Lukas 20-21

nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)

De judiska ledarna ifrågasätter Jesus fullmakt

(Matt 21:23-27; Mark 11:27-33)

20 En dag när Jesus undervisade folket i templet om evangeliet, kom översteprästerna och de skriftlärda och folkets ledare fram ² och frågade honom: ”Säg oss vad du har för fullmakt att göra detta, och vem det är som har gett dig den fullmakten?”

³ Jesus sa: ”Jag vill också ställa en fråga till er. Svara mig: ⁴ Var Johannes dop från himlen eller från människorna?”

⁵ De började genast diskutera med varandra och sa: ”Om vi säger att det var från himlen, så kommer han att fråga varför vi inte trodde på honom. ⁶ Men om vi säger att det var från människor, då kommer folket att stena oss. De är ju övertygade om att Johannes var en profet.” ⁷ Därför svarade de till slut: ”Vi vet inte.”

⁸ Då sa Jesus till dem: ”I så fall säger inte jag heller vad jag har för fullmakt att göra detta.”

Liknelsen om mannen som arrenderade ut sin vingård

(Matt 21:33-46; Mark 12:1-12)

⁹ Sedan berättade han för folket denna liknelse: ”En man planterade en vingård och arrenderade ut den till några lantbrukare medan han själv reste bort för en längre tid. ¹⁰ När det så blev dags att skörda, sände han en av sina tjänare till lantbrukarna för att hämta den del av skörden som var hans. Men de överföll tjänaren och skickade tillbaka honom tomhänt. ¹¹ Ägaren sände då en annan tjänare, men han blev misshandlad och förolämpad och skickades iväg tomhänt. ¹² Också en tredje tjänare sändes dit, men även honom slog de blodig och kastade ut.

¹³ ’Vad ska jag göra?’ sa ägaren. ’Jo, jag sänder min egen älskade son. Honom visar de väl respekt för.’

¹⁴ Men när lantbrukarna fick se sonen, sa de till varandra: ’Här kommer arvtagaren. Kom så dödar vi honom, och då blir arvet vårt!’ ¹⁵ Så släpade de ut sonen ur vingården och dödade honom.”

”Vad ska nu vingårdsägaren göra med dem?” frågade Jesus. ¹⁶ ”Jo, han kommer själv dit och dödar dem och ger sedan vingården till andra.”

När de hörde detta, sa de: ”Nej! Det får aldrig hända!”

¹⁷ Men Jesus såg på dem och sa: ”Vad betyder då det som står skrivet:

¹⁸ Var och en som snubblar på den stenen blir krossad, och den som stenen faller på blir söndersmulad.^[b] ”

¹⁹ De skriftlärda och översteprästerna ville arrestera Jesus genast, men de var rädda för folket. De förstod att det var dem han syftade på i liknelsen.

Ska man betala skatt till kejsaren?

(Matt 22:15-22; Mark 12:13-17)

²⁰ Medan de väntade på sitt tillfälle, skickade de iväg några som skulle låtsas vara rättfärdiga och som var ute efter att få Jesus att säga något som de kunde arrestera honom för, för att sedan kunna överlämna honom åt landshövdingens makt och myndighet.

²¹ ”Mästare”, frågade de honom, ”vi vet att du har rätt när du talar och undervisar. Du låter dig inte påverkas av människor, utan lär oss i sanning Guds väg. ²² Är det rätt eller inte att betala skatt till kejsaren?”

²³ Men Jesus genomskådade deras list och sa: ²⁴ ”Visa mig en denar. Vems bild finns på den, och vems underskrift?”

”Kejsarens”, svarade de.

²⁵ ”Då så”, sa han, ”ge kejsaren det som är hans och Gud det som är Guds.”

²⁶ De lyckades alltså inte sätta fast honom för något han sa när folket hörde på. De förvånades över hans svar och blev alldeles tysta.

Ska de döda uppstå igen?

(Matt 22:23-33; Mark 12:18-27)

²⁷ Sedan kom några saddukeer^[c] till honom. De påstår att det inte finns någon uppståndelse, så de frågade:

²⁸ ”Mästare, Mose skrev att om en man dör barnlös, ska hans bror gifta sig med änkan och skaffa en arvtagare åt sin bror.^{[d] 29} Nu fanns det sju bröder. Den äldste gifte sig och dog barnlös. ³⁰ Bror nummer två ³¹ och tre gifte sig med änkan, och så fortsatte det tills alla sju hade varit gifta med henne och dött utan att lämna några barn efter sig. ³² Till slut dog också kvinnan. ³³ När de nu uppstår från de döda, vems hustru blir hon då? Alla sju har ju varit gifta med henne.”

³⁴ Jesus svarade saddukeerna: ”Den här tidsålderns människor gifter sig och blir bortgifta. ³⁵ De som anses värdiga att få vara med i den kommande tidsåldern och uppstå från de döda, de ska inte gifta sig eller bli bortgifta. ³⁶ De kan inte heller dö, utan ska vara som änglarna. De är Guds barn, för de har uppstått. ³⁷ Att de döda uppstår bevisar också Mose när han talar om törnbusken. Han kallar Herren för Abrahams, Isaks och Jakobs Gud.^{[e] 38} Gud är alltså inte en gud för döda, utan för levande. Alla är levande för honom.”

³⁹ ”Det var bra svarat, Mästare”, sa några av de skriftlärda. ⁴⁰ Och sedan vågade ingen ställa några fler frågor till honom.

Är Messias ättling till David?

(Matt 22:41-46; Mark 12:35-37)

⁴¹ Sedan frågade Jesus dem: ”Hur kan man säga att Messias är Davids Son? ⁴² David själv skrev ju i Psaltaren:

⁴⁴ David kallar honom för Herre, hur skulle han då kunna vara Davids Son?”

Jesus varnar för de religiösa ledarnas dubbelmoral

(Matt 23:1-7; Mark 12:38-39)

⁴⁵ Medan folket lyssnade sa Jesus till sina lärjungar: ⁴⁶ ”Akta er för de skriftlärda, som älskar att gå omkring i långa dräkter och gärna vill bli hälsade på torgen, ta plats på främsta raden i synagogan och sitta vid honnörsborden under festerna. ⁴⁷ De äter änkorna ur husen och ber långa böner för syns skull. De kommer att straffas desto hårdare.”

En fattig änka ger allt hon har

(Mark 12:41-44)

21 Jesus såg upp och lade märke till hur de rika lade sina gåvor i offerkistorna. ² Men han såg också hur en fattig änka lade dit två kopparslantar.

³ Då sa han: ”Sannerligen, den där fattiga änkan gav mer än alla de andra, ⁴ för de tog bara en liten del av sitt överflöd och lade det bland gåvorna. Men hon, som är så fattig, lade dit allt hon hade att leva på.”

Jesus talar om framtiden

(Matt 24:1-22; Mark 13:1-20)

⁵ Några började nu tala om templet med alla dess vackra stenar och dyrbara gåvor som människor skänkt. Han sa:

⁶ ”Allt det ni ser här ska i sinom tid jämnas med marken, inte en sten ska lämnas kvar på den andra.”

⁷ ”Mästare, när ska detta hända?” undrade de. ”Vilket blir tecknet på att tiden har kommit då dessa ting ska gå i uppfyllelse?”

⁸ Han svarade: ”Se upp så att ingen lurar er! Många ska komma i mitt namn och säga: ’Det är jag’, och ’Tiden är nära.’ Men följ dem inte! ⁹ Och när ni får höra om krig och oroligheter, så grips inte av panik. Det måste ske först, men det betyder inte att slutet har kommit.” ¹⁰ Han fortsatte: ”Folk och länder ska resa sig mot varandra. ¹¹ Det blir allvarliga jordbävningar, epidemier och hungersnöd på den ena platsen efter den andra. Fruktansvärda saker ska hända och stora tecken ska visa sig på himlen.

¹² Men innan allt detta inträffar, ska man gripa er och förfölja er. Ni ska dras inför domstol i synagogorna och kastas i fängelse, och ni ska ställas inför kungar och makthavare för mitt namns skull. ¹³ Men detta ger er samtidigt tillfälle att vittna. ¹⁴ Bestäm därför i era hjärtan att inte i förväg planera några försvarstal, ¹⁵ för jag ska ge er ord och visdom som ingen av era motståndare kan stå emot eller motbevisa.

¹⁶ Ni ska bli förrådda till och med av föräldrar, syskon, släktingar och vänner, och några av er kommer att dödas. ¹⁷ Ni ska bli hatade av alla för mitt namns skull. ¹⁸ Men inte ett hårstrå på ert huvud ska gå förlorat. ¹⁹ Genom att hålla ut ska ni vinna ert liv.

²⁰ Men den dag ni ser Jerusalem omringat av arméer, då vet ni att stadens undergång är nära. ²¹ Då måste de som är i Judeen fly upp i bergen. De som är i staden måste lämna den, och ingen som är ute på landet får gå in i staden. ²² Då har tiden kommit för straffet, och allt som står skrivet ska gå i uppfyllelse. ²³ Ve dem som är gravida eller ammar när den tiden kommer! Det ska bli stor nöd i landet och vrede ska drabba folket. ²⁴ Många ska brutalt dödas med svärd och föras bort som fångar till alla de andra folken. Jerusalem ska trampas av främmande folk, tills deras tider är fullbordade.

När Jesus kommer tillbaka

(Matt 24:23-35; Mark 13:21-31)

²⁵ Sedan ska tecken visa sig i solen, månen och stjärnorna, och på jorden ska folken gripas av ångest och förvirring inför havets och vågornas dån. ²⁶ Människor ska gå under av skräck inför det som ska drabba världen, för himlens krafter skakas.^{[g] 27} Då ska man få se Människosonen komma på ett moln med makt och stor härlighet.^{[h] 28} Men när ni ser allt detta hända, räta på er och fatta mod, för då är er befrielse nära.”

Liknelsen om fikonträdet

²⁹ Sedan berättade Jesus en liknelse för dem: ”Lägg märke till fikonträdet, eller vilket annat träd som helst. ³⁰ Då bladen börjar knoppas, vet ni att sommaren snart är här. ³¹ På samma sätt vet ni att Guds rike snart är här, när ni ser allt detta hända.

³² Sannerligen säger jag er: detta släkte ska inte gå under innan allt detta händer.^{[i] 33} Himmel och jord ska förgå, men mina ord ska aldrig förgå.

Var beredda

(Matt 24:36-51; Mark 13:32-37)

³⁴ Var på er vakt, så att era hjärtan inte förslöas av festande och supande, eller av vardagliga bekymmer. Annars överraskas ni av den dagen ³⁵ som av en snara. Den ska komma över alla som bor på hela jorden. ³⁶ Håll er ständigt vakna! Be att ni ska få kraft att fly undan det som väntar, så att ni kan stå inför Människosonen.”

³⁷ På dagarna var Jesus i templet och undervisade, men varje kväll gick han ut till det berg som kallades Olivberget och övernattade där. ³⁸ Folkmassorna samlades redan tidigt på morgonen för att höra honom i templet.