Add parallel Print Page Options

Herrens utvalde

42 Detta är min tjänare som jag uppehåller,
    min utvalde som jag håller kär!
Jag låter min Ande komma över honom,
    han ska föra ut rätten för folken.
Han ropar inte, han skriker inte,
    han låter inte sin röst höras på gatorna.
Han krossar inte ett brutet strå,
    han släcker inte en veke som tynar.
    Troget för han fram rättvisan.
Han ska inte tyna bort eller krossas
    förrän han upprättat rättvisan på jorden.
Fjärran länder väntar på hans undervisning[a].”

Så säger Gud, Herren,
    som har skapat himlarna
och spänt upp dem,
    brett ut jorden och allt som kommer upp ur den,
han som ger liv åt människorna
    och livsande till alla som bor där:
”Jag, Herren, har kallat dig i rättfärdighet.
    Jag tar dig vid handen och uppehåller dig.
Jag gör dig till ett förbund för mitt folk
    och till ett ljus för alla andra folk.
Du ska öppna de blindas ögon
    och befria de fångna ur fängelset,
ur fångenskap dem som sitter i mörkret.

Jag är Herren.
    Det är mitt namn,
jag ger inte min ära till någon annan,
    inte mitt lov till avgudar.
Det som har varit förut är nu förbi,[b]
    nu förkunnar jag något nytt.
Innan det sker ska jag låta er höra om det.

En ny sång

10 Sjung en ny sång till Herren!
    Sjung hans pris från jordens alla ändar,
låt havet brusa och allt som finns där,
    länderna bortom havet och alla som bor där.
11 Låt öknen och dess städer höja sin röst,
    byarna där Kedar bor.
Låt Selas befolkning sjunga av glädje,
    ropa från bergens toppar.
12 Ge Herren äran,
    förkunna hans lov i länderna bortom havet.
13 Herren drar ut med stor makt,
    som en krigare upptänd av stridslust,
han ger upp ett krigsrop
    och övervinner sina fiender.

14 Länge har jag varit tyst,
    tigit och lagt band på mig,
men nu skriker jag som en kvinna i födslovåndor,
    flämtar och drar efter andan på samma gång.
15 Jag ska ödelägga bergen och höjderna
    och låta gräset på dem torka bort.
Jag ska förvandla floder till land
    och torka ut dammarna.
16 Jag ska leda de blinda på en väg som de inte känner,
    föra dem fram längs okända stigar.
Jag ska göra mörkret till ljus framför dem
    och göra den oländiga marken jämn.
Detta ska jag göra,
    och jag ska inte överge dem.
17 Men de som litar på avgudar och kallar dem gudar
    kommer att få ge sig iväg
    i skam och förnedring.

Blinda och döva för Herrens ord

18 Hör, ni döva!
    Se, ni blinda!
19 Vem är så blind som min tjänare,
    så döv som min budbärare?
Vem är så blind som min förtrogne[c],
    så blind som Herrens tjänare?
20 Han ser mycket
    men bryr sig inte om det.
Han hör, men utan att lyssna.”
21 Herren är rättfärdig,
    därför vill han visa
    att hans lag är härlig och stor.
22 Men detta är ett plundrat och skövlat folk.
    Alla har legat bundna i hålor,
    undangömda i fängelser.
De blev utplundrade
    men ingen har hjälpt dem,
de har skövlats
    men ingen har sagt: ”Ge tillbaka!”.

23 Vem av er vill höra det här,
    ta vara på det och lyssna hädanefter?
24 Vem har utlämnat Jakob åt skövling,
    Israel åt plundrare?
Var det inte Herren,
    han som vi har syndat mot?
De ville inte gå hans vägar
    och inte heller lyssna till hans lag.
25 Därför lät han sin brinnande vrede komma över dem
    och drabbas av krig och våld.
Men fastän de blev prövade i eld
    förstod de inte;
fastän de brändes av lågor
    tog de inte varning.

Footnotes

  1. 42:4 Det hebreiska ordet torah syftar dels på lagen, dels helt enkelt på undervisning. Jfr med Rom 8:2, där det grekiska ordet för lag i Nya Testamentet används för att anspela på denna ”undervisning” av Kristus.
  2. 42:9 Tanken kan också vara att det som förutsagts har gått i uppfyllelse.
  3. 42:19 Grundtextens innebörd är oviss.