Add parallel Print Page Options

26 Ovanför honom hade man satt upp en skylt med texten: Judarnas kung, för att visa vad han anklagades för.

27 Samtidigt med Jesus blev också två brottslingar korsfästa, en på var sida om honom.[a] 29 Och de som gick förbi hånade Jesus och skakade på huvudet och sa: ”Se där ja! Var det inte du som skulle riva ner templet och bygga upp det igen på tre dagar? 30 Rädda dig själv nu och kliv ner från korset!”

31 Även översteprästerna och de skriftlärda gjorde sig lustiga över honom och sa till varandra:

”Han var bra på att rädda andra, men han kan inte rädda sig själv! 32 Skulle han vara Messias, Israels kung? Ja, om vi får se honom kliva ner från korset, då ska vi tro på honom!”

Också de som var korsfästa tillsammans med honom hånade honom.

Jesus dör på korset

(Matt 27:45-56; Luk 23:44-49; Joh 19:28-30)

33 När klockan var tolv blev det mörkt över hela jorden, och mörkret varade ända fram till klockan tre. 34 Vid tretiden ropade Jesus med hög röst: ”Eloi, Eloi, lema sabachtani?” (det betyder: ”Min Gud, min Gud, varför har du övergett mig?”)[b]

35 Några av dem som stod där i närheten hörde det och sa: ”Hör, han ropar på Elia!” 36 En av dem sprang bort och fyllde en svamp med surt vin, och satte den på en käpp och höll upp den så att han kunde dricka. ”Låt oss se om Elia kommer och tar ner honom!”, sa han.

37 Men Jesus ropade högt och slutade att andas[c]. 38 Då brast förhänget i templet[d] i två delar, uppifrån och ända ned.

39 När den romerska officeren, som stod framför honom, såg på vilket sätt Jesus gav upp andan, ropade han: ”Den mannen var verkligen Guds Son!”

40 Några kvinnor stod också en bit bort och såg på. Bland dem var Maria från Magdala och den Maria som var mor till Jakob den yngre och Joses, och Salome. 41 De hade följt Jesus och hjälpt honom då han var i Galileen. Där fanns också många andra kvinnor som följt med Jesus till Jerusalem.

Jesus begravs

(Matt 27:57-61; Luk 23:50-56; Joh 19:38-42)

42 Detta hände på fredagen, förberedelsedagen, alltså dagen före sabbaten[e]. Och när kvällen[f] närmade sig 43 var Josef från Arimataia, en respekterad medlem av rådet som väntade på Guds rike, modig nog att gå till Pilatus och be att få ta hand om Jesus kropp.

44 Pilatus hade svårt att tro att Jesus redan var död, så han kallade till sig officeren för att fråga honom om Jesus verkligen redan hade dött. 45 När officeren bekräftade det, lät han Josef ta kroppen.

46 Josef köpte linnetyg, tog ner Jesus, lindade honom i tyget och lade honom i en grav som var uthuggen i berget. Sedan rullade han en sten framför ingången till graven. 47 Både Maria från Magdala och Maria, Joses mor, såg var Jesus kropp lades.

Read full chapter

Footnotes

  1. 15:27 En del handskrifter har med en extra vers: 28 Så gick skriftordet i uppfyllelse: Han räknades bland överträdarna.Jfr Jes 53:12.
  2. 15:34 Jesus citerar Ps 22:2 på arameiska.
  3. 15:37 Ordagrant: andades ut (en sista gång).
  4. 15:38 Se not till Matt 27:51.
  5. 15:42 Se noter till Matt 12:1; 12:40.
  6. 15:42 Sabbaten började vid solnedgången kl. 18.00 på fredagskvällen.