3 Moseboken 25

nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)

Sabbatsåret

25 Herren talade till Mose på Sinai berg: ² ”Säg till israeliterna: ’När ni kommer in i landet som jag ska ge er, måste ni låta det få Herrens sabbat. ³ Under sex år ska du beså dina åkrar, beskära dina vingårdar och bärga dina skördar, ⁴ men under det sjunde året ska landet ha en Herrens sabbatsvila. Så inte ditt utsäde och beskär inte dina vingårdar. ⁵ Skörda inte ens det som växer upp av spillsäden och samla inte heller in de druvor som mognar i de obeskurna vinstockarna. Det är nämligen ett viloår för landet. ⁶ Det som landet under sabbatsåret ändå ger ska vara din mat liksom dina slavars och slavinnors, dina daglönares och deras som bor hos dig. ⁷ Också din boskap och de vilda djuren ska äta av vad landet då ger.

Friåret

⁸ Du ska räkna sju gånger sju sabbatsår, alltså fyrtionio år. ⁹ Låt sedan hornen ljuda högt i hela landet den tionde dagen i sjunde månaden på försoningsdagen. ¹⁰ Det femtionde året ska nämligen vara heligt. Då ska frihet förkunnas för alla invånarna i landet. Det ska vara ett friår för er och var och en få tillbaka sin egendom och komma tillbaka till sin släkt. ¹¹ Det femtionde året ska alltså vara ett friår för er. Då ska ni inte så, bärga in spillsäd eller skörda druvor från de obeskurna stockarna. ¹² Ni ska låta det vara ett heligt friår. Under det året ska ni äta av det som landet av sig självt ger.

¹³ Under det året ska var och en återvända hem till sitt eget.

¹⁴ Om du säljer mark till eller köper av din landsman ska ni inte göra varandra något orätt. ¹⁵ Du ska betala din landsman efter antalet år sedan friåret, efter antalet skördar han säljer till dig. ¹⁶ Ju fler år desto högre pris och ju färre år desto lägre pris, eftersom det han faktiskt säljer till dig är antalet skördar. ¹⁷ Utnyttja inte varandra utan frukta din Gud, för jag är Herren, er Gud.

¹⁸ Lyd mina bud och följ mina stadgar om ni önskar leva tryggt i landet. ¹⁹ Då kommer landet att ge sina skördar och ni kan äta er mätta i lugn och ro. ²⁰ Men ni kommer att undra: ”Vad ska vi äta under det sjunde året, om vi varken får så eller skörda då?” ²¹ Jag ska välsigna er med så rikliga skördar under det sjätte året att de kommer att räcka för tre år. ²² När ni sår det åttonde året äter ni fortfarande av den gamla skörden ända fram tills det nionde årets skörd har bärgats.

²³ Jorden får inte säljas för gott för landet är mitt. Ni är främlingar och gäster hos mig. ²⁴ I hela landet som blir ert måste ni tillåta återköp.

²⁵ Om någon blir fattig och säljer en del av sin egendom, ska hans återlösare, hans närmaste släkting, lösa tillbaka den. ²⁶ Om det inte finns någon återlösare men han själv kan få ihop tillräckligt med pengar, ²⁷ ska han alltid kunna köpa tillbaka den till ett pris ställt i förhållande till antalet år som gått efter försäljningen och betala köparen för de återstående. Så kan han få tillbaka sin egendom. ²⁸ Men om den ursprunglige ägaren inte kan lösa in den, ska den tillhöra den nye ägaren fram till friåret. Men då måste den lämnas tillbaka och han får återkomma till sin egendom.

²⁹ Om en man säljer ett hus i en stad med murar, har han full återköpsrätt under ett år. Då är återlösningen tidsbegränsad. ³⁰ Men om han inte löser in det inom ett år ska huset i en stad med murar för alltid tillhöra den nye ägaren och hans ättlingar. Det behöver inte lämnas tillbaka vid friåret. ³¹ Med hus i en by utan omgivande mur är det som med åkermark. De kan köpas tillbaka och de ska alltid lämnas tillbaka vid friåret.

³² Men leviternas hus, de som ligger i deras städer, kan köpas tillbaka när som helst ³³ och måste om de inte är återköpta återlämnas vid friåret, för leviterna ska inte äga mark som de andra israeliterna utan är hänvisade till att bo i städer och deras närhet^[a]. ³⁴ Den betesmark som omger deras städer får inte säljas för den är deras egendom för alltid.

³⁵ Om din landsman blir fattig och inte kan försörja sig bland sitt folk ska du hjälpa honom precis som du skulle hjälpa en främling eller en tillfälligt bosatt så att han kan bo kvar bland er. ³⁶ Utkräv ingen ränta av honom utan frukta din Gud så att din landsman kan bo kvar bland er. ³⁷ Låna honom inte pengar mot ränta eller sälj mat till honom för att tjäna på det. ³⁸ Jag är Herren, er Gud, som förde er ut ur Egypten för att ge er Kanaans land och vara er Gud.

³⁹ Om din landsman blir fattig och säljer sig själv till dig, får du inte behandla honom som en slav ⁴⁰ utan i stället som en anställd tjänare eller som en gäst. Han ska bara vara i tjänst hos dig fram till friåret. ⁴¹ Då kan han lämna dig och återvända med sina barn till sin egen släkt och till sina fäders egendom. ⁴² För israeliterna är mina tjänare och jag ledde dem ut ur Egypten. Därför ska de inte säljas som vanliga slavar. ⁴³ Utsätt honom inte för hård behandling. Frukta din Gud! ⁴⁴ Men du kan köpa slavar eller slavinnor från andra folk som bor i närheten ⁴⁵ och likaså barn från de utlänningar som tillfälligt bor bland er samt deras familjemedlemmar som föds i landet. De förblir er egendom.

⁴⁶ Dem kan ni lämna över till era barn som egendom och ha som slavar för alltid. Men ingen av era bröder bland israeliterna får behandlas hårt.

⁴⁷ Om en utlänning eller någon som tillfälligt bor bland er blir rik och din landsman blir fattig och säljer sig till utlänningen eller den tillfälligt bosatte eller dennes familj ⁴⁸ kan han återlösas av en av sina bröder, ⁴⁹ sin farbror, sin kusin eller någon annan nära släkting. Han kan också köpa sig själv fri om han senare får möjlighet. ⁵⁰ Priset på hans frihet ska han och hans köpare låta stå i proportion till antalet år från det han sålde sig och som är kvar fram till friåret eller vad det skulle kosta att anställa en tjänare för så många år. ⁵¹ Om det är många år kvar, ska han betala nästan lika mycket som han fick när han sålde sig. ⁵² Om det bara är några få år kvar till friåret, ska han betala en summa beräknad efter antalet år. ⁵³ Han ska behandlas som en anställd tjänare år för år. Se till att han inte behandlas hårt.

⁵⁴ Om han ännu inte har blivit återlöst när friåret är inne, ska han och hans barn friges då ⁵⁵ för israeliterna tillhör mig och är mina tjänare. Jag ledde dem ut ur Egypten. Jag är Herren, er Gud.