Add parallel Print Page Options

Bön om räddning

(Ps 108:7-14)

60 För körledaren, enligt ”Förbundstecknets lilja”[a], miktam. Av David, till undervisning, när han var i strid med araméerna[b] i Naharajim och i Sova och Joav kom tillbaka och slog edoméerna i Saltdalen, tolvtusen man.

Gud, du har förkastat oss och brutit ner oss.
    Du har varit vred, men upprätta oss igen!
Du har skakat landet och fått det att rämna.
    Hela nu dess sprickor, för det bävar.
Du har låtit ditt folk erfara hårda ting,
    du har gett oss vin att dricka så att vi raglar.
Men åt dem som fruktar dig har du rest ett banér
    att fly till undan pilbågen. Séla

Befria dina älskade,
    rädda oss med din starka hand, hjälp oss.
Gud har talat i sin helgedom:
    ”Jag ska triumfera,
    dela ut Shekem och mäta upp Suckotdalen.
Gilead är mitt och Manasse är mitt,
    Efraim är min hjälm och Juda min spira.
10 Moab är mitt tvättfat,
    mot Edom ska jag kasta min sko,
    och över filistéerna ska jag höja ett segerrop.”[c]

11 Vem kan leda mig till den befästa staden?
    Vem kan leda mig till Edom?
12 Har inte du, Gud, förkastat oss
    och inte längre velat gå ut med våra härar?
13 Hjälp oss nu mot fienden,
    för människor kan inte rädda.
14 Med Gud på vår sida ska vi vinna,
    för han kommer att trampa ner våra fiender.

Footnotes

  1. 60:1 Förbundstecknets lilja är en osäker översättning. Ordet som här översatts med lilja kan möjligen också syfta på ortsnamnet Susa, jfr not till 45:1. Förbundstecknet kan också översättas vittnesbörd eller maning.
  2. 60:2 Eller Aram, och då hör det ihop med namnen Naharajim och Sova.
  3. 60:10 Eller Brist ut i jubel över mig, du filistéernas land!