Job 36-37
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
36 Elihu fortsatte:
2 Låt mig få fortsätta lite till,
så ska jag visa
att det finns mer att säga till Guds försvar.
3 Min insikt är hämtad fjärran ifrån,
och jag ska beskriva min Skapares rättfärdighet.
4 Jag ljuger verkligen inte,
framför dig står en som har full kunskap.
5 Gud är mäktig,
och ändå förkastar han ingen.
Han är mäktig i sitt förstånds kraft.[a]
6 Han håller inte de ogudaktiga vid liv,
men han ger de bedrövade deras rätt.
7 Han följer de rättfärdiga med blicken,
han sätter dem på tronen med kungar,
upphöjer dem för alltid.
8 Om de binds med kedjor
och hålls fast i bedrövelsens snaror,
9 talar han om för dem vad de gjort
och att de har syndat i sitt högmod.
10 Han får dem att lyssna till tillrättavisning,
han manar dem att vända om från orätten.
11 Om de då lyder och tjänar honom,
får de leva lyckliga under resten av livet
och tillbringa sina återstående år i behaglig ro.
12 Om de inte lyssnar,
kommer de att förgås av svärd
och dö i brist på förnuft.
13 Men de ogudaktiga reagerar[b] med vrede.
De ropar inte på hjälp när han binder dem.
14 De dör unga
och slutar sitt liv bland tempelprostituerade.
15 Men den som lider
befriar han från lidanden,
och denne lyssnar till honom i sin nöd.
16 Han ville rädda dig ur bedrövelsens gap
till en fri, ljuvlig plats
och duka ditt bord med feta rätter.[c]
17 Men du är fullt upptagen med den ogudaktiges dom,
dom och rättvisa håller dig i sitt grepp.
18 Se till så att ingen frestar dig med rikedom.
Låt dig inte lockas avsides av stora mutor.
19 Skulle din rikedom eller egen ansträngning
kunna lyfta dig över nöden?
20 Längta inte efter natten
för att släpa iväg folk från sina hem.
21 Ta dig i akt! Ställ dig inte på orättens sida,
även om du tycks föredra detta framför lidande.
22 Se, Gud är upphöjd i sin makt.
Vad finns det för lärare som liknar honom?
23 Vem kan vägleda honom
eller säga till honom att han gjort något orätt?
24 Kom ihåg att ära hans verk
som människor lovprisar.
25 Hela mänskligheten har sett dem,
människan betraktar dem på avstånd.
26 Gud är för stor för vårt förstånd,
ingen kan granska hans år.
27 Han drar upp vattendropparna
och silar ner dem som regn till sin ström[d],
28 från molnen strömmar de,
rikliga skurar faller ner över mänskligheten.
29 Kan någon fatta hur molnen sprids
och förstå dundret från hans boning?
30 Se, hur han sprider ut sin blixt omkring sig
och täcker havsdjupen.
31 Så härskar han över nationer
och ger människorna mat i överflöd.
32 Han fyller sina händer med blixtar
och slungar dem mot deras bestämda mål.
33 Hans dunder förkunnar om honom,
ja till och med boskapen märker att han närmar sig.[e]
Elihu talar om Guds makt
37 Mitt hjärta bävar för detta,
det slår häftigt inom mig.
2 Hör, hör dundret av hans stämma,
dånet ur hans mun!
3 Han låter det rulla fram över himlen
och sänder sina blixtar till jordens ändar.
4 Sedan ryter dånet,
hans majestäts väldiga stämma.
Han sparar ingenting
när han låter sin stämma höras.
5 Hans röst dånar oerhört,
han gör under som övergår vårt förstånd.
6 Han befaller snön att falla ner på jorden
och regnet att ösa ner.
7 Då stoppar han människans arbete,
så att alla ska kunna se hans verk.
8 Djuren gömmer sig
och stannar i sina hålor.
9 Stormen kommer ut från sin boplats
och kylan sprids med vindarna.
10 När Gud blåser bildas is,
de vida vattnen fryser till.
11 Han fyller molnen med fukt
och sprider ut sina blixtar genom dem.
12 De virvlar runt åt alla håll,
så som han vill,
de utför hans befallningar på hela jorden.
13 Han sänder dem som straff,
eller för att på jorden visa sin nåd.
14 Lyssna nu, Job, stanna upp
och tänk på Guds under!
15 Vet du hur Gud styr dem
och hur han får blixtarna att skjuta fram ur molnen?
16 Förstår du dig på molnens balans,
den Allvetandes under?
17 När du lider av hettan i de kläder du bär,
och marken blir stilla i sunnanvinden,
18 kan du då, så som han gör, breda ut molnen,
hårda och blanka som spegeln?
19 Lär oss vad vi ska säga till honom!
I det mörker vi bor i kan vi ju inte föra vår talan.
20 Går det att meddela honom att jag vill tala?
Vill någon bli uppslukad levande?[f]
21 Ingen kan ju se på solen,
så stark som den är,
när vinden har sopat himlen ren.
22 Norrifrån kommer en gyllene glans,
det är Gud i hans skrämmande majestät.
23 Vi kan aldrig nå fram till den Väldige;
han är upphöjd i styrka,
rättvisa och stor rättfärdighet
och kan inte kränkas.
24 Därför fruktar människor för honom.
Är det inte de som är visa i sina hjärtan som han ser?[g]
Footnotes
- 36:5 Versens senare del är svåröversättlig. Enligt Septuaginta är tanken att Gud inte förkastar någon som har ett starkt, rent hjärta; hjärta finns också i grundtexten men är här översatt förstånd (hjärtat betecknade människans medvetna, intellektuella liv).
- 36:13 Grundtextens innebörd är osäker.
- 36:16 Grundtextens innebörd är osäker.
- 36:27 Det hebreiska ordets betydelse är osäker.
- 36:33 Versens senare del är svåröversättlig. Eller: om hans vrede över det onda
- 37:20 Grundtextens innebörd är osäker.
- 37:24 Versens senare del är svåröversättlig. Eller: han ser inte ens åt de visa Eller, enligt Septuaginta: men de visa ska frukta honom i sina hjärtan.
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.