Psaltaren 146-147

nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)

Lova Herren, min själ!
² Jag vill prisa Herren så länge jag lever,
    lovsjunga min Gud så länge jag finns till.

³ Lita inte på de mäktiga,
    på människor som inte kan rädda.
⁴ När människans ande lämnar henne
    återvänder hon till stoftet,
    och alla hennes planer blir om intet.

⁵ Men lycklig är den som väntar på hjälp från Jakobs Gud,
    och hoppas på Herren, sin Gud.
⁶ Han har gjort himlen och jorden,
    haven och allt som finns i dem.
    Hans trofasthet består för evigt.
⁷ Han skaffar rätt åt de förtryckta
    och ger mat till de hungriga.
    Herren befriar fångarna.
⁸ Herren öppnar de blindas ögon.
    Herren lyfter upp de nerböjda.
    Herren älskar de rättfärdiga.
⁹ Herren skyddar främlingar
    och har omsorg om faderlösa och änkor,
    men de gudlösas planer hindrar han.

¹⁰ Herren är kung för evigt, din Gud, Sion,
    från generation till generation.

Halleluja!

Det är gott att lovsjunga vår Gud!
    Lovsången är skön och ljuvlig.

² Herren bygger upp Jerusalem,
    han samlar det skingrade Israel.
³ Han helar dem som har förkrossade hjärtan
    och förbinder deras sår.
⁴ Han har bestämt stjärnornas antal
    och gett var och en ett namn.
⁵ Vår Herre är stor,
    hans makt är oinskränkt,
    hans förstånd är obegränsat.
⁶ Herren stöder de ödmjuka,
    men de gudlösa slår han till marken.

⁷ Sjung till Herren med tacksamhet!
    Lovsjung vår Gud till harpa!
⁸ Han täcker himlen med moln
    och låter regn falla på jorden.
    Han låter gräset växa på bergen.
⁹ Han ger mat åt djuren
    och åt korpens ungar när de skriker.

¹⁰ Hästens styrka imponerar inte på honom.
    Mannens snabba steg är ingen glädje för honom.
¹¹ Herren gläder sig över dem som fruktar honom
    och hoppas på hans nåd.

¹² Jerusalem, lova Herren!
    Sion, prisa din Gud!

¹³ Han gör bommarna i dina portar starka
    och välsignar dina barn med dig.
¹⁴ Han låter fred råda vid dina gränser
    och mättar dig med det finaste vete.

¹⁵ Han ger jorden sina befallningar,
    och snabbt går hans ord ut.
¹⁶ Han breder ut snö som ull,
    och han sprider ut frosten som aska.
¹⁷ Han kastar ner hagel som smulor;
    vem kan uthärda hans kyla?
¹⁸ Han sänder sitt ord, och isen smälter,
    han andas, och vattnen strömmar.

¹⁹ Han har gjort sitt ord känt för Jakob,
    sina bud och beslut för Israel.
²⁰ Något sådant har han inte gjort för andra folk.
    De känner inte till hans bud.

Halleluja!