Add parallel Print Page Options

Hälsning

Från Jakob, som är tjänare åt Gud och Herren Jesus Kristus[a].

Till de tolv stammarna i förskingringen.

Hälsningar!

Tro och uthållighet

Var bara glada, mina syskon, när ni får gå igenom olika slags prövningar[b]. Ni vet ju att om ni håller fast vid er tro i prövningarna, så blir ni uthålliga. Och uthålligheten för med sig fullkomlighet i det ni gör, så att ni blir fullkomliga och utan brist.

Om någon av er saknar vishet ska han be till Gud, som ger åt alla, generöst och utan förebråelser, och han ska få vad han ber om. Men han ska be i tro och inte tvivla, för den som tvivlar är som en våg på havet som drivs hit och dit av vinden. En sådan ska inte tänka sig att få något av Herren, kluven som han är och instabil i allt han gör.

En troende med låg status ska vara stolt över sin låga ställning, 10 och en rik över sin anspråkslöshet. Den rike vissnar ju bort som en blomma på ängen. 11 När solen går upp med sin hetta bränner den gräset, och blommorna vissnar och förlorar sin skönhet.[c] På samma sätt ska den rike vissna bort mitt i all sin strävan.

12 Lycklig är den som håller ut då han prövas! Om han består provet ska han få livets segerkrans, som Gud har lovat dem som älskar honom. 13 Men om någon frestas[d], ska han inte säga att det är Gud som frestar honom. Gud kan ju inte frestas av det onda, och han skulle själv aldrig fresta någon. 14 När någon frestas, är det hans eget begär som lockar och drar honom. 15 När begäret blir befruktat, föder det synd. Synden blir sedan fullvuxen och föder död. 16 Låt er inte luras, syskon! 17 Allt gott vi får och alla fullkomliga gåvor kommer från ljusens Fader. Hos honom finns ingen förändring och ingen växling mellan ljus och mörker. 18 Han födde oss efter sin vilja till ett nytt liv genom sanningens ord, så att vi blev en första skörd bland dem som han har skapat.

Omsätt budskapet i praktisk handling

19 Detta vet ni, mina kära syskon: var och en bör vara snabb till att lyssna, men sen till att tala och sen till vrede. 20 En människas vrede för ju inte med sig det som är rättfärdigt inför Gud. 21 Gör er därför av med all omoral och all ondska. Ta i ödmjukhet emot det budskap som har såtts i er och som har kraft att rädda ert liv.

22 Omsätt budskapet i praktisk handling och var inte bara dess åhörare. Annars bedrar ni er själva. 23 Den som hör budskapet men inte följer det, han liknar en man som får syn på sitt ansikte i en spegel. 24 Han ser på sig själv, men går sedan därifrån och glömmer hur han såg ut. 25 Men den som speglar sig själv i den fullkomliga lagen, frihetens lag, och håller sig till den och inte glömmer bort vad han hört, han ska bli lycklig i det han gör.

26 Den som menar sig vara troende men inte kan kontrollera sin tunga, han bedrar sitt hjärta. Hans tro är värdelös. 27 Men att visa omsorg om föräldralösa barn och änkor som har det svårt och att inte låta sig påverkas av den här världen är uttryck för en tro som är ren och fläckfri inför Gud, vår Fader.

Behandla alla människor lika

Mina syskon, ni tror ju på vår förhärligade Herre Jesus Kristus, så favorisera ingen människa.

Tänk er att ni är samlade till gudstjänst, och in kommer en man med en guldring på fingret och klädd i fina kläder, likaså en fattig man i smutsiga kläder. Om ni då genast fäster er blick på den finklädde och erbjuder honom den bästa platsen, medan någon säger till den fattige: ”Du kan stå där borta”, eller ”Sätt dig här på golvet bredvid mig”, pågår det då inte en diskriminering bland er, och fäller ni inte orätta domar?

Lyssna på mig, mina kära syskon! Har inte Gud utvalt dem som är fattiga i världens ögon till att vara rika i tron och ärva det rike som han har lovat dem som älskar honom? Ändå föraktar ni de fattiga. Är det inte de rika som förtrycker er och drar er inför domstol? Är det inte de som hånar hans härliga namn, hans som kallade er?

Om ni följer den kungliga lagen,[e] den som enligt Skriften lyder: ”Du ska älska din medmänniska som dig själv”[f], då gör ni rätt. Om ni favoriserar människor, så syndar ni och är enligt lagen skyldiga till att ha brutit mot den. 10 Den som håller hela lagen men bryter mot ett enda bud har brutit mot allt. 11 Han som sa: ”Du ska inte vara otrogen i ditt äktenskap” har ju också sagt: ”Du ska inte mörda.”[g] Så om du mördar någon har du brutit mot lagen, även om du inte har varit otrogen i ditt äktenskap.

12 Tala och handla som de som ska dömas efter frihetens lag. 13 Domen blir obarmhärtig för den som inte har visat barmhärtighet, medan barmhärtigheten triumferar över domen.

Tro utan handlingar är bara tomma ord

14 Mina syskon, vad är det för nytta med att säga att man tror om man inte omsätter sin tro i praktisk handling? Kan en sådan tro rädda någon? 15 Om en troende bror eller syster har varken mat eller kläder, 16 räcker det då med att säga till dem: ”Var lugna. Klä er varmt och ät ordentligt”, om ni inte ger dem vad de behöver?

17 Så är det alltså med tron. Om den inte omsätts i praktisk handling är den i sig själv död.

18 Nu kanske någon invänder: ”Har du tro, så har jag gärningar.” Visa[h] mig din tro utan gärningar, så kan jag utifrån mina gärningar visa dig min tro. 19 Du tror att det finns en Gud. Det är bra. Det tror till och med de onda andarna och darrar. 20 Inser du inte, du tanklösa människa, att tron är meningslös om den inte omsätts i praktisk handling?

21 Var inte vår förfader Abraham rättfärdig därför att han var villig att offra sin son Isak på altaret?[i] 22 Du ser att hans tro samverkade med hans gärningar, och hans tro fullkomnades i och med att den omsattes i praktisk handling. 23 Genom detta uppfylldes det som står i Skriften: ”Abraham trodde Gud, och därför räknades han som rättfärdig”[j] och kallades Guds vän[k]. 24 Ni ser alltså att människan blir rättfärdig på grund av sina handlingar och inte bara genom tro.

25 Så var det ju också med Rachav, den prostituerade kvinnan: hon blev rättfärdig genom sina handlingar när hon tog emot budbärarna i sitt hus och släppte ut dem en annan väg. 26 Liksom en kropp utan livsande är död, så är en tro som inte omsätts i praktisk handling död.

Var noga med era ord

Mina syskon, inte många av er ska bli lärare[l], för ni vet ju att vi ska granskas strängare. Alla gör vi fel på många sätt. Om någon lyckas med att inte fela i sitt tal, är han fullkomlig och har också kontroll över sin kropp. Genom att lägga ett betsel i munnen på en häst kan vi få den att lyda oss och styr då hela djuret. Och tänk på fartyg: med ett litet roder kan styrmannen få ett stort fartyg att åka precis dit han vill, även om vindarna är starka. På samma sätt är det med tungan. Den är en liten del av kroppen, men den kan skryta över stora ting. En liten gnista kan sätta eld på en hel skog. Så är också tungan en eld, en ondskans värld bland våra kroppsdelar. Den orenar hela kroppen, sätter livshjulet i brand och självtänds från Gehenna[m].

Människan har makt att kontrollera, och har också tagit kontroll över alla slags fyrfotadjur, fåglar, kräldjur och havsdjur. Men sin egen tunga kan ingen människa få kontroll över. Den är orolig, ond och full av dödligt gift. Med den hyllar vi vår Herre och Fader, och med den förbannar vi människorna, som Gud har skapat till att vara lika honom.[n] 10 Ur samma mun kommer både välsignelse och förbannelse. Så får det inte vara. 11 Samma källa kan väl inte ge både sötvatten och bittert vatten? 12 Mina syskon: Skulle oliver växa på fikonträd eller fikon på vinrankor, eller en saltkälla ge sötvatten?

Tecken på sann vishet

13 Om någon bland er är vis och insiktsfull, ska han gå före med gott exempel och visa detta i praktisk handling, i vishet, utan att framhäva sig själv. 14 Men om ni bär bitter avundsjuka och själviskhet i era hjärtan, ska ni inte skryta och tala osanning. 15 En sådan vishet kommer inte från ovan, utan är jordisk, oandlig och demonisk. 16 Där det finns avundsjuka och själviska ambitioner, där finns oordning och all slags ondska.

17 Den vishet som kommer från ovan är för det första ren, men också fridsam, mild, hänsynsfull, full av barmhärtighet och godhet, opartisk och uppriktig. 18 Rättfärdighetens skörd sås i frid och ges åt dem som verkar för frid.

Lev nära Gud

Vad är det som orsakar gräl och strider ibland er? Är det inte de själviska begär som vill ta makten över er kropp? Ni vill ha, men ni får ingenting. Ni dödar och är avundsjuka, men får inte vad ni vill ha. Ni grälar och strider men blir ändå inte tillfredsställda, eftersom ni inte ber. Och när ni ber, får ni ändå inget, eftersom ni har felaktiga motiv. Ni är bara ute efter att tillfredsställa era egna begär.

Ni trolösa, förstår ni inte att vänskap med världen innebär fiendskap med Gud? Den som vill vara vän med världen blir fiende till Gud. Tror ni att det är utan grund som det står i Skriften: ”Svartsjukt vakar han över anden som han har låtit bo i oss?”[o] Men han ger oss en större nåd. Därför heter det:

”Gud står emot de stolta,
    men de ödmjuka visar han nåd.”[p]

Underordna er alltså Gud. Stå emot djävulen, så ska han fly ifrån er. Håll er nära Gud, så ska han hålla sig nära er. Rengör era händer, ni syndare. Rena era hjärtan, ni kluvna. Klaga, sörj och gråt. Vänd ert skratt i tårar och er glädje i sorg. 10 Ödmjuka er inför Herren, så ska han upphöja er.

Varning för att döma andra

11 Tala inte illa om varandra, syskon, för den som talar illa om andra och dömer dem, han talar illa om lagen och dömer ut den.[q] Men om du dömer lagen håller du den inte utan gör dig till domare över den. 12 Det finns bara en lagstiftare och domare, han som ensam har makt att rädda eller förinta. Men vilken rätt har du att döma andra?

Varning för falsk säkerhet

13 Ni som säger: ”Idag eller i morgon ska vi åka till den eller den staden, stanna där ett år och göra goda affärer”, 14 ni kan ju inte veta vad som ska hända i morgon, eller hur ert liv ska bli. Ni är en dimma som i ena stunden syns och nästa stund är borta.[r] 15 Ni borde i stället säga: ”Om Herren vill och vi får leva, ska vi göra det eller det.” 16 Men nu skryter ni med era egna planer, och allt sådant skryt är ont.

17 Den som vet om det goda han borde göra men inte gör det, han syndar.

Varning till rika människor

Ni som är rika, gråt och jämra er över den olycka som ska drabba er. Er rikedom ska ruttna bort och era kläder ätas av mal. Ert guld och silver ska förstöras av rost. Rosten ska vittna mot er och er kropp brännas upp som av eld. Ni har samlat på er rikedomar för den sista tiden. Ni har undanhållit lönen för skördearbetarna på era åkrar. Nu ropar de, och skördearbetarnas rop har nått härskarornas[s] Herres öron.[t] Ni har levt i lyx och överflöd här på jorden. Ni har ätit era hjärtan feta inför slakten.[u] Ni har dömt och dödat den rättfärdige, han gjorde inte motstånd mot er.

Herren Jesus kommer snart tillbaka

Syskon, vänta tåligt på att Herren ska komma tillbaka. Se hur jordbrukaren tåligt väntar på skörden och ser fram emot höstregn och vårregn. Visa tålamod och styrk era hjärtan, ni också, för Herren kommer snart.

Klaga inte på varandra, syskon, så att ni inte blir dömda. Domaren står redan utanför dörren.

10 Syskon, ta profeterna som talat i Herrens namn till ert föredöme när det gäller att lida och visa tålamod. 11 Vi prisar ju dem lyckliga som har hållit ut. Ni har hört om Jobs uthållighet och sett hur Herren lät hans liv sluta. Herren är full av medlidande och barmhärtighet.[v]

12 Framför allt, mina syskon, svär inga eder, vare sig vid himlen eller vid jorden eller vid något annat. Säg bara ett enkelt ja eller nej, så att ni inte drabbas av domen.[w]

Bönens kraft

13 Om någon av er får lida, ska han be. Och om någon är glad, ska han sjunga glädjesånger. 14 Om någon är sjuk, ska han kalla på församlingens ledare, och de ska be för honom och smörja honom med olja i Herrens namn.[x] 15 Deras bön, som bes i tro, ska göra den sjuke frisk, och Herren ska resa upp honom. Och om den sjuke har syndat ska han bli förlåten. 16 Bekänn därför era synder för varandra och be för varandra, så att ni kan bli botade.[y] Den rättfärdiges bön har stor verkan.

17 Elia var en människa precis som vi. Men när han ivrigt bad att det inte skulle regna, då regnade det inte i landet på tre och ett halvt år. 18 När han sedan bad igen, då kom regnet från himlen, och jorden gav sin skörd.[z]

Rädda den som har kommit bort från Jesus

19 Mina syskon, om någon av er har kommit bort från sanningen och någon för honom tillbaka, 20 så ska ni veta att den som lyckas föra en syndare tillbaka från hans villoväg, han räddar den personen från döden och gör så att många synder blir förlåtna.

Footnotes

  1. 1:1 Se not till Matt 1:1.
  2. 1:2 Det grekiska ordet peirasmos kan också betyda frestelse beroende på sammanhanget. I vers 12-14 varierar därför översättningen; en frestelse är en mycket specifik prövning som Gud inte utsätter oss för.
  3. 1:11 Jfr Ps 103:15-16 och Jes 40:6-8.
  4. 1:13 Grekiskan har samma ord för fresta och pröva.
  5. 2:8 I Matt 7:12; 22:39-40 kallar Jesus detta bud för det viktigaste av alla.
  6. 2:8 Se 3 Mos 19:18.
  7. 2:11 Se 2 Mos 20:13-14 och 5 Mos 5:17-18.
  8. 2:18 Här är det Jakob som talar igen.
  9. 2:21 Jfr 1 Mos 22:1-19.
  10. 2:23 Ordagrant: och räknades det honom till rättfärdighet.Se 1 Mos 15:6.
  11. 2:23 Jfr Jes 41:8.
  12. 3:1 Lärare i andliga sanningar.
  13. 3:6 Se not till Matt 5:21.
  14. 3:9 Jfr 1 Mos 1:26-27.
  15. 4:5 Citatet är inte ordagrant. 5 Mos 4:24.
  16. 4:6 Se Ords 3:34.
  17. 4:11 Jfr 3 Mos 19:16.
  18. 4:14 Jfr Ps 144:4.
  19. 5:4 Det hebreiska ordet Sevaot , som kan översättas härskarorna, har i den grekiska texten inte översatts utan bara transkriberats Sabaot.
  20. 5:4 Jfr v. 2 samt 5 Mos 24:14-15. En sådan egoistisk livsstil förebådade i Gamla testamentet Guds kommande dom vid tidens slut.
  21. 5:5 Jfr Jer 25:34.
  22. 5:11 Jfr Job 42.
  23. 5:12 Jfr vad Jesus säger i Matt 5:33-37.
  24. 5:14 Olivolja var en välkänd medicin på den här tiden. Men här användes oljan antagligen som en symbol för att kraften från Herren Jesus skulle bota den sjuke.
  25. 5:16 Förutsättningen för att Gud ska bota en människa är att hon tror på honom och ber om förlåtelse för det onda hon har gjort. Det betyder inte att sjukdomen är ett straff från Gud. Jfr vad Jesus säger i Joh 9:2-3.
  26. 5:18 Jfr 1 Kung 17:1; 18:41-45.