Jeremia 23-24
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
Löften om en rättfärdig kung
23 ”Ve de herdar som låter fåren i min hjord gå förlorade och skingras, säger Herren.” 2 Därför säger Herren, Israels Gud, om de herdar som vallar mitt folk: ”Ni har skingrat mina får, drivit bort dem och inte tagit hand om dem. Nu ska jag ta hand om er för allt ont ni gjort! säger Herren. 3 Jag ska själv samla det som finns kvar av min hjord från alla de länder dit jag drivit bort dem och leda dem tillbaka till deras betesmarker, där de ska bli fruktsamma och föröka sig. 4 Jag ska utse åt dem herdar, som ska valla dem. De ska aldrig mer behöva vara rädda eller ängslas, och ingen av dem ska saknas, säger Herren.
5 Den tid kommer, säger Herren,
när jag ska låta ett rättfärdigt skott
växa upp åt David.
Han ska bli en kung
som regerar med vishet
och utövar rättvisa och rättfärdighet i landet.
6 Under hans tid ska Juda bli räddad
och Israel bo i trygghet.
Han ska kallas ’Herren vår rättfärdighet.’
7 Det ska komma en tid, säger Herren, då man inte längre ska säga: ’Så sant Herren lever, han som förde israeliterna ut ur Egyptens land,’ 8 utan: ’Så sant Herren lever, han som ledde israeliternas efterkommande ut ur landet i norr och från alla länder dit han hade fördrivit dem, för att de skulle få bosätta sig i sitt eget land.’ ”
Varning för falska profeter
9 Om profeterna:
Mitt hjärta vill brista inom mig,
min kropp darrar.
Jag är som en drucken,
som en man berusad av vin,
för Herrens och hans heliga ords skull.
10 Landet är fullt av äktenskapsbrytare,
för deras skull ligger landet i sorg
och betesmarkerna är uttorkade.
Deras strävan är ondska
och deras styrka det som är orätt.
11 ”Både profeter och präster är gudlösa.
Till och med inne i mitt tempel
finner jag deras ondska, säger Herren.
12 Därför kommer deras väg att vara hal,
som en stig i mörkret.
De ska drivas bort,
de ska snubbla och falla.
Jag ska låta olycka komma över dem
det år deras straff kommer, säger Herren.
13 Hos profeterna i Samaria
såg jag något anstötligt:
de profeterade i Baals namn
och förledde mitt folk Israel.
14 Men hos Jerusalems profeter
har jag sett något fruktansvärt:
De begår äktenskapsbrott
och lever i lögn.
De stöder dem som gör det onda,
så att ingen vänder om från sin ondska.
För mig har de blivit som Sodom,
de som bor där är som Gomorra.”
15 Därför säger härskarornas Herre om profeterna:
”Jag ska ge dem malört att äta
och förgiftat vatten att dricka.
För från Jerusalems profeter
har gudlösheten spridit sig
ut över hela landet.”
16 Så säger härskarornas Herre:
”Lyssna inte på vad profeterna talar,
när de profeterar för er
och inger er falskt hopp.
De hittar på egna syner
och talar inte det som kommer från Herren.
17 De säger alltid till dem som föraktar mig:
’Herren har sagt: Allt ska gå väl för er,’
och till dem som envist lever som de själva vill:
’Inget ont ska komma över er.’
18 Men vem har varit med vid Herrens rådslag
och sett eller hört hans ord? Vem har lyssnat och lytt hans ord?
19 Se, Herrens vrede bryter ut som en stormvind,
ja, som en virvelstorm.
Över de gudlösa virvlar den ner.
20 Herrens vrede upphör inte
förrän han fullbordat sina planer.
I kommande dagar ska ni förstå det.
21 Jag har inte sänt dessa profeter,
och ändå rusar de iväg.
Jag har inte talat till dem,
och ändå profeterar de.
22 Om de hade stått i mitt rådslag
skulle de förkunna mina ord för mitt folk
för att vända dem från deras onda väg
och från deras onda gärningar.
23 Är jag en Gud bara på nära håll, säger Herren,
och inte en Gud långt borta?
24 Kan någon gömma sig så bra,
att inte jag kan hitta honom? säger Herren.
Är jag inte den som uppfyller både himlen och jorden? säger Herren.
25 Jag har hört vad profeterna säger, de som profeterar lögn i mitt namn. De säger: ’Jag har haft en dröm, jag har haft en dröm.’ 26 Hur länge? Vad bär dessa profeter inom sig, lögnprofeterna, som hittar på sina falsarier? 27 Genom att berätta om sina drömmar för varandra försöker de få mitt folk att glömma mig på samma sätt som deras förfäder glömde mig för Baal. 28 Den profet som har haft en dröm berättar om sin dröm, och den som tagit emot mitt ord förkunnar verkligen mitt ord. Det är skillnad på halm och säd, säger Herren. 29 Är inte mitt ord som en eld? säger Herren. Är det inte som en kraftig hammare, som krossar klippan?
30 Därför står jag emot dessa profeter, säger Herren, de som säger sig tala mina ord men som sprider lögner. 31 Jag står emot profeterna, säger Herren, de som bara pratar: ’Så säger Herren[a].’ 32 Jag står emot profeterna som profeterar falska drömmar, säger Herren. De berättar dem och förleder mitt folk med sina lögner och sägner. Jag har inte sänt dem eller gett dem något uppdrag, och de är till ingen nytta för detta folk, säger Herren.
33 När detta folk eller en profet eller präst frågar dig: ’Vilka tunga ord bär du fram från Herren?[b]’ ska du svara dem: ’Vad för tunga ord?’ Jag ska visa bort er, säger Herren. 34 Och om en profet eller en präst eller någon bland folket säger ’Herrens tunga ord,’ kommer jag att straffa honom och hans familj. 35 Så ska ni var och en säga till varandra: ’Vad har Herren svarat? Vad har Herren sagt?’ 36 Men ’Herrens tunga ord’ ska ni inte mer nämna. För om hans ord blir ’tunga’ för någon människa, så förvanskar ni orden från den levande Guden, härskarornas Herre, vår Gud. 37 Så ska du säga till profeten: ’Vad har Herren svarat dig? Vad har Herren sagt?’ 38 Men om ni säger ’Herrens tunga ord’, så säger Herren: Ni använder detta ord, ’Herrens tunga ord’, trots att jag har sänt bud till er och meddelat att ni inte ska säga ’Herrens tunga ord’. 39 Därför förkastar jag er nu som en tung börda bort från min närhet, både er och den stad som jag gav er och era förfäder. 40 Jag ska låta er komma i evig förödmjukelse och få stå med en evig skam, som aldrig ska glömmas.”
Synen med fikonen
24 Herren lät mig se den här synen: Två korgar med fikon stod framför Herrens tempel. Detta var efter att Nebukadnessar, kungen av Babylonien, hade tagit Jojakims son Jekonja, kungen av Juda, till fånga och fört bort honom, tillsammans med furstarna i Juda, hantverkarna och smederna, från Jerusalem till Babylonien. 2 I den ena korgen fanns det mycket goda fikon från årets första skörd. I den andra fanns mycket dåliga fikon, alltför dåliga att äta.
3 Då frågade Herren: ”Vad ser du, Jeremia?” Jag svarade: ”Fikon. De goda fikonen är mycket goda, men de dåliga är mycket dåliga, alltför dåliga att äta.”
4 Då kom Herrens ord till mig: 5 ”Så säger Herren, Israels Gud: ’Så som jag ser på dessa goda fikon, ser jag med välvilja på dem som förts bort från Juda, dem som jag skickat härifrån till kaldéerna. 6 Jag ska välvilligt vaka över dem och leda dem tillbaka till detta land. Jag ska bygga upp dem, inte bryta ner dem, plantera dem och inte dra upp dem igen. 7 Jag ska ge dem en insikt om att jag är Herren. De ska vara mitt folk och jag ska vara deras Gud, för de ska helhjärtat återvända till mig.
8 Men som de dåliga fikonen som är alltför dåliga att äta, säger Herren, så ska jag behandla Sidkia, kungen i Juda, och hans furstar och de överlevande från Jerusalem, de som är kvar här i landet och de som bor i Egypten. 9 Jag ska göra dem till en skräckbild för alla riken på jorden, till en skam och ett ordspråk, till nidvisa och förbannelse på alla platser dit jag förvisar dem. 10 Jag ska låta dem drabbas av svärd, hungersnöd och sjukdomar, tills de är utrotade från landet som jag gav dem och deras förfäder.’ ”
Footnotes
- 23:31 Herren finns inte i grundtexten men kan antas utifrån kontexten.
- 23:33-39 Här finns en hebreisk ordlek som inte låter sig återges, en ordlek utifrån ”tunga ord” (profetisk utsaga) som också betyder tung börda. Folket kan tänkas vara en tung börda som Herren vill kasta bort, och i så fall bör uttrycket i fråga om folket översättas så.
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.