Add parallel Print Page Options

145 Ur djupet av mitt hjärta ropar jag till dig.
    Svara mig, Herre, så ska jag följa dina bud!
146 Rädda mig, ropar jag,
    och jag vill lyda dina befallningar.
147 Tidigt i morgongryningen kommer jag och ropar,
    jag hoppas på dina ord.
148 Jag håller mig vaken om natten
    för att tänka på vad du sagt.
149 Lyssna till mig i din nåd, Herre,
    och ge mig liv, så som du lovat i din lag.
150 Nu närmar sig de grymma och onda,
    de som är långt borta från din lag.
151 Men du är nära, Herre.
    Alla dina bud är sanna.
152 För länge sedan lärde jag känna dina befallningar,
    jag vet att du har fastställt dem för evigt.

153 Se hur jag lider och rädda mig,
    för jag har inte glömt din lag.
154 Ta dig an min sak och befria mig,
    ge mig liv, som du har lovat.
155 Räddningen är långt borta från de onda,
    för de bryr sig inte om dina bud.
156 Herre, din barmhärtighet är stor.
    Ge mig liv, så som du lovat i din lag!
157 Mina förföljare och fiender är många,
    men jag viker inte från dina bud.
158 Jag känner avsky när jag ser de trolösa,
    de som inte lyder ditt ord.
159 Se hur mycket jag älskar dina befallningar.
    Ge mig liv, Herre, i din nåd.
160 Alla dina ord är sanna,
    och dina rättfärdiga beslut är eviga.

161 Furstar förföljer mig utan orsak,
    men mitt hjärta bävar inför dina ord.
162 Jag är glad över dina ord,
    precis som den som finner en värdefull skatt.
163 Jag hatar och avskyr falskhet,
    men jag älskar din lag.
164 Jag prisar dig sju gånger om dagen
    för dina rättfärdiga bestämmelser.
165 De som älskar din lag äger en djup frid,
    och inget kan få dem att snubbla och falla.
166 Jag väntar på räddning från dig, Herre,
    och jag följer dina bud.
167 Jag lyder dina befallningar,
    och jag älskar dem högt.
168 Jag lyder dina stadgar och befallningar,
    för du vet om allt vad jag gör.

169 Herre, låt mitt rop nå fram till dig!
    Ge mig förstånd så som du lovat!
170 Lyssna till min vädjan
    och rädda mig, så som du har sagt.
171 Min lovprisning flödar över
    för att jag får lära mig dina bud.
172 Jag ska lovsjunga ditt ord,
    för alla dina bud är rättfärdiga.
173 Grip in och hjälp mig,
    för jag har valt att följa dina stadgar.
174 Herre, jag längtar efter din räddning,
    och din lag är min glädje.
175 Låt mig få leva så att jag kan prisa dig.
    Låt dina bud och lagar vara min styrka!
176 Jag har vandrat bort som ett vilsegånget får.
    Kom du och sök reda på mig, din tjänare,
för jag har inte glömt bort dina bud.

Read full chapter