av spetälska, och han förblev spetälsk ända till sin död. Han bodde i ett hus för sig själv. Hans son Jotam styrde då över kungapalatset och folket i landet. Asarjas historia i övrigt, allt han gjorde, finns nertecknat i Juda kungars krönika.

Asarja dog och begravdes bland sina förfäder i Davids stad. Hans son Jotam blev kung efter honom.

Sakarja regerar i Israel

I det trettioåttonde året av Asarjas regering i Juda blev Sakarja, Jerobeams son, kung över Israel i Samaria. Han regerade i sex månader.

Men Sakarja gjorde det som var ont i Herrens ögon, precis som sina förfäder. Han vände sig inte bort från Jerobeams, Nevats sons, synder som denne förlett Israel till att begå. 10 Shallum, Javeshs son, ledde en sammansvärjning mot honom, mördade honom inför folket[a] och tog makten. 11 Sakarjas historia i övrigt finns nedtecknad i Israels kungars krönika. 12 Det Herren hade sagt till Jehu slog alltså in, nämligen att hans ättlingar intill fjärde generation skulle sitta på Israels tron.

Shallum regerar i Israel

13 Shallum, Javeshs son, blev kung under Juda kung Ussias trettionionde regeringsår. Shallum regerade i Samaria en månad. 14 Sedan kom Menachem, Gadis son från Tirsa, upp till Samaria. Där slog han ihjäl Shallum, Javesh son, och blev själv kung i stället. 15 Shallums historia i övrigt och hans sammansvärjning finns nedtecknad i Israels kungars krönika.

16 Med Tirsa som utgångspunkt förstörde sedan Menachem Tifsach och den kringliggande bygden, därför att dess invånare vägrat att öppna stadsporten. Han ödelade staden och skar upp magen på alla gravida kvinnor.

Menachem regerar i Israel

17 I Asarjas trettionionde regeringsår i Juda blev Menachem, Gadis son, kung i Israel. Han regerade i Samaria i tio år.

18 Han gjorde det som var ont i Herrens ögon. Han vände sig inte bort från Jerobeams, Nevats sons, synder som han hade förlett Israel till att begå.

19 Kung Pul från Assyrien invaderade landet, men Menachem erbjöd honom 35 ton[b] silver för att han skulle stödja honom och befästa hans kungamakt. 20 Menachem utkrävde silvret av israeliterna. Alla de rika männen i Israel fick betala en särskild skatt på 600 gram[c] silver. Den assyriske kungen återvände då hem igen. 21 Menachems historia i övrigt, allt han gjorde, är nedtecknat i Israels kungars krönika. 22 Efter att han dött och gått till vila hos sina förfäder blev hans son Pekachja kung.

Pekachja regerar i Israel

23 I Asarjas femtionde regeringsår i Juda blev Pekachja, Menachems son, kung över Israel i Samaria. Han regerade i två år.

24 Men han gjorde det som var ont i Herrens ögon, och han vände sig inte bort från Nevats sons Jerobeams synder som han förlett Israel till att begå.

25 Pekach, son till Remalja och en av befälhavarna, ledde en sammansvärjning mot honom tillsammans med 50 män från Gilead. Tillsammans med Argov och Arje[d] mördade han honom i kungapalatsets fästning i Samaria. Pekach dödade Pekachja och utropade sig själv till kung. 26 Pekachjas historia i övrigt, allt han gjorde, finns nedtecknat i Israels kungars krönika.

Pekach regerar i Israel

27 I Asarjas femtioandra regeringsår i Juda blev Pekach, Remaljas son, kung över Israel i Samaria. Han regerade i tjugo år.

28 Pekach gjorde också det som var ont i Herrens ögon, och han vände sig inte bort från Nevats sons Jerobeams synder som han förlett Israel till att begå. 29 Det var under Pekachs regering som kung Tiglat Pileser av Assyrien ledde ett anfall mot Israel. Han intog städerna Ijon, Avel Bet-Maaka, Janoach, Kedesh, Hasor, Gilead och hela Galileen och Naftalis land och förde bort folket som fångar till Assyrien.

30 Senare ledde Elas son Hosea en sammansvärjning mot Pekach, Remaljas son, mördade honom och blev själv kung i Jotams, Ussias sons, tjugonde regeringsår.

31 Pekachs historia i övrigt, allt han gjorde, finns nedtecknat i Israels kungars krönika.

Jotam regerar i Juda

(2 Krön 27:1-9)

32 I Pekachs, Remaljas sons, andra regeringsår i Israel blev Jotam, Ussias son, kung i Juda. 33 Han var tjugofem år gammal när han blev kung, och han regerade sexton år i Jerusalem. Hans mor hette Jerusha och var dotter till Sadok.

34 Jotam gjorde det som var rätt i Herrens ögon, precis som hans far Ussia hade gjort. 35 Men offerplatserna blev inte avskaffade, utan folket fortsatte att offra och tända rökelse där. Jotam byggde Övre porten i Herrens hus. 36 Jotams historia i övrigt, allt han gjorde, finns nedtecknat i Juda kungars krönika.

37 Vid den tiden lät Herren kung Resin i Aram och Pekach, Remaljas son, börja anfalla Juda. 38 Jotam dog och begravdes bland sina förfäder i sin förfader Davids stad. Hans son Achas blev kung efter honom.

Achas regerar i Juda

(2 Krön 28:1-8; 28:16-21; 28:23-27; Jes 7:1—12:6)

16 I Pekachs, Remaljas son, sjuttonde regeringsår blev Achas, Jotams son, kung i Juda. Han var tjugo år när han blev kung, och han regerade i sexton år i Jerusalem. Men han gjorde inte det som var rätt i Herrens, sin Guds, ögon, som hans förfader David hade gjort. Han följde Israels kungars exempel. Han offrade till och med sin egen son i eld i enlighet med den avskyvärda seden hos de folk som Herren hade fördrivit för israeliternas skull. Han offrade och tände rökelse på offerplatserna och höjderna och under alla grönskande träd.

Kung Resin i Aram och kung Pekach i Israel, Remaljas son, gick till anfall mot Jerusalem och belägrade Achas, men de lyckades inte besegra honom. Ungefär samtidigt återtog kung Resin Elat åt Aram. Han drev ut alla från Juda ur staden, och edoméerna bosatte sig där i stället. De har bott där sedan dess.

Achas skickade sändebud till kung Tiglat Pileser i Assyrien med ett budskap: ”Jag är din tjänare och din son. Kom och rädda mig ur den arameiske kungens och Israels kungs grepp. De har anfallit mig.” Achas tog silvret och guldet som fanns i Herrens hus och i kungapalatsets skattkammare och sände det som gåva till kungen av Assyrien. Den assyriske kungen lyssnade till honom och anföll då Damaskus, intog den, och förde bort dess invånare till Kir och dödade kung Resin.

10 Kung Achas for då till Damaskus för att träffa den assyriske kungen Tiglat Pileser. Han såg där ett altare, gjorde en skiss av det, som han sedan med en detaljerad beskrivning sände till prästen Uria. 11 Prästen Uria byggde ett altare efter den beskrivning kung Achas sänt till honom från Damaskus. Det var färdigt innan kungen kom tillbaka från Damaskus. 12 När kungen kom tillbaka från Damaskus och såg altaret, gick han fram och offrade på det. 13 Han bar fram brännoffer, matoffer, och hällde dryckesoffer över altaret och stänkte sedan blodet från gemenskapsoffret över det. 14 Sedan tog han bort kopparaltaret, som hade stått inför Herren i templets främre del, och placerade det på norra sidan av det nya altaret.[e] 15 Kung Achas gav prästen Uria instruktioner: ”Offra på det stora altaret morgonens brännoffer och kvällens matoffer, kungens brännoffer och matoffer och folkets brännoffer, matoffer och dryckesoffer. Stänk blodet från brännoffren och slaktoffren på det altaret. Men kopparaltaret ska jag använda till för att söka vägledning.”

16 Prästen Uria utförde allt kungen Achas hade befallt honom. 17 Kungen tog bort sidoplåtarna från bäckenställen i templet och faten som stod på dem. Havet som stod på kopparoxarnas ryggar tog han ner och ställde på ett stenfundament. 18 För den assyriske kungens skull tog han också bort den täckta sabbatspassage[f] som han hade byggt mellan kungens yttre ingångsväg och Herrens hus.

19 Achas historia i övrigt, vad han gjorde, finns nedtecknat i Juda kungars krönika.

20 Achas dog och begravdes bland sina förfäder i Davids stad. Hans son Hiskia blev kung efter honom.

Footnotes

  1. 15:10 inför folket, enligt vissa Septuaginta-handskrifter i Jivleam.
  2. 15:19 Ordagrant: 1 000 talenter; en talent motsvarade ca 34 kilo.
  3. 15:20 Ordagrant: 50 siklar; en sikel motsvarade 12 gram.
  4. 15:25 Namnen Argov och Arje är en osäker översättning.
  5. 16:14 Den exakta innebörden av grundtextens beskrivning av detaljerna här är osäker (gäller även i övrigt verserna 12-15).
  6. 16:18 Det hebreiska uttryckets innebörd är osäker.