Johannes 20-21

nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)

Jesus uppstår från de döda

(Matt 28:1-8; Mark 16:1-8; Luk 24:1-12)

20 Tidigt på morgonen efter sabbaten medan det fortfarande var mörkt, kom Maria från Magdala till graven och upptäckte att stenen var borta från ingången. ² Hon sprang då genast därifrån och sa till Simon Petrus och den lärjunge som Jesus älskade^[a]: ”De har flyttat bort Herren från graven och vi vet inte var de har lagt honom!”

³ Petrus och den andre lärjungen gav sig då iväg till graven. ⁴ Båda sprang men den andre lärjungen sprang fortare än Petrus och kom dit först. ⁵ Han böjde sig ner och tittade in och såg linnesvepningen ligga där men han gick inte in. ⁶ Sedan kom Simon Petrus och han gick in i graven. Han såg också linnesvepningen som låg där ⁷ och dessutom den duk som hade täckt Jesus huvud. Den låg inte tillsammans med svepningen utan var hoprullad och låg för sig. ⁸ Då gick också den andre lärjungen in, han som hade kommit först till graven. Och han såg och trodde ⁹ för ännu hade de inte förstått av Skriften att Jesus måste uppstå från de döda.

Jesus visar sig för Maria från Magdala

(Matt 28:9-10; Mark 16:9-11)

¹⁰ Lärjungarna gick sedan hem till sig. ¹¹ Men Maria stod och grät utanför graven och medan hon grät, lutade hon sig in. ¹² Då fick hon se två vitklädda änglar sitta där Jesus kropp hade legat, en vid huvudändan och en vid fotändan.

¹³ Änglarna frågade henne: ”Varför gråter du, kvinna?”

Hon svarade: ”De har flyttat bort min Herre och nu vet jag inte var de har lagt honom.”

¹⁴ När hon hade sagt detta, vände hon sig om och fick se Jesus stå där men förstod inte att det var han.

¹⁵ Jesus frågade henne: ”Varför gråter du, kvinna? Vem letar du efter?” Men hon trodde att det var trädgårdsmästaren och därför svarade hon: ”Om det är du som har burit bort honom, så tala om för mig var du har lagt honom så att jag kan hämta honom!”

¹⁶ Då sa Jesus till henne: ”Maria!” Och genast vände hon sig mot honom och sa: ”Rabbouni!” (det är hebreiska och betyder ”Mästare”)^[b].

¹⁷ Men Jesus sa: ”Håll inte fast mig^[c], för jag har ännu inte återvänt till min Fader! Men gå till mina bröder och säg till dem att jag ska återvända till min Fader och er Fader, min Gud och er Gud!”

¹⁸ Maria från Magdala gick då till lärjungarna och talade om för dem att hon hade sett Herren och hon berättade vad han hade sagt.

Jesus visar sig för sina lärjungar

(Matt 28:16-20; Mark 16:14-18; Luk 24:36-49)

¹⁹ Samma dag, den första dagen i veckan, samlades lärjungarna på kvällen bakom låsta dörrar av rädsla för judarna. Då stod plötsligt Jesus mitt ibland dem och sa till dem: ”Frid åt er alla!” ²⁰ Sedan visade han dem sina händer och sin sida. Lärjungarna gladde sig när de fick se Herren.

²¹ Jesus sa till dem igen: ”Frid åt er alla! Så som Fadern har sänt mig, sänder jag nu er.” ²² Sedan andades han på dem och sa: ”Ta emot den heliga Anden!^{[d] 23} Om ni förlåter någon hans synder så är de förlåtna, men om ni binder någon i hans synder så är han bunden.^[e]”

Jesus visar sig för Tomas

²⁴ En av de tolv, Tomas som kallades Tvillingen, hade inte varit med de andra när Jesus kom. ²⁵ De andra lärjungarna sa till honom: ”Vi har sett Herren!” Men Tomas svarade: ”Om jag inte får se hålen efter spikarna i hans händer och får ta på såren med mina fingrar och om jag inte får röra vid såret i hans sida med mina händer så kan jag inte tro.”

²⁶ En vecka senare^[f] var hans lärjungar samlade igen och då var Tomas tillsammans med dem. Och trots att dörrarna var låsta, stod då Jesus plötsligt mitt ibland dem och sa: ”Frid åt er alla!” ²⁷ Sedan sa han till Tomas: ”Ta på mina händer här med ditt finger! Rör vid min sida med din hand! Tvivla inte utan tro!”

²⁸ Tomas sa till honom: ”Min Herre och min Gud!”

²⁹ Men Jesus sa till honom: ”Du tror därför att du har sett mig. Lyckliga är de som inte har sett men ändå tror.”

Bokens syfte

³⁰ Jesus lärjungar såg honom göra många andra tecken förutom dem som är nedtecknade i den här boken. ³¹ Men dessa är nedskrivna för att ni ska tro att Jesus är Messias, Guds Son och för att ni ska få liv i hans namn genom att tro på honom.

Jesus visar sig för sina lärjungar när de fiskar

21 Senare visade sig Jesus för sina lärjungar igen vid Tiberiassjön^[g] och så här gick det till:

² Simon Petrus, Tomas som kallades Tvillingen, Natanael från Kana i Galileen, Sebedaios söner och två andra lärjungar var där tillsammans. ³ Då sa Simon Petrus till de andra: ”Jag ger mig ut och fiskar” och de andra svarade: ”Vi följer också med!” Så steg de i båten och for ut på sjön men de fick ingenting på hela natten.

⁴ När det sedan blev morgon, stod Jesus på stranden men lärjungarna förstod inte att det var han.

⁵ Jesus sa till dem: ”Mina barn, har ni inte fått någon fisk?”

”Nej”, svarade de.

⁶ Då sa han: ”Kasta ut nätet på höger sida om båten, så får ni.” De gjorde så och nu fick de så mycket fisk att de inte orkade dra in nätet.

⁷ Den lärjunge som Jesus älskade,^[h] sa då till Petrus: ”Det är Herren!” När Simon Petrus hörde att det var Herren, knöt han om sig sitt ytterplagg för han hade nästan inget på sig och hoppade i vattnet. ⁸ De andra lärjungarna kom efter med båten och släpade nätet med fiskarna. De hade bara ungefär hundra meter kvar till stranden. ⁹ När de kom i land, såg de en glödhög och fisk som låg där och bröd.

¹⁰ Jesus sa nu till dem: ”Hämta några av fiskarna som ni just fick!” ¹¹ Då steg Simon Petrus upp och drog det fulla nätet iland. Det fanns 153 stora fiskar där men trots att det var så fullt, gick det inte sönder.

¹² Jesus sa sedan till dem: ”Kom hit och ät!” Ingen av dem vågade fråga vem han var men alla förstod att det var Herren. ¹³ Och Jesus gick fram och gav dem av brödet och fisken.

¹⁴ Detta var tredje gången som Jesus visade sig för sina lärjungar sedan han uppstått från de döda.

Jesus och Petrus

¹⁵ När de hade ätit, sa Jesus till Simon Petrus: ”Simon, Johannes son älskar^[i] du mig mer än de andra gör?”

”Ja, Herre”, svarade Petrus, ”du vet att jag har dig kär.”

”Ge då mat till mina lamm”, sa Jesus till honom.

¹⁶ Jesus frågade sedan en andra gång: ”Simon, Johannes son, älskar du mig?”

”Ja Herre”, sa Petrus, ”du vet att jag har dig kär.”

”Var då en herde för mina får”, sa Jesus.

¹⁷ För tredje gången frågade nu Jesus honom: ”Simon, Johannes son, har du mig kär?”

Petrus blev mycket ledsen över att Jesus än en gång frågade om han hade honom kär och han svarade: ”Herre, du vet allt! Du vet att jag har dig kär!”

Då sa Jesus till honom: ”Ge då mat till mina får! ¹⁸ Ja, sannerligen säger jag dig: När du var ung kunde du göra dig i ordning och gå vart du ville. Men när du blir gammal, ska du sträcka ut händerna och andra ska göra dig i ordning och föra dig dit du inte vill.^[j]” ¹⁹ Detta sa Jesus för att visa med vilket slags död Petrus skulle förhärliga Gud. Sedan sa Jesus till honom: ”Följ mig!”

²⁰ Petrus vände sig nu om och fick se att den lärjunge som Jesus älskade^[k] kom efter honom, han som under måltiden hade lutat sig mot Jesus och frågat vem som skulle förråda honom. ²¹ När Petrus fick se honom, frågade han Jesus: ”Vad kommer att hända med honom?”

²² Men Jesus svarade: ”Om jag vill att han ska bli kvar tills jag kommer så rör det väl inte dig? Du ska bara följa mig!”

²³ På grund av detta spreds ryktet bland de troende att den lärjungen inte skulle dö. Men Jesus sa aldrig till Petrus att den lärjungen inte skulle dö. Han sa bara: ”Om jag vill att han ska bli kvar tills jag kommer så rör det väl inte dig?”

Slutord

²⁴ Det är den lärjungen som vittnar om allt detta och har skrivit ner det. Vi vet att hans vittnesbörd är sant.

²⁵ Jesus gjorde också mycket annat och om man skulle skriva ner alla dessa händelser, tror jag inte att hela världen skulle rymma alla de böcker man då måste skriva.