Add parallel Print Page Options

41 Ingen är så dum att han vågar reta den.
    Vem vågar då sätta sig upp mot mig?
Vem kan kräva att jag ska betala tillbaka något?
    Allt som finns under himlen är mitt.

Jag tänker inte tiga om dess lemmar,
    styrka och sköna form.[a]
Vem kan klä av den dess hölje,
    vem vågar närma sig den med betsel?
Vem vågar öppna dörrarna till dess gap,
    som omgärdas av dess fruktansvärda tänder?
Sköldarna på dess rygg
    sitter tätt sammanfogade, som sigill.
De sluter så tätt intill varandra
    att ingen luft kan tränga in mellan dem.
De är fästade vid varandra, de sitter ihop,
    och ingenting kan skilja dem åt.
Dess fnysning kastar ut gnistor av ljus,
    dess ögon glöder som morgonrodnadens strålar.
10 Eldslågor strömmar ut ur dess mun,
    gnistor skjuts ut.
11 Rök kommer ur dess näsborrar,
    som från en kokande gryta på elden.
12 Dess andedräkt kan antända kol,
    och lågor väller fram ur dess mun.
13 Styrkan bor i dess nacke,
    från den utgår förskräckelse.
14 Dess hudveck är fasta, inte slappa,
    de är orubbliga.
15 Dess hjärta[b] är hårt som sten,
    ja, som en kvarnsten.
16 När den reser sig drabbas de mäktiga av förfäran,
    de ryggar tillbaka när den drar fram.[c]
17 Varken svärd som når den,
    spjut, pil eller pansar, har någon effekt.
18 Järn är som ett strå för den,
    och koppar som murket trä.
19 Inga pilar får den att fly.
    Slungstenar är för den som agnar.
20 Klubban är för den som ett halmstrå,
    och den skrattar åt lansars rassel.
21 Dess buk är som krukskärvor,
    och den lämnar efter sig ett spår i dyn som av trösksläde.
22 Den får djupet att koka som en gryta
    och havet att sjuda som ett smörjelsekärl.
23 Den lämnar efter sig ett gnistrande ljus,
    som om djupet skulle bära silverhår.
24 Dess like finns inte på jorden,
    en skapelse utan fruktan.
25 Den ser[d] på allt upphöjt
    och är kung över alla stolta djur.

Job återupprättas

Job svarar Herren

42 Då svarade Job Herren:

Jag vet att du kan göra vad du vill
    och att dina planer inte kan omintetgöras.
Du frågade: ”Vem är denne som döljer mitt råd, med ord utan kunskap?”[e]
    Ja, jag talade om saker som jag inte förstod,
sådant som var alltför underbart för mig.

Du sa: ”Lyssna!
    Jag tänker ställa frågor som du får svara på.”[f]
Förut har jag bara hört talas om dig,
    men nu har jag sett dig med egna ögon.
Jag tar tillbaka mitt,[g]
    jag ångrar mig i stoft och aska.

Jobs vänner

Sedan Herren avslutat sitt tal till Job, sa han till Elifas från Teman:

”Jag är vred på dig och dina två vänner. Ni har inte talat sanning om mig, som min tjänare Job har gjort. Ta nu sju ungtjurar och sju baggar och gå till min tjänare Job och offra ett brännoffer för er själva. Min tjänare Job ska då be för er. Jag ska lyssna på hans bön och inte dra ner er i skam för att ni inte har talat sanning om mig, som min tjänare Job har gjort.”

Elifas från Teman, Bildad från Shuach och Sofar från Naama gjorde som Herren hade befallt dem, och Herren lyssnade till Jobs bön.

Herren välsignar Job mer än tidigare

10 När Job bad för sina vänner gav Herren honom upprättelse och skänkte honom dubbelt så mycket mot vad han förut hade haft.

11 Sedan kom alla hans bröder och systrar och alla som hade känt honom tidigare och åt tillsammans med honom i hans hem. De visade medkänsla och tröstade honom efter alla bedrövelser som Herren hade låtit komma över honom, och var och en av dem gav honom ett stycke silver[h] och en guldring.

12 Herren välsignade de sista återstående åren av Jobs liv mer än hans första, så att han kom att få 14 000 får, 6 000 kameler, 1 000 par oxar och 1 000 åsneston.

13 Han fick också sju[i] söner och tre döttrar. 14 Den första dottern kallade han Jemima, den andra Kesia och den tredje gav han namnet Keren-Happuk[j]. 15 I hela landet fanns det inga kvinnor som var lika vackra som Jobs döttrar. Job gav dem arvsrätt tillsammans med deras bröder.

16 Job levde etthundrafyrtio år efter detta och fick se både barn och barnbarn i fyra led. 17 Sedan dog Job, gammal och mätt på att leva.

Footnotes

  1. 41:3 Grundtextens innebörd är osäker.
  2. 41:15 Kan ev. syfta på dess bröst här. Annars står hjärtat i hebreiskan, när det används som metafor i samband med människan, oftast för det innersta, medvetna livet.
  3. 41:16 Grundtextens innebörd är osäker; de mäktiga kan också översättas gudarna.
  4. 41:25 De hebreiska verben för ”se” och ”frukta” liknar varandra, och om det skulle vara det senare som avses, kan översättningen bli: Allt upphöjt fruktar den, kungen över alla stolta rovdjur.Men det enda som skulle kunna tyda på denna tolkning är en viss parallellism till föregående vers.
  5. 42:3 Jfr 38:2.
  6. 42:4 Jfr 38:3.
  7. 42:6 Grundtextens innebörd är osäker.
  8. 42:11 På hebreiska kesita, vars värde inte är känt.
  9. 42:13 Sju har i grundtexten en ovanlig form som kan tyda på en fördubbling (jfr v. 10), två gånger sju (jfr 1:2). Dock finns det ingen antydan om fördubbling av antalet döttrar (v. 14).
  10. 42:14 Namnen betyder: Lillduvan, Kanelblomman, Sminkdosan.