Add parallel Print Page Options

En lidandepsalm som börjar i djupaste förtvivlan men övergår i glädje och jubel.[a]

22 För körledaren, efter ”Morgonrodnadens hind”[b]. En psalm av David.

Min Gud, min Gud, varför har du övergett mig?
    Min räddning förblir långt borta,
    hur förtvivlat jag än ropar.
Min Gud, jag ropar på dagen, men du svarar inte,
    på natten, men jag får ingen ro,
och ändå är du den Helige,
    till vars tron Israels lovsång stiger.
Våra fäder satte sin tillit till dig,
    de förtröstade på dig,
    och du befriade dem.
De ropade till dig och blev räddade.
    De förtröstade på dig och blev aldrig besvikna.

Men jag är en mask och inte en människa,
    hånad av människor
    och föraktad av folket.
Alla som ser mig hånar mig,
    de hånskrattar åt mig
    och skakar på huvudet.
”Han förlitar ju sig på Herren,
    låt nu Herren gripa in och befria honom,
eftersom han älskar honom!”

10 Herre, du hjälpte mig ut ur min mors liv,
    du lät mig vila tryggt vid min mors bröst.
11 Alltsedan min födelse är jag överlämnad åt dig,
    sedan jag föddes har du varit min Gud.

12 Var inte långt borta från mig
    när jag är i nöd
    och ingen finns som hjälper.

13 Tjurar i mängd omger mig,
    Bashans tjurar omringar mig.
14 De kommer mot mig med öppna gap
    som rovlystna, rytande lejon.
15 Jag hälls ut som vatten,
    och alla mina ben är ur led.
Mitt hjärta är som vax,
    det smälter i mitt inre.
16 Min styrka har torkat ihop som en lerskärva.
    Min tunga klibbar fast i gommen,
    och du lägger mig i dödens stoft.
17 Hundar omger mig,
    en hop onda män omringar mig.
    De har genomborrat[c] mina händer och fötter,
18 och jag kan räkna varje ben i min kropp.
    De ser och stirrar på mig.
19 De delar mina kläder mellan sig,
    och kastar lott om min klädnad.

20 Herre, var inte så långt borta,
    du, min styrka, skynda dig och hjälp mig!
21 Rädda mig från svärdet,
    mitt dyrbara liv från hundarnas våld!
22 Rädda mig från lejonens gap
    och från vildoxarnas horn.
        Du svarar mig.[d]

23 Jag ska göra ditt namn känt för mina bröder.
    Jag ska prisa dig mitt i församlingen.
24 Ni som fruktar Herren, prisa honom,
    ära honom, ni ättlingar till Jakob!
    Bäva för honom, Israels ätt!
25 Han har inte föraktat eller försmått den lidandes elände,
    han har inte dolt sitt ansikte för honom,
    utan hört hans rop om hjälp.

26 Från dig kommer min lovsång
    i den stora församlingen,
jag ska uppfylla mina löften
    inför dem som fruktar dig.
27 De ödmjuka ska äta och bli mätta.
    De som söker Herren ska prisa honom.
    Må ni få livsmod för evigt!
28 Hela jorden ska minnas det och återvända till Herren,
    alla folk och stammar ska tillbe honom.
29 Herren tillhör riket
    och han regerar över folken.

30 Jordens alla rika ska tillbe honom,
    böja knä inför honom,
alla de som sänks ner i stoftet,
    de som inte kan hålla sig själva vid liv.[e]
31 De efterkommande ska också tjäna honom,
    och de ska få höra om Herren.
32 De ska komma och förkunna hans rättfärdighet
    för folk som ännu inte är födda,
för detta har han gjort.

Den gode herden

23 En psalm av David.

Herren är min herde,
    ingenting ska fattas mig.
Han låter mig vila på gröna ängar
    och leder mig till lugna vatten.
Han ger mig ny kraft.[f]
    Han leder mig på rättfärdighetens vägar
    för sitt namns skull.
Även om jag vandrar i den mörkaste dal[g],
    fruktar jag inget ont,
        för du är med mig,
och din käpp och stav tröstar mig.

Du dukar ett bord för mig
    framför ögonen på mina fiender,
du smörjer mitt huvud med olja,
    min bägare flödar över.
Din godhet och nåd följer mig i hela mitt liv,
    och jag ska få bo i Herrens hus för alltid[h].

Herren är ärans kung

24 En psalm av David.

Jorden tillhör Herren och allt som finns där,
    världen och alla som bor i den.
Han är den som lagt dess grund på haven,
    fäst den på strömmande vatten.

Vem får gå upp på Herrens berg?
    Vem får ställa sig på hans heliga plats?
Den som har skuldfria händer och ett rent hjärta,
    den som inte vänder sig till meningslösa gudar,[i]
    den som aldrig svär falskt.
Han får välsignelse av Herren,
    rättfärdighet från sin frälsnings Gud.
Sådant är det släkte
    som söker dig, Jakobs Gud.[j] Séla

Slå upp er, ni portar,
    höj er, ni eviga dörrar,
    och låt härlighetens kung stiga in!
Vem är härlighetens kung?
    Det är Herren,
    stark och mäktig, oslagbar i strid.
Slå upp er, ni portar,
    höj er, ni eviga dörrar,
    och låt härlighetens kung stiga in!
10 Vem är denne härlighetens kung?
    Härskarornas Herre,
    han är härlighetens kung. Séla

Footnotes

  1. 22:0 Psalmen har traditionellt setts som messiansk och innehåller många förutsägelser om Jesus lidande, Mark 15:34.
  2. 22:1 Kan ha varit en känd sång på psalmistens tid, men termen kan också utifrån Septuaginta tolkas som hjälp som kommer vid gryningen, en tanke som förekommer även på andra håll i Psaltaren (se t.ex. 46:6).
  3. 22:17 Det hebreiska ordets betydelse är osäker, och en mer ordagrann översättning skulle vara som ett lejon, och enligt andra handskrifter (både hebreiska och Septuaginta-handskrifter) de grävde. Det har traditionellt tolkats som ett verb som syftar på genomborrandet av Jesus händer och fötter. Versen citeras dock inte i Nya testamentet.
  4. 22:22 Den sista satsens innebörd i grundtexten är osäker. Septuaginta m.fl. har tolkat det som ett uttryck för den arma, bedjande människan: Rädda mig från lejonens gap, arma mig från…
  5. 22:30 Grundtextens innebörd är osäker.
  6. 23:3 Ordagrant: Han vederkvicker min själ
  7. 23:4 Eller dödsskuggans dal, om ordet tolkas som en för hebreiskan ovanlig sammansättning av två ord, död och skugga.
  8. 23:6 Ordagrant: till dagars längd, vilket betyder hela livet, ända fram till slutet.
  9. 24:4 Ordagrant: inte vänder sin själ till lögn
  10. 24:6 Gud finns inte med i grundtexten, utan här följer översättningen ett par andra hebreiska handskrifter och gamla översättningar (Septuaginta m.fl.).