Psaltaren 90-91

nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)

³ Du låter människan bli jord igen
    och säger: ”Vänd åter, människobarn!”
⁴ Tusen år är för dig bara som gårdagen som gick,
    som en enda timme i natten.
⁵ Du sveper bort dem,
    de är som en sömn om morgonen,
    de försvinner som gräset,
⁶ som växer upp på morgonen
    men vissnar och torkar ut innan kvällen.

⁷ Genom din vrede förgås vi,
    vi förskräcks av din vredes glöd.
⁸ Du lägger fram våra synder inför dig,
    våra hemliga synder drar du fram i ljuset.
⁹ Våra dagar försvinner under din vrede,
    vi slutar våra år med en suck.
¹⁰ Vi blir sjuttio år,
    kanske åttio, om krafterna räcker.
Men våra flyende^[a] år är möda och besvär.
    Snart har de försvunnit, och vi är borta.
¹¹ Vem känner din vredes styrka,
    vem fruktar att drabbas av din förbittring?^[b]
12 Lär oss att inse hur få våra dagar är,
    så att vi får visa hjärtan.

¹³ Herre, kom åter! Hur länge ska detta vara?
    Förbarma dig över dina tjänare!
¹⁴ Mätta oss med din nåd var morgon,
    så att vi får sjunga och glädjas i alla våra dagar.
¹⁵ Ge oss glädje lika många dagar som du har plågat oss,
    lika många år som vi har sett det onda.
¹⁶ Låt dina tjänare få se dina gärningar
    och deras barn din härlighet.

¹⁷ Herre, vår Gud, visa oss din godhet
    och ge oss framgång i allt vad vi gör.

³ Han räddar dig från jägarens snara
    och från dödlig pest.
⁴ Med sina vingar täcker han dig,
    under dem finner du tillflykt.
    Hans trofasthet är en sköld och en skyddsmur.
⁵ Du behöver inte vara rädd för nattens fasor
    eller för pilen som flyger på dagen,
⁶ inte pesten som går fram i mörkret
    eller plågan som härjar mitt på dagen.
⁷ Även om tusen faller vid din sida,
    tiotusen till höger om dig,
    drabbas inte du.
⁸ Med egna ögon ska du få se på
    hur de gudlösa straffas.
⁹ För du har gjort Herren till din tillflykt,
    den Högste till ditt beskydd.
¹⁰ Inget ont ska hända dig
    och ingen olycka komma nära ditt tält.
¹¹ Han ger sina änglar befallning
    om att skydda dig var du än går.
¹² Med sina händer ska de bära dig,
    så att du inte stöter din fot mot någon sten.
¹³ Över unga lejon och kobror går du fram,
    du trampar på vilddjur och ormar.

¹⁴ ”Eftersom han älskar mig,
    ska jag rädda honom.
Jag ska skydda honom,
    eftersom han känner mitt namn.
¹⁵ När han ropar på mig,
    ska jag svara honom.
Jag ska vara med honom i nöden,
    rädda honom och ge honom ära.
¹⁶ Jag ska mätta honom med ett långt liv
    och låta honom se den räddning jag ger.”