Predikaren 10-12

nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)

10 En död fluga får en flaska parfym att stinka och jäsa.
    På samma sätt kan lite dårskap fördärva vishet och ära.
² Den vises sinne dras till det som är rätt,
    dårens till det som är fel.
³ Var dåren än går saknar han vett,
    och han visar alla att han är en dåre.
⁴ Om en furste rasar mot dig, så lämna inte din plats.
    Ett lugnt sinne kan förhindra stora misstag.

⁵ Det finns ett ont som jag har sett under solen,
    ett misstag som begås av härskare:
⁶ Dårar ges upphöjda positioner,
    och rika hamnar på anspråkslösa platser.
⁷ Jag har sett tjänare rida,
    medan furstar har gått till fots som slavar.

⁸ Den som gräver en grop faller själv ner i den,
    och den som bryter ner en mur kan bli biten av en orm.
⁹ Den som bryter sten kan skada sig av sten,
    och den som hugger ved kan skada sig av den.

¹⁰ Om yxan är slö och ingen har slipat eggen,
    får man använda desto mer kraft.
Men med vishet lyckas man.

¹¹ Om ormen biter innan den blivit tjusad,
    är ormtjusaren till ingen nytta.

¹² Den vises ord gör gott,
    men en dåre fördärvar sig själv genom sitt prat.
¹³ Redan från början är allt han säger tokigt,
    men till slut blir det rena vansinnet.
¹⁴ Dåren bara pratar på.

Men ingen vet vad som ska komma.
    Vem kan tala om för honom vad som kommer att ske efter honom?

¹⁵ Dårens möda tröttar ut honom,
    så att han inte ens hittar vägen till staden.

¹⁶ Ve dig, du land, som har en yngling till kung,
    och vars furstar börjar festa redan på morgonen.
¹⁷ Lyckligt är du land, vars kung är en förnäm man
    och vars furstar äter vid rätt tid
och för att få styrka och inte för att berusa sig.

¹⁸ Den lates tak sjunker in,
    för sysslolösa händer regnar det in i huset.

¹⁹ En fest ger nöje och vin gör livet glatt,
    och för pengar får man ju allt detta.

²⁰ Förbanna inte kungen ens i dina tankar,
    och inte heller den rike i ditt sovrum,
för det finns alltid fåglar som gärna kvittrar om vad du har sagt,
    och de bevingade för det vidare.

³ När molnen är fyllda,
    tömmer de sitt regn på jorden.
När ett träd faller,
    vare sig det faller åt söder eller norr,
så blir det liggande på den plats där det fallit.
⁴     Den som spanar efter vinden
får aldrig något sått,
    och den som betraktar molnen
får ingenting skördat.

⁵ Lika lite som du förstår vindens vägar
    och fostrets tillväxt i livmodern,^[a]
lika lite förstår du Guds verk,
    hans som gör allting.

⁶ Så ut din säd på morgonen
    och låt inte din hand vila på kvällen,
för du vet inte vilket som lyckas bäst
    eller om båda blir lika bra.

12 Tänk på din Skapare i din ungdomstid,
    innan de onda dagarna kommer
och de år närmar sig om vilka du säger:
    ”De ger mig ingen glädje”,
² innan solen och ljuset och månen och stjärnorna blir dunkla,
    och molnen återvänder efter regnet.
³ Då darrar väktarna i huset,
    de starka männen böjer sig,
malerskorna har slutat mala, när de är så få,
    och de som ser ut genom fönstren bara ser mörker.
⁴ Då stängs dörrarna mot gatan,
    och ljudet från kvarnen dämpas.
Man vaknar till fågelsång,
    men sångerskorna har sänkt rösten.
⁵ Då blir man rädd för alla högt belägna platser
    och för fasor längs vägen,
när mandelträdet blommar,
    gräshoppan släpar sig^[c] fram,
och kaprisknoppen har mist sin kraft.
    Människan går till sitt eviga hem,
och de sörjande går omkring på gatan,
⁶     silvertråden brister,
guldskålen slås sönder,
    krukan krossas vid källan
och hjulet bryts vid brunnen,
⁷     stoftet vänder tillbaka till jorden, som det en gång kom från,
och livsanden vänder tillbaka till Gud, som en gång gav den.

¹³ Mycket har vi nu hört,
    och detta blir slutsatsen:
Frukta Gud och håll hans bud,
    detta är varje människas plikt.
¹⁴ För Gud kommer att döma alla gärningar,
    också de fördolda,
    goda såväl som onda.