Psaltaren 21-25

nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)

² Herre, kungen gläder sig över din styrka,
    han jublar över din räddning.
³ Du ger honom vad han innerst inne önskar,
    du vägrar honom inget han ber om. Séla
⁴ Du möter honom med rika välsignelser,
    du sätter en krona av renaste guld på hans huvud.
⁵ Han ber dig om liv, och du ger honom det,
    livsdagar som sträcker sig framåt i evighet.
⁶ Genom din räddning har hans ära blivit stor,
    du ger honom majestät och prakt.
⁷ Du ger honom välsignelser för alltid,
    du ger honom glädje inför dig.
⁸ För kungen litar på Herren,
    och genom den Högstes nåd ska han aldrig vackla.

⁹ Din hand når alla dina fiender,
    din starka arm träffar alla som hatar dig.
¹⁰ När du visar dig,
    sätter du dem som i en brinnande ugn.
I sin vrede förtär Herren dem,
    eld äter upp dem.
¹¹ Du förgör deras efterkommande från jorden,
    deras avkomma från människosläktet.
¹² För de planerade ont mot dig,
    de tänkte ut intriger,
    men de kommer inte att lyckas.
¹³ Du ska få dem att vända sig om och fly,
    när du riktar dina pilar mot dem.

¹⁴ Herre, du är upphöjd i din makt!
    Vi vill sjunga och prisa din stora makt.

² Min Gud, min Gud, varför har du övergett mig?
    Min räddning förblir långt borta,
    hur förtvivlat jag än ropar.
³ Min Gud, jag ropar på dagen, men du svarar inte,
    på natten, men jag får ingen ro,
⁴ och ändå är du den Helige,
    till vars tron Israels lovsång stiger.
⁵ Våra fäder satte sin tillit till dig,
    de förtröstade på dig,
    och du befriade dem.
⁶ De ropade till dig och blev räddade.
    De förtröstade på dig och blev aldrig besvikna.

⁷ Men jag är en mask och inte en människa,
    hånad av människor
    och föraktad av folket.
⁸ Alla som ser mig hånar mig,
    de hånskrattar åt mig
    och skakar på huvudet.
⁹ ”Han förlitar ju sig på Herren,
    låt nu Herren gripa in och befria honom,
eftersom han älskar honom!”

¹⁰ Herre, du hjälpte mig ut ur min mors liv,
    du lät mig vila tryggt vid min mors bröst.
¹¹ Alltsedan min födelse är jag överlämnad åt dig,
    sedan jag föddes har du varit min Gud.

¹² Var inte långt borta från mig
    när jag är i nöd
    och ingen finns som hjälper.

¹³ Tjurar i mängd omger mig,
    Bashans tjurar omringar mig.
¹⁴ De kommer mot mig med öppna gap
    som rovlystna, rytande lejon.
¹⁵ Jag hälls ut som vatten,
    och alla mina ben är ur led.
Mitt hjärta är som vax,
    det smälter i mitt inre.
¹⁶ Min styrka har torkat ihop som en lerskärva.
    Min tunga klibbar fast i gommen,
    och du lägger mig i dödens stoft.
¹⁷ Hundar omger mig,
    en hop onda män omringar mig.
    De har genomborrat^[c] mina händer och fötter,
¹⁸ och jag kan räkna varje ben i min kropp.
    De ser och stirrar på mig.
¹⁹ De delar mina kläder mellan sig,
    och kastar lott om min klädnad.

²⁰ Herre, var inte så långt borta,
    du, min styrka, skynda dig och hjälp mig!
²¹ Rädda mig från svärdet,
    mitt dyrbara liv från hundarnas våld!
²² Rädda mig från lejonens gap
    och från vildoxarnas horn.
        Du svarar mig.^[d]

²³ Jag ska göra ditt namn känt för mina bröder.
    Jag ska prisa dig mitt i församlingen.
²⁴ Ni som fruktar Herren, prisa honom,
    ära honom, ni ättlingar till Jakob!
    Bäva för honom, Israels ätt!
²⁵ Han har inte föraktat eller försmått den lidandes elände,
    han har inte dolt sitt ansikte för honom,
    utan hört hans rop om hjälp.

²⁶ Från dig kommer min lovsång
    i den stora församlingen,
jag ska uppfylla mina löften
    inför dem som fruktar dig.
²⁷ De ödmjuka ska äta och bli mätta.
    De som söker Herren ska prisa honom.
    Må ni få livsmod för evigt!
²⁸ Hela jorden ska minnas det och återvända till Herren,
    alla folk och stammar ska tillbe honom.
²⁹ Herren tillhör riket
    och han regerar över folken.

³⁰ Jordens alla rika ska tillbe honom,
    böja knä inför honom,
alla de som sänks ner i stoftet,
    de som inte kan hålla sig själva vid liv.^[e]
31 De efterkommande ska också tjäna honom,
    och de ska få höra om Herren.
³² De ska komma och förkunna hans rättfärdighet
    för folk som ännu inte är födda,
för detta har han gjort.

⁵ Du dukar ett bord för mig
    framför ögonen på mina fiender,
du smörjer mitt huvud med olja,
    min bägare flödar över.
⁶ Din godhet och nåd följer mig i hela mitt liv,
    och jag ska få bo i Herrens hus för alltid^[h].

³ Vem får gå upp på Herrens berg?
    Vem får ställa sig på hans heliga plats?
⁴ Den som har skuldfria händer och ett rent hjärta,
    den som inte vänder sig till meningslösa gudar,^[i]
    den som aldrig svär falskt.
⁵ Han får välsignelse av Herren,
    rättfärdighet från sin frälsnings Gud.
⁶ Sådant är det släkte
    som söker dig, Jakobs Gud.^[j] Séla

⁷ Slå upp er, ni portar,
    höj er, ni eviga dörrar,
    och låt härlighetens kung stiga in!
⁸ Vem är härlighetens kung?
    Det är Herren,
    stark och mäktig, oslagbar i strid.
⁹ Slå upp er, ni portar,
    höj er, ni eviga dörrar,
    och låt härlighetens kung stiga in!
¹⁰ Vem är denne härlighetens kung?
    Härskarornas Herre,
    han är härlighetens kung. Séla

⁴ Herre, visa mig dina vägar,
    lär mig dina stigar!
⁵ Led mig i din sanning och undervisa mig,
    du min frälsnings Gud.
    Jag hoppas på dig, alltid.
⁶ Herre, tänk på din barmhärtighet
    och nåd som du alltid har visat.
⁷ Tänk inte på min ungdoms synder,
    mina överträdelser,
utan kom ihåg mig i din nåd,
    tänk på mig i din godhet, Herre.

⁸ Herren är god och rättsinnig,
    därför visar han syndarna vägen.
⁹ Han vägleder de ödmjuka rätt,
    han undervisar de ödmjuka om sin väg.
¹⁰ Alla Herrens vägar är nåd och trofasthet
    för dem som håller hans förbund och befallningar.
¹¹ Herre, för ditt namns skull,
    förlåt min synd, för den är stor.

¹² Vem det än är som fruktar Herren,
    honom låter Herren veta vilken väg han ska välja.
¹³ Han får leva ett gott liv,
    och hans barn ska ärva landet.
¹⁴ Herren har förtroende för dem som fruktar honom,
    och de får insyn i hans förbund.
¹⁵ Jag ser alltid upp till Herren,
    för han frigör min fot ur nätet.

¹⁶ Vänd dig till mig, var nådig mot mig,
    för jag är ensam och nertyngd.
¹⁷ Min ångest blir allt värre.
    Befria mig från min nöd!
¹⁸ Se hur jag lider och vilket elände jag har!
    Förlåt mig alla mina synder!
¹⁹ Se hur många fiender jag har
    och hur våldsamt de hatar mig!

²⁰ Bevara mitt liv och rädda mig!
    Låt mig inte komma på skam,
    för jag tar min tillflykt till dig.
²¹ Låt oskuld och uppriktighet bevara mig,
    för mitt hopp står till dig.

²² O, Gud, befria Israel från all dess nöd!