Psaltaren 98-102

nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)

98 Sjung en ny sång till Herren,
    för han har gjort under!
Genom sin väldiga kraft och helighet
    har han vunnit seger.
² Herren har gjort sin räddning känd,
    han har uppenbarat sin rättfärdighet för folken.
³ Han har tänkt på sin nåd och trofasthet mot israeliterna,
    ända till jordens ändar har man sett den räddning som vår Gud ger.

⁴ Höj jubelrop till Herren, hela jorden,
    brist ut i glädjerop, sjung, och spela!
⁵ Lova Herren med harpa,
    spela på harpor, sjung lovsånger!
⁶ Blås i trumpeter och horn!
    Höj jubelrop inför kungen, Herren!

⁷ Låt haven brusa och allt som finns däri,
    jorden och alla som bor på den!
⁸ Låt floderna klappa i händerna!
    Låt bergen tillsammans sjunga glädjesånger
⁹ inför Herren, för han kommer för att döma jorden
    och folken med rättvisa.

⁴ Kungen som är mäktig älskar det rätta,
    du upprätthåller rättvisan,
    du gör det som är rätt och rättfärdigt i Jakob.
⁵ Ära Herren, vår Gud,
    fall ner inför hans fotpall.
        Helig är han.

⁶ Mose och Aron var bland hans präster,
    Samuel bland dem som åkallade honom,
de ropade till Herren,
    och han svarade dem.
⁷ Han talade till dem från molnstoden,
    och de höll hans befallningar och de föreskrifter han gav dem.

⁸ Herre, vår Gud,
    du svarade dem
och var för dem en Gud som förlät dem
    men som också straffade dem när de handlade fel.
⁹ Ära Herren, vår Gud!
    Be till honom på hans heliga berg!
    Helig är Herren, vår Gud.

⁴ Gå in genom hans portar med tacksägelse,
    in till hans förgårdar med lovsång.
    Prisa honom och välsigna hans namn.
⁵ För Herren är god, hans nåd varar i evighet,
    och hans trofasthet från generation till generation.

Jag vill leva med ett rent hjärta i mitt eget hem.
³ Det som är ont och fördärvligt
    vill jag inte sträva efter – 
jag hatar dem som handlar trolöst
    och vill inte bli inblandad i något sådant.
⁴ Falskhet vill jag hålla långt från mig,
    och det onda vill jag inte veta av.

⁵ Den som i hemlighet förtalar sina medmänniskor vill jag krossa.
    Jag tänker inte tillåta högmod och stolthet.

⁶ Min blick ska vara fäst vid de trofasta i landet,
    och de ska få bo hos mig.
Den som lever ett klanderfritt liv
    ska få vara i min tjänst.

⁷ Den som handlar svekfullt får inte bo i mitt hus,
    och lögnaren blir inte accepterad hos mig.

⁸ Varje morgon kommer jag att krossa de onda i landet
    och utrota från Herrens stad alla som gör orätt.

² Herre, hör min bön!
    Låt mitt rop om hjälp nå dig!
³ Dölj dig inte för mig när jag är i nöd.
    Lyssna, och skynda dig att svara mig när jag ropar.

⁴ För mina dagar försvinner som rök,
    och det brinner i mitt inre som en glöd.
⁵ Mitt innersta är förtorkat,
    vissnat som gräs.
    Jag glömmer att äta min mat,
⁶ och min suckan har gjort
    att jag magrat till bara skinn och ben.
⁷ Jag är som en pelikan^[a] långt ute i vildmarken,
    som en uggla bland ruiner.
⁸ Jag ligger vaken,
    jag är som en ensam fågel på taket.
⁹ Mina fiender hånar mig dag efter dag
    och använder mig i svordomar.
¹⁰ Jag äter aska som bröd
    och blandar min dryck med tårar,
¹¹ för din vredes och förbittrings skull.
    Du har gripit mig och stött bort mig.
¹² Mitt liv är som kvällsskuggan,
    jag vissnar som gräset.

¹³ Men du, Herre, regerar i evighet,
    och från generation till generation ska man komma ihåg dig.
¹⁴ Du ska gripa in
    och visa nåd mot Sion.
Nu är det dags att visa medlidande med det,
    nu har den tiden kommit.
¹⁵ Dina tjänare älskar dess stenar,
    de lider av att se det ligga i grus.
¹⁶ Folken ska frukta Herrens namn
    och kungarna på jorden din härlighet,
¹⁷ när Herren bygger upp Sion på nytt
    och visar sig i sin härlighet.
¹⁸ Han ska lyssna till de nödlidandes böner
    och inte förakta vad de ber om.

¹⁹ Detta ska skrivas ner för kommande generationer,
    för att folk som han kommer att skapa^[b] ska prisa Herren.
²⁰ För han blickar ner från sin heliga höjd,
    Herren ser ner till jorden.
²¹ Han hör den fångnes klagan
    och befriar de dödsdömda.
²² Herrens namn ska förkunnas i Sion
    och hans lov i Jerusalem,
²³ när folk och riken samlas
    för att tjäna honom.

²⁴ Han har gjort mig kraftlös trots att jag är i mina bästa år.
    Han har förkortat min levnadstid.
²⁵ Jag säger:
    ”Min Gud, ryck inte bort mig mitt i livet,
    du som själv lever från generation till generation!
²⁶ För länge sedan lade du jordens grund,
    och himlarna är dina händers verk.
²⁷ De ska försvinna, men du består.
    De är alla som utslitna kläder som du byter ut,
        och de försvinner.
²⁸ Men du är densamme,
    och dina år ska aldrig ta slut.
²⁹ Dina tjänares barn ska leva vidare hos dig,
    och deras efterkommande bestå inför dig.”