Add parallel Print Page Options

Profetia över Damaskus och Efraim

17 Profetia om Damaskus:

”Se, Damaskus ska inte längre vara en stad,
    bara en hög ruiner.
Aroers städer är övergivna.
    Där lägger sig hjordar,
och ingen skrämmer dem.
    Efraims befästa stad ska försvinna,
likaså Damaskus kungamakt
    och det som finns kvar av Aram.
Det ska gå med dem
    som med israeliternas härlighet,” säger härskarornas Herre.
”Jakobs härlighet ska förblekna den dagen
    och hans fetma smälta bort.
Det blir som när skördemannen samlar ihop säd
    och med sin arm skär av axen,
som när man plockar ax i Refaimdalen.
    Bara en efterskörd blir kvar,
som när man slår ett olivträd
    – två eller tre i trädets topp
och fyra eller fem på grenarna, säger Herren, Israels Gud.”
Då ska människorna se på sin Skapare
    och rikta sina blickar mot Israels Helige.
De ska inte längre vända sig till de altaren
    som de själva har tillverkat och inte se på det
som de gjort med sina egna händer, asherapålarna och rökelsealtarna.

Den dagen ska deras befästa städer ligga övergivna i skogen och undervegetationen, så som de som en gång övergavs[a] för Israels skull. Allt ska ödeläggas.

10 För du har glömt din frälsnings Gud,
    inte kommit ihåg den klippa som är din fästning.
Du planterar ljuvliga plantor av finaste sort
    från främmande länder.
11 Samma dag som du planterar dem
    börjar de spira och skjuta nya skott.[b]
Men ändå uteblir skörden när plågans dag kommer
    med sin outhärdliga smärta[c].

12 Hör hur folkmassorna larmar,
    som havets brus är deras rop!
13 Som bruset av stora vatten är folkets raseri,
    men han tillrättavisar dem,
och de flyr långt bort,
    likt agnar för vinden på bergen,
ja, likt virvlande ogräsfrön i stormen.
14     På kvällen väntar skräck,
i gryningen är de borta.
    Detta är våra plundrares del
och våra rövares lott.

Profetia över Kush

18 Ve dig, du land av surrande flygfän,
    du land längs Kushs floder,
som skickar sändebud över havet,
    med papyrusbåtar över vattnen!

Gå, ni snabbfotade budbärare,
    till ert välväxta folk med glänsande hy,
ett folk som är fruktat vida omkring,
    det starka och segerrika folket
vars land delas av floder.[d]

Alla ni världens invånare,
    ni som bor på jorden,
lägg märke till banéret som reses på bergen,
    och lyssna till hornet som ljuder.
För så säger Herren till mig:
    ”Jag ska vara stilla och betrakta er från min boning,
likt solskenets skimrande hetta
    och daggens moln som sänker sig över skörden.”
För innan skördetiden är inne,
    när vinrankorna slutat blomma
och druvorna börjat mogna,
    ska han skära av skotten med en kniv
och ta bort grenarna.
    Allt ska lämnas åt rovfåglarna i bergen
och markens djur.
    Rovfåglarna ska leva av dem på sommaren
och markens djur på vintern.

På den tiden ska gåvor bäras fram till härskarornas Herre av det högväxta folket med glänsande hy, ett folk som är fruktat vida omkring, det starka och segerrika folket, vars land delas av floder, till platsen för härskarornas Herres namn, Sions berg.

Footnotes

  1. 17:9 Enligt Septuaginta: …som amoréerna och hivéerna övergav.
  2. 17:11 Eller: du planterar dem, växer de fint och spirar.
  3. 17:11 Grundtextens innebörd är osäker.
  4. 18:2 Grundtextens innebörd är osäker i versens sista del.