2 Samuelsboken 22-23

nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)

² ”Herren är min klippa,
    han är min borg, min räddare.
³ Han är min Gud, min tillflykts klippa.
    Han är min sköld och min frälsnings horn^[b],
mitt värn och min tillflykt,
    du som räddar mig från våldet.

⁴ När jag ropar till Herren, han som är värd allt pris,
    räddar han mig från alla mina fiender.
⁵ Dödens vågor omgav mig,
    fördärvets strömmar sköljde över mig.
⁶ Dödsrikets^[c] band omgav mig,
    dödens snaror föll över mig.

⁷ I min förtvivlan vädjade jag till Herren,
    ropade till min Gud,
och han hörde mig i sitt tempel.
    Mitt rop nådde hans öron.
⁸ Då darrade jorden och bävade,
    himlens grundvalar skakade.
De skälvde, för han var vred.
⁹     Rök vällde fram ur hans näsborrar
och eldslågor slog ut från hans mun.
    Han sprutade glöd.
¹⁰ Han sänkte ner himlen
    och kom ner med mörka moln under sina fötter.
¹¹ Han red på en kerub och flög,
    med vindens vingar svävade han fram.^[d]
12 Han svepte in sig i mörkrets tält som omslöt honom:
    vattenmassor, tjocka regnmoln.
¹³ I ljuset av hans närvaro
    blixtrade klot av eld.
¹⁴ Herren dundrade i himlen.
    Den Högste lät sin stämma höras.
¹⁵ Han sköt sina pilar och skingrade dem,
    han lät blixtar ljunga och förvirrade dem.
¹⁶ Havets bäddar visade sig,
    jordens grund blev synlig på Herrens tillrättavisning,
för hans vredes stormvind.

¹⁷ Från höjden sträckte han ner sin hand, grep tag i mig
    och drog mig upp ur det djupa vattnet.
¹⁸ Han räddade mig från mina mäktiga fiender,
    från dem som var starkare än jag.
¹⁹ De anföll mig på min olyckas dag,
    men Herren blev mitt stöd.
²⁰ Han ledde mig till en rymlig plats,
    han räddade mig,
för han älskar mig.

²¹ Eftersom jag hade handlat rättfärdigt och rent
    belönade Herren mig.
²² Jag har följt Herrens vägar.
    Jag har inte avfallit och vänt mig bort ifrån min Gud.
²³ Jag har noga hållit hans lagar
    och aldrig överträtt någon enda av dem.
²⁴ Jag har varit fläckfri inför honom
    och aktat mig för att synda.
²⁵     Därför har Herren belönat min rättfärdighet,
min renhet inför honom.

²⁶ Du är trogen mot den som är trogen.
    Du är pålitlig för den som är pålitlig.
²⁷ Du visar dig ren mot den rene,
    men den som sviker möter du med list.
²⁸ Du räddar det folk som är förnedrat,
    men du förödmjukar de stolta.
²⁹ Du är mitt ljus, Herre,
    Herren förvandlar mitt mörker till ljus.
³⁰ Med din hjälp kan jag anfalla en här,
    med min Gud kan jag störta fram mot en mur.

³¹ Guds väg är fullkomlig.
    Alla Herrens ord är sanna.
Han är en sköld för alla som tar sin tillflykt till honom.
³²     Vem är Gud utom Herren?
Vem är en klippa utom vår Gud?
³³     Gud är min starka fästning,
han hjälper mig att vandra på den rätta vägen.
³⁴     Han gör mig säker på foten som en hind,
och ställer mig på bergen.
³⁵     Han ger mig skicklighet i striden
och lär mig hur jag ska spänna bågen.
³⁶     Du gav mig din frälsnings sköld,
och när du svarade mig, stärkte du mig.^[e]
37 Du gav mig fotfäste,
    så att jag aldrig behövde snava.

³⁸ Jag förföljde mina fiender,
    och förgjorde dem,
och jag vände inte om
    förrän alla hade förintats.
³⁹ Jag gjorde slut på dem, jag krossade dem,
    så att de inte kunde resa sig.
Jag trampade ner dem fullständigt.
⁴⁰     Du rustade mig med styrka till att strida.
Mina fiender föll besegrade framför mina fötter.
⁴¹     Du drev mina fiender på flykten.
Jag har utplånat dem allesammans.
⁴²     De ropade på hjälp,
men ingen räddade dem.
    De ropade på Herren,
men han svarade inte.
⁴³     Jag krossade dem till dammkorn.
Jag trampade ner dem som smuts på gatan.

⁴⁴ Du räddade mig då jag anfölls av mitt folk.
    Du gjorde mig till ledare över folken,
även främlingar kom och betjänade mig.
⁴⁵     Främlingar kom krypande till mig.
När jag talade till dem, lydde de.
⁴⁶     Främlingars mod försvann,
och darrande kom de ut ur sina fästen.

⁴⁷ Herren lever! Prisad vare han, min klippa,
    upphöjd vare Gud, min frälsnings klippa!
⁴⁸ Gud låter mig hämnas mina fiender,
    och lägger folken under mig.
⁴⁹ Du frigör mig undan mina fiender.
    Du låter dem inte få tag på mig,
    utan skyddar mig från dessa våldsmän.
⁵⁰ Därför vill jag prisa dig bland folken, Herre,
    och sjunga till din ära!

⁵¹ Han ger stora segrar till sin^[f] smorde kung.
    Han är nådig mot David
    och hans ättlingar för evigt.”

”David, Jishajs son, talar,
    han som Gud upphöjde,
han som smordes till kung av Jakobs Gud,
    han som är sångaren av Israels sånger.

² Herrens Ande talade genom mig,
    och hans ord var på min tunga.
³ Israels Gud, Israels klippa, sa till mig:
    ’Den som regerar rättfärdigt, den som styr sitt folk i fruktan för Gud,
⁴ han ska vara som morgonens ljus,^[g]
    ja, som en klar morgon utan minsta moln,
som friskheten i det gröna gräset där det spirar efter regnet’.

⁵ Det är väl så med min ätt inför Gud?
    Ja, Gud har ingått ett evigt förbund med mig.
Hans förbund är evigt och bindande. Han håller sina löften.
    Ja, allt som tjänar mig till frälsning och allt jag önskar låter han växa fram.
⁶ Men onda män är som törnen som kastas bort,
    man tar inte i dem med händerna.
⁷ Den som vill röra vid dem
    måste ha skarpa verktyg av järn eller spjutskaft,
och sedan bränner man dem.”