Malaki 1-2

nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)

1 Profetia.

Herrens ord till Israel genom Malaki.

Herren älskar sitt folk

² ”Jag har älskat er, säger Herren. Men ni säger: ’På vilket sätt har du älskat oss?’ Var inte Jakob och Esau bröder? säger Herren. Jag älskade Jakob ³ men hatade Esau. Jag gjorde hans berg till en ödemark och gav hans arv åt öknens schakaler.”

⁴ Om Edom säger: ”Vi är krossade, men vi ska åter bygga upp ruinerna,” så säger härskarornas Herre: ”Låt dem bygga, jag kommer ändå att riva ner det. Det ska kallas ondskans land och folket som Herren vredgas på för evigt. ⁵ Ni får se det med egna ögon, och då ska ni säga: ’Herren är stor, även bortom Israels gränser!’

Israels otrohet

(1:6—2:16)

Herren kräver felfria offer

⁶ En son hedrar sin far och en tjänare sin herre. Om jag är en far, var är min heder? Och om jag är en herre, var är min respekt? Detta säger härskarornas Herre till er präster, som föraktar mitt namn.

Då frågar ni: ’På vilket sätt har vi föraktat ditt namn?’

⁷ Genom att ni har burit fram oren mat på mitt altare.

Ni frågar: ’På vilket sätt har vi gjort dig oren?’

Genom att säga att Herrens bord kan föraktas. ⁸ När ni bär fram ett blint offerdjur, är det inte något ont? När ni bär fram ett halt och sjukt offerdjur, är det inte något ont? Försök komma med sådana offer till din ståthållare! Skulle han gilla dig och ta emot dig välvilligt? säger härskarornas Herre.

⁹ Nu vädjar ni till Gud att han ska vara nådig mot oss! Skulle han, när ni nu har sådant i era händer, vara välvilligt inställd mot er?” säger härskarornas Herre.

¹⁰ ”Om ändå någon av er ville stänga tempeldörrarna och låta bli att i onödan tända eld på mitt altare! Jag vill inte veta av er, säger härskarornas Herre, och jag kan inte ta emot era offer. ¹¹ Från öster till väster ska mitt namn bli stort bland folken. På alla platser ska man bära fram rökelse och rena offer åt mitt namn, för mitt namn är stort bland folken, säger härskarornas Herre.

¹² Ni däremot vanhelgar det och säger att Herrens bord är orent och hans mat är värd förakt. ¹³ Ni säger: ’Så besvärligt!’ och fnyser bara, säger härskarornas Herre. Ni kommer med stulna, halta och sjuka djur för att offra. Skulle jag kunna ta emot sådant av er? säger Herren. ¹⁴ Förbannad är den bedräglige som lovar att offra ett handjur från sin hjord och sedan ändå offrar ett missbildat djur åt Herren. För jag är en stor kung, säger härskarornas Herre, och mitt namn är fruktat bland folken.

Herren varnar sina präster

2 Och nu, präster, finns här en befallning till er: ² Om ni inte vill lyssna, om ni inte vill lägga på hjärtat att ära mitt namn, säger härskarornas Herre, så ska jag sända en förbannelse över er och förbanna era välsignelser. Ja, jag har faktiskt redan förbannat dem därför att ni inte lagt detta på hjärtat.

³ Jag ska gå till rätta med era efterkommande och kasta gödseln från era högtidsoffer i ansiktet på er, och ni ska själva bli utkastade med den.^{[a] 4} Då ska ni inse att jag har gett er denna befallning, för att mitt förbund med Levi ska bestå, säger härskarornas Herre. ⁵ Mitt förbund med honom innebar liv och frid, som jag gav honom för att han skulle frukta mig och bäva för mitt namn. ⁶ Sann lag var i hans mun, och på hans läppar fanns ingen orätt. Han vandrade med mig i frid och uppriktighet och omvände många från deras synd.

⁷ Prästens läppar ska bevara kunskapen, och lag ska hämtas från hans mun, för han är härskarornas Herres budbärare. ⁸ Men ni har vikit av från vägen. Genom er lag har många kommit på fall. Ni har brutit Levis förbund, säger härskarornas Herre. ⁹ Därför har jag gjort er föraktade och förödmjukade inför allt folket, för ni har inte följt mina vägar, och ni har varit partiska när det gäller lagen.”

Folkets trolöshet

¹⁰ Har vi inte alla en enda fader? Har inte en och samme Gud skapat oss? Varför är vi trolösa mot varandra och vanhelgar våra förfäders förbund? ¹¹ Juda har varit trolöst, och i Israel och i Jerusalem förekommer avskyvärdheter, för Juda har vanhelgat Herrens helgedom som han älskar och gift sig med en främmande guds dotter^[b]. ¹² Herren ska ur Jakobs boningar utrota varje man, vem han än är,^[c] som har gjort något sådant, även om han bär fram offer till härskarornas Herre.

¹³ Något annat ni också gör är att ni väter ner Herrens altare med tårar, ni gråter och klagar, därför att han inte längre bryr sig om era offer eller vill ta emot något från er hand. ¹⁴ Ni frågar: ”Varför?” Därför att Herren har varit vittne mellan dig och din ungdoms hustru, för du har varit trolös mot henne, fastän hon är din livskamrat och maka som du ingått förbund med. ¹⁵ Har inte han gjort dem till ett? De är hans tillhörighet, till både kött och ande. Varför? Han söker avkomma som är Guds. Var därför på er vakt!^[d] Var inte trolös mot din ungdoms hustru.

¹⁶ Jag hatar skilsmässa, säger Herren, Israels Gud, liksom att man höljer sig i våld som klädnad, säger härskarornas Herre. Var därför på er vakt till ert sinne, och var inte trolösa!^[e]

Herren kommer för att döma

(2:17—4:6)

¹⁷ Ni har tröttat ut Herren med era ord. Ni undrar: ”Tröttat ut? Hur?” Genom att säga: ”Var och en som gör det som är ont är god i Herrens ögon”, eller: ”Var finns rättvisans Gud?”