Add parallel Print Page Options

Har Gud övergett Israels folk?

11 Så nu frågar jag: har då Gud stött bort sitt folk helt och hållet? Nej, inte alls! Jag är ju själv israelit, en ättling till Abraham och av Benjamins stam.

Gud har inte stött bort dem som han en gång utsåg till sitt eget folk. Vet ni inte vad det står i Skriften om Elia? Han anklagade Israel inför Gud: ”Herre, de har dödat dina profeter och rivit ner dina altaren. Jag är den ende som är kvar, och nu vill de döda mig också.”[a] Men vad svarade Gud honom? ”Jag har lämnat kvar åt mig sjutusen personer som aldrig har fallit ner och tillbett Baal.”[b] På samma sätt finns det nu i vår tid en rest som Gud i sin nåd har utvalt. Men om det var av nåd, då har det inget med gärningar att göra. Då skulle ju nåden inte vara nåd.

Alltså, det som Israel sökte så ivrigt efter uppnådde de aldrig. Bara de utvalda gjorde det. De andra blev förstockade. Det står ju skrivet:

”Gud har låtit en sömnens anda drabba dem.
    Ända till denna dag
har han hindrat deras ögon från att se
    och deras öron från att höra.”[c]

David säger:

”Låt deras bord bli en fälla för dem,
    en snara och ett straff.
10 Låt deras ögon drabbas av mörker, så att de inte ser,
    och deras ryggar krökas för alltid.”[d]

Inympade grenar

11 Så nu frågar jag igen: snubblade de för att falla? Nej, inte alls! Men på grund av deras fall har räddningen nått även andra folk, och nu är israeliterna avundsjuka på dem. 12 Och om deras fall gav världen rikedom och om deras misslyckande resulterade i rikedom för andra folk, hur mycket större rikedom ska då inte deras fullhet[e] ge!

13 Nu talar jag till er hedningar: som hedningarnas apostel värdesätter jag min tjänst högt. 14 Kanske kan jag få mitt eget folk att känna avund och rädda några av dem. 15 Om det att de stöttes bort innebar att världen försonades, vad ska det då betyda att de blev mottagna igen, om inte liv för de döda! 16 Om det första brödet är heligt, så är hela degen helig.[f] Och om roten är helig är också grenarna heliga.

17 Om några av grenarna har brutits av, och du, som är en gren från ett vilt olivträd, har blivit inympad bland de andra grenarna och får nu också del av saven som stiger upp ifrån trädets rot, 18 ska du inte börja skryta bland grenarna. Gör du det ska du veta att det är roten som bär upp dig och inte tvärtom.

19 Nu kanske du tänker: ”Men de där grenarna bröts ju av för att lämna plats åt mig.” 20 Det är sant. Men de bröts av därför att de inte trodde, och du är där därför att du tror. Var inte högfärdig, utan frukta! 21 Om Gud inte skonade de äkta grenarna, så kommer han inte heller att skona dig.

22 Här ser du alltså Guds godhet och stränghet: hans stränghet mot dem som föll, hans godhet mot dig så länge du håller dig till hans godhet. I annat fall kommer du också att skäras bort. 23 Och om de andra inte håller fast vid sin otro kommer de att inympas tillbaka, för Gud har makt att göra det. 24 Om du skars av från ett, av naturen vilt olivträd, och mot naturens ordning ympades in på ett planterat olivträd, hur mycket lättare är det då inte att ympa in de äkta grenarna igen.

Israel ska räddas

25 Syskon, jag vill att ni ska känna till denna hemlighet, så att ni inte tänker för höga tankar om er själva: En del av israeliterna är förstockade, och så kommer det att vara tills fullheten från de andra folken har kommit in. 26 Sedan ska hela Israel bli räddat. Det står ju skrivet:

”Befriaren ska komma från Sion,
    och han ska ta bort all ondska från Jakob.
27 Och detta är det förbund jag ingår med dem:
    jag ska ta bort deras synder.”[g]

28 När det gäller evangeliet är de Guds fiender för er skull, men samtidigt är de utvalda och älskade för förfädernas skull. 29 Gud ångrar inte sina gåvor och sin kallelse. 30 Förut var ni olydiga mot Gud, men har nu fått förbarmande genom deras olydnad. 31 Nu har de blivit olydiga, för att även de ska få barmhärtighet genom den barmhärtighet som ni får. 32 Gud lät alla människor bli fångade i sin egen olydnad, för att han skulle kunna visa förbarmande mot alla.

Lovprisning

33 Vilket djup av rikedom, vishet och kunskap hos Gud!
    Vem kan någonsin förstå hans beslut och hans planer?
34 ”Vem känner till hur Herren tänker?
    Vem kan ge honom råd?
35 Vem kan ge något till Gud,
    som han skulle behöva betala tillbaka?”[h]
36 Allting kommer ju från honom, genom honom
    och finns till för honom.
Hans är äran i all evighet. Amen.

Att leva för att tjäna Gud

12 Därför uppmanar jag er nu, syskon, vid Guds barmhärtighet, att ge era kroppar som ett levande och heligt offer till Gud, till hans behag. Det ska vara er andliga gudstjänst. Anpassa er inte efter denna världen, utan ändra ert sätt att tänka, så att ert sinne förnyas. Då ska ni förstå vad Gud vill: vad som är rätt, vad som gläder honom och vad som är fullkomligt.

Ödmjuk tjänst i Kristus kropp

Men med stöd av det som Gud i sin nåd har gett mig vill jag varna er var och en för att ha för höga tankar om er själva. Tillämpa självkritik, i enlighet med hur mycket tro ni har, och tron har ni fått från Gud. Det finns många delar i den kropp vi har, och varje del har sin speciella funktion. På samma sätt utgör vi i Kristus en enda kropp, även om vi är många. Och de olika delarna är till för varandra.

Vi har olika gåvor utifrån den nåd vi fått. Någon kan profetera och ska göra det i förhållande till sin tro. Den som kan tjäna ska göra det. Den som kan undervisa, ska undervisa. Den som kan uppmuntra andra, ska göra det. Den som har förmågan att ge till den som behöver, ska göra det med ett generöst hjärta. Den som har förmågan att leda andra, ska ta sin ledaruppgift på allvar. Och den som visar barmhärtighet, ska göra det med glädje.

Aktiv kärlek

Visa varandra uppriktig kärlek. Avsky det onda, och håll fast vid det som är gott. 10 Älska varandra så som syskon bör göra. Gör allt för att visa hur mycket ni uppskattar och respekterar varandra. 11 Var inte slöa utan brinnande i anden när det gäller att tjäna Herren.

12 Var glada i hoppet, uthålliga när ni får lida, och be ständigt. 13 Hjälp de heliga med allt de behöver, och visa gästfrihet.

14 Välsigna dem som förföljer er, välsigna, förbanna dem inte. 15 Gläd er tillsammans med dem som är glada, och gråt med dem som gråter. 16 Behandla alla lika. Anse er inte för fina för att umgås med dem som är ringa. Och tro inte att ni vet allt.

17 Hämnas inte på den som gör er något ont. Försök istället att göra gott mot alla människor. 18 Gör allt ni kan för att leva i frid med alla. 19 Det är inte ni som ska utdöma straff, mina kära. Lämna plats åt Guds vrede, för det står skrivet: ”Hämnden är min, och jag ska straffa, säger Herren.”[i] 20 Nej,

”om din fiende är hungrig, ge honom något att äta.
    Om han är törstig, ge honom något att dricka.
Då samlar du glödande kol på hans huvud.”[j]

21 Låt inte det onda segra över dig, utan besegra det onda med det goda.

Goda medborgare

13 Var och en ska underordna sig de styrande myndigheterna, för de är tillsatta av Gud. Det finns ingen myndighet som inte är av Gud, och alla har de fått sin makt av Gud.[k] Den som sätter sig upp mot en myndighet sätter sig därför upp mot Guds ordning och kommer att bli straffad. De styrande är ju inte ett hot mot den som gör det som är gott, utan mot den som gör det som är ont. Om du vill slippa att vara rädd för myndigheterna, så gör det som är gott. Då kan du få beröm av dem. Myndigheten är ditsatt av Gud för att hjälpa dig till det goda. Men om du gör det som är ont, måste du naturligtvis vara rädd, för myndigheten bär inte sitt vapen förgäves utan är Guds tjänare för vreden, för att straffa den som gör det onda. Därför ska man alltså underordna sig myndigheterna, dels för vredens skull, dels för samvetets skull.

Det är ju också därför ni betalar skatt, för myndigheterna är Guds tjänare som utför det arbete de är satta att göra. Betala till alla det ni är skyldiga att ge dem, både skatter och andra avgifter, och visa respekt och vördnad.

Det viktigaste budet

Var inte skyldiga någon någonting annat än att älska varandra. Den som älskar sin medmänniska uppfyller lagen. Buden: ”Du ska inte vara otrogen i ditt äktenskap, Du ska inte mörda, Du ska inte stjäla, Du ska inte ha begär,” och alla andra bud, kan ju sammanfattas i ett enda: ”Du ska älska din medmänniska som dig själv.”[l] 10 Kärleken gör inte medmänniskan något ont. Det är därför kärleken är lagens uppfyllelse.

11 Ni vet ju att den tid vi har kvar är begränsad. Vakna upp, för vår räddning är närmare nu än när vi först började tro. 12 Natten är snart slut, och dagen närmar sig. Låt oss därför lägga bort mörkrets gärningar och i stället ta på oss ljusets rustning. 13 Låt oss leva i värdighet, på ett sätt som tål dagsljuset, och inte i vilda fester och drickande, inte i sexuell omoral och omoral, inte i strider och avund. 14 Klä er i Herren Jesus Kristus. Bli inte så upptagna med att sköta om er kropp att begären väcks.

Footnotes

  1. 11:3 Se 1 Kung 19:10,14.
  2. 11:4 Baal var en kanaaneisk fruktbarhetsgud. Jfr 2 Mos 34:13-15. För citatet se 1 Kung 19:18.
  3. 11:8 Se 5 Mos 29:4 och Jes 29:10.
  4. 11:10 Se Ps 69:23-24.
  5. 11:12 Kan kanske också tolkas som ”deras fulla antal”.
  6. 11:16 Jfr 4 Mos 15:17-21.
  7. 11:27 Se Jes 59:20-21. Den grekiska översättningen skiljer sig i vissa detaljer från den masoretiska texten i Gamla testamentet. Se även Jes 27:9.
  8. 11:35 Se Jes 40:13 och Job 41:11.
  9. 12:19 Se 5 Mos 32:35.
  10. 12:20 Se Ords 25:21-22.
  11. 13:1 Att de har fått sin makt av Gud, betyder inte att de alltid följer Guds vilja.
  12. 13:9 Se 2 Mos 20:12-16 och 3 Mos 19:18.