Add parallel Print Page Options

Man börjar bygga igen

Profeterna Haggaj och Sakarja, Iddos son, profeterade för judarna i Juda och Jerusalem i Israels Guds namn, som var över dem. Serubbabel, Shealtiels son, och Jeshua, Josadaks son, började då bygga upp Guds hus i Jerusalem. Guds profeter var med dem och hjälpte dem.

Men guvernören över provinsen väster om Eufrat, Tattenaj, och Shetar Bosnaj och deras kolleger kom vid den tiden till dem och frågade: ”Vem gav er i uppdrag att bygga upp templet igen och sätta detta i stånd[a]?”

Vi berättade då för dem vad de män hette som uppförde byggnaden[b]. Men deras Gud vakade över judarnas äldste, och de hindrades inte från att bygga medan man sände en rapport till kung Dareios och väntade på skriftligt svar om detta.

Fienden underrättar kung Dareios

Detta är en avskrift av det brev som Tattenaj, guvernören i provinsen väster om Eufrat, och Shetar Bosnaj och deras kolleger, tjänstemännen i provinsen väster om Eufrat sände till kung Dareios.

I rapporten de skickade till honom stod det:

”Till kung Dareios.

Fridshälsning!

Det bör komma till kungens kännedom att vi kom till provinsen Juda, till den store Gudens tempel. Det byggs upp med enorma stenblock och med timmer som läggs in i väggarna, och arbetet utförs med stor skicklighet och framgång. Vi frågade de äldste vem som hade gett dem befallning om att bygga templet och inreda det. 10 Vi frågade dem också om deras namn, för att kunna meddela dig och skriva upp namnen på deras ledare. 11 De gav oss detta svar:

’Vi tjänar himlens och jordens Gud, och vi bygger åter upp det tempel som restes här för många år sedan av en stor kung i Israel som byggde och färdigställde det. 12 Men eftersom våra förfäder drog ner Guds vrede över sig, överlämnade han dem åt kaldén Nebukadnessar, den babyloniske kungen, som förstörde det här templet och förde bort folket i fångenskap till Babylonien.’

13 Men under sitt första regeringsår gav kung Kyros av Babylonien befallning om att detta Guds hus skulle återuppbyggas. 14 De kärl av guld och silver från Guds hus, som Nebukadnessar hade tagit från templet i Jerusalem till templet i Babylon, hämtade kung Kyros därifrån och överlämnade åt en man som hette Sheshbassar, som var tillsatt som guvernör i Juda. 15 Han sa: ’Ta de här kärlen och för dem till templet i Jerusalem, och låt Guds hus bli uppbyggt på sin plats.’

16 Därför kom Sheshbassar och lade grunden till Guds hus i Jerusalem, och folket har arbetat på det ända sedan dess, även om det ännu inte står klart.

17 Om det nu behagar kungen, låt det göras efterforskningar i det kungliga arkivet i Babylon, om kung Kyros verkligen har utfärdat en befallning att bygga detta tempel i Jerusalem, och meddela oss sedan kungens beslut i detta ärende.”

Kung Dareios godkänner tempelbygget

Kung Dareios befallde då att man skulle gå igenom de babyloniska arkiven i skattkammaren.

Man fann en skriftrulle på borgen i Ekbatana i provinsen Medien där det stod en minnesanteckning:

”Under första året av kung Kyros regering gav kungen en befallning angående Guds hus i Jerusalem:

’Det ska återuppbyggas så att man kan offra där igen. Grunden ska läggas fast.[c] Höjden ska vara 30 meter och bredden 30 meter med tre varv av stora stenar och ett varv av stockar. Alla utgifter ska betalas av kungen. Guld- och silverkärlen, som Nebukadnessar tog från Guds hus och förde till Babylon, ska föras tillbaka till sina platser i templet i Jerusalem och sättas in i Guds hus.’

Tattenaj, guvernören i provinsen väster om Eufrat, Shetar Bosnaj och era kolleger, tjänstemännen i provinsen väster om Eufrat, håll er borta därifrån. Låt arbetet på detta Guds hus vara i fred. Låt judarnas guvernör och de judiska äldste bygga upp detta Guds hus på dess plats.

Dessutom ger jag befallning om hur ni ska gå till väga med judarnas äldste vid byggandet av detta Guds hus: hela kostnaden ska betalas till dessa män ur den skatt som insamlas i provinsen väster om Eufrat, så att arbetet inte avstannar. Ge prästerna i Jerusalem vad de än behöver, unga tjurar, baggar och lamm till brännoffer åt himlens Gud. Ge dem också vete, salt, vin och olja utan försummelse varje dag, 10 så att de kan ge behagliga offer åt himlens Gud och be för kungens och hans söners liv. 11 Jag befaller också att om någon överträder denna order ska en stock brytas loss ur hans hus och han hängas upp och spetsas på den, och hans hus ska för detta göras till en grushög. 12 Må Gud, som har låtit sitt namn bo där slå ner varje kung eller folk som räcker ut sin hand för att överträda denna förordning och för att förstöra detta Guds hus i Jerusalem. Jag, Dareios, har utfärdat denna befallning, och den ska följas noggrant.”

Templet invigs

13 Tattenaj, guvernören i provinsen väster om Eufrat, Shetar Bosnaj och deras kolleger följde noggrant den befallning kung Dareios hade utfärdat.

14 De judiska äldste fortsatte framgångsrikt med byggandet, under profetisk förkunnelse av profeten Haggaj och Sakarja, Iddos son.

De byggde färdigt, precis som Israels Gud hade befallt och som Persiens kungar Kyros, Dareios och Artaxerxes hade påbjudit. 15 Den tredje dagen i månaden adar i kung Dareios sjätte regeringsår var templet färdigbyggt.

16 Israeliterna, prästerna och leviterna och de övriga som hade återvänt från fångenskapen, invigde detta Guds hus med glädje. 17 Vid invigningen offrade de 100 tjurar, 200 baggar och 400 lamm. Som syndoffer för hela Israel offrades 12 bockar, en för var och en av Israels stammar. 18 De installerade prästerna i deras ordningar och leviterna i sina avdelningar, för att göra tjänst i Guds hus i Jerusalem i enlighet med det som var föreskrivet i Moses bok.

Påskhögtiden firas

19 De som hade återvänt firade påsken den fjortonde dagen i första månaden. 20 Prästerna och leviterna hade renat sig, så att de var rena. Leviterna slaktade påsklammen för alla dem som hade återvänt och för sina bröder prästerna och sig själva. 21 Sedan åt alla israeliter det, de som hade återvänt från fångenskapen och de som tagit avstånd från folken i landet och deras orenhet för att söka Herren, Israels Gud. 22 Under sju dagar firade de med glädje det osyrade brödets högtid, för Herren hade gjort dem glada i och med att han gjort Assyriens kung välvilligt stämd gentemot dem, så att han hjälpte dem med arbetet med Guds, Israels Guds, tempel.

Footnotes

  1. 5:3 Det hebreiska uttryckets betydelse är osäker.
  2. 5:4 Enligt den arameiska texten. Enligt Septuaginta (möjligen mer korrekt, jfr v. 10): Då frågade de: ”Vad heter de män som bygger denna byggnad?”
  3. 6:3 Grundtextens innebörd är osäker.