Add parallel Print Page Options

Tempelvakternas uppgifter

26 Avdelningarna för dörrvaktarna var:

Meshelemja från korachiternas släkt, son till Kore, som var en av Asafs söner.

Meshelemjas söner var:

Sakarja, den förstfödde,

Jediael, den andre,

Sevadja, den tredje,

Jatniel, den fjärde,

Elam, den femte,

Jochanan, den sjätte

och Eljoenai, den sjunde.

Oved-Edoms söner var:

Shemaja, den förstfödde,

Josavad, den andre,

Joach, den tredje,

Sakar, den fjärde,

Netanel, den femte,

Ammiel, den sjätte,

Isaskar, den sjunde

och Peulletaj, den åttonde.

Gud hade välsignat Oved-Edom.

Oved-Edoms son Shemaja hade också söner, som blev ledare för sina familjer eftersom de var dugliga män. Shemajas söner var Otni, Refael, Oved och Elsavad. Hans släktingar Elihu och Semakja var också dugliga män. Alla dessa var avkomlingar till Oved-Edom. De och deras söner var dugliga och starka män i tjänsten. Oved-Edoms avkomlingar var sammanlagt 62.

Meshelemja hade söner och ättlingar, dugliga män, sammanlagt 18.

10 Hosa, av Meraris släkt, hade söner, av vilka Shimri var överhuvud, fastän han inte var den förstfödde, men hans far hade gjort honom till överhuvud. 11 Hilkia var den andre, Tevalja den tredje och Sakarja den fjärde. Hosas söner och släktingar var sammanlagt 13.

12 Avdelningarna för dörrvaktarna, uppdelade efter deras huvudmän, hade, liksom deras släktingar, i uppgift att tjänstgöra i Herrens hus. 13 De kastade lott om varje port, ung som gammal, familj för familj.

14 Lotten för den östra porten föll på Shelemja. De kastade sedan lott för hans son Sakarja, en vis rådgivare, och lotten gav honom den norra porten.

15 Oved-Edom fick den södra porten, och hans söner fick ansvaret för förrådsrummen. 16 Den västra porten och Shalleketporten[a] vid övre vägen fick Shuppim och Hosa.

Vaktposter fanns på alla sidor: 17 Dagligen sex leviter i öster, fyra i norr, fyra i söder och två vid förråden, 18 vid tillbyggnaden[b] i väster fyra på vägen och två vid själva tillbyggnaden.

19 Detta var dörrvaktarnas avdelningar, av Korachs och Meraris släkter.

Andra uppgifter

20 Leviterna, deras bröder[c], ansvarade för skattkammaren i Guds hus och förråden för det som blivit helgat. 21 Ladans ättlingar, Gershons släkt genom Ladan, som var familjeöverhuvuden för gersoniten Ladan, var Jechiel, 22 dvs. Jechiels ättlingar, Setam och hans bror Joel. De hade ansvaret för skatterna i Herrens hus.

23 Från Amrams, Jishars, Hebrons och Ussiels släkter 24 var Shuvael, son till Gersom och sonson till Mose, överuppsyningsman över skatterna. 25 Hans släktingar genom Elieser var dennes son Rechavja, hans son Jesaja, hans son Joram, hans son Sikri och hans son Shelomot. 26 Denne Shelomot och hans bröder ansvarade för förråden för det som helgats av kung David, av familjeöverhuvudena, av de högre och lägre officerarna och befälhavarna över hären. 27 En del av krigsbytet helgade de till underhåll av Herrens hus. 28 Shelomot och hans bröder var också ansvariga för allt det som helgats av siaren Samuel, av Saul, Kishs son, av Avner, Ners son, och av Joav, Serujas son. Alla de heliga gåvorna var överlämnade åt Shelomots och hans släktingars omsorg.

29 Kenanja av Jishars släkt och hans söner tilldelades uppgifter utanför templet som tjänstemän och domare.

30 Av Hebrons släkt utsågs Hashavja och 1 700 av hans släktingar från Hebron, alla dugliga män, att förvalta Israel på västra sidan av Jordan, till allt arbete åt Herren och till kungens tjänst. 31 Enligt hebroniternas släktregister var Jeria deras överhuvud. I Davids fyrtionde regeringsår gjordes en genomgång av registren, och man fann dugliga män bland dem i Jaser i Gilead. 32 Jeria hade 2 700 släktingar, dugliga män och familjeöverhuvuden, som kung David satte över Rubens och Gads stammar och den ena halvan av Manasses stam, för att sköta alla Guds och kungens angelägenheter.

Befälhavare i armén

27 Förteckning över israeliterna, familjeöverhuvuden, högre och lägre befälhavare, deras officerare, som tjänade kungen i allt som hade med avdelningarna att göra, och som var i tjänst en månad var under årets alla månader. Varje avdelning bestod av 24 000 man:

Befälhavare över första avdelningen, som tjänstgjorde under första månaden, var Jishbaal, Savdiels son. Hans avdelning bestod av 24 000 man. Jishbaal hörde till Peres släkt och hade högsta befälet över alla officerare i hären som tjänstgjorde under första månaden.

Befälhavare över andra månadens avdelning var Dodaj av Achoachs släkt, fursten Miklot var befälhavare över sin avdelning som bestod av 24 000 man.

Den tredje befälhavaren, för tredje månaden, var Benaja, översteprästen Jojadas son. Hans avdelning bestod av 24 000 man. Denne Benaja var en hjälte bland de trettio och hade befälet över de trettio. Hans son Ammisavad hade befälet över hans avdelning.

Den fjärde, för fjärde månaden, var Asael, Joavs bror, och senare hans son Sevadja. Hans avdelning bestod av 24 000 man.

Den femte, för femte månaden, var befälhavaren Shamhut av Serachs ätt. Hans avdelning bestod av 24 000 man.

Den sjätte, för sjätte månaden, var Ira, Ickeshs son, från Tekoa. Hans avdelning bestod av 24 000 man.

10 Den sjunde, för sjunde månaden, var Heles från Pelet av Efraims stam. Hans avdelning bestod av 24 000 man.

11 Den åttonde, för åttonde månaden, var Sibbekaj av Hushas släkt, som hörde till Serachs ätt. Hans avdelning bestod av 24 000 man.

12 Den nionde, för nionde månaden, var Avieser från Anatot i Benjamins stam. Hans avdelning bestod av 24 000 man.

13 Den tionde, för tionde månaden, var Mahraj från Netofa av Serachs ätt. Hans avdelning bestod av 24 000 man.

14 Den elfte, för elfte månaden, var Benaja från Piraton av Efraims stam. Hans avdelning bestod av 24 000 man.

15 Den tolfte, för tolfte månaden, var Heldaj från Netofa, som hörde till Otniels släkt. Hans avdelning bestod av 24 000 man.

Stamledare

16 Furstarna för Israels stammar var:

Elieser, Sikris son, för Rubens stam,

Shefatja, Maakas son, för Simons stam,

17 Hashavja, Kemuels son, för Levis stam, och Sadok för Aron,

18 Elihu, en av Davids bröder, för Judas stam,

Omri, Mikaels son, för Isaskars stam,

19 Jishmaja, Obadjas son, för Sebulons stam,

Jerimot, Asriels son, för Naftalis stam,

20 Hosea, Asasjas son, för efraimiterna,

Joel, Pedajas son, för ena hälften av Manasses stam,

21 Jiddo, Sakarjas son, för andra hälften av Manasses stam, den som var i Gilead,

Jaasiel, Avners son, för Benjamins stam,

22 Asarel, Jerochams son, för Dans stam.

Dessa var ledarna för Israels stammar.

23 David tog inte med i folkräkningen dem som var tjugo år eller yngre, för Herren hade lovat att israeliterna skulle bli lika oräkneliga som himlens stjärnor. 24 Joav, Serujas son, påbörjade folkräkningen men avslutade den aldrig, för Guds vrede kom över Israel, och slutsumman blev aldrig införd i kung Davids krönika.

Tjänstemän i riket

25 Asmavet, Adiels son, hade ansvaret för de kungliga förråden.

Jonatan, Ussias son, ansvarade för förråden på landsbygden, i städer, byar och vakttorn.

26 Esri, Keluvs son, hade ansvaret för alla som arbetade med jordbruk ute på fälten.

27 Shimi från Rama hade ansvaret för vingårdarna och Savdi från Shefam för vinförråden i vingårdarna.

28 Baal Hanan från Geder hade ansvaret för kungens olivplanteringar och för mullbärsfikonträden på låglandet i väster.

Joash var ansvarig för oljeförråden.

29 Shitraj från Sharon var ansvarig för boskapen som betade i Sharon och Shafat, Adlajs son, för boskapen i dalarna.

30 Ovil, ismaeliten, var ansvarig för kamelerna, Jechdeja från Meronot för åsnorna 31 och hagarén Jasis för småboskapen.

Dessa män var uppsyningsmän över kung Davids egendom.

32 Davids farbror, Jonatan, var rådgivare. Han var en vis och skriftlärd man[d]. Jechiel, Hakmonis son, tjänstgjorde för kungens söner.

33 Achitofel var också rådgivare till kungen. Hushaj från Erek var kungens vän. 34 Achitofel efterträddes av Jojada, Benajas son, och av Evjatar.

Joav var överbefälhavare för kungens här.

David ger Salomo instruktioner inför tempelbygget

28 David kallade nu samman alla Israels ledare till Jerusalem, ledarna över Israels stammar, ledarna för de olika avdelningar som var i kungens tjänst, de högre och lägre officerarna, uppsyningsmännen över kungens och hans söners egendom och boskap samt tjänstemännen i palatset, hjältarna och andra inflytelserika personer. David reste sig och talade till dem:

”Hör, mina bröder och mitt folk! Det har varit min önskan att bygga ett hus till viloplats för Herrens förbundsark, vår Guds fotpall. Jag har gjort planer för det, men Gud har sagt till mig: ’Du ska inte bygga något hus för mitt namn, för du är en krigare och har utgjutit mycket blod.’

Ändå har Herren, Israels Gud, valt mig bland alla i min fars familj till att för alltid vara kung över Israel. Han har utvalt Juda som furste och i Judas stam min fars familj. Bland min fars söner fann han behag i mig och gjorde mig till kung över hela Israel. Bland mina söner – och Herren har gett mig många – har han utvalt Salomo att sitta på Herrens kungatron och regera över Israel. Han sa till mig: ’Din son Salomo ska bygga mitt tempel och mina förgårdar, för jag har utvalt honom till min son, och jag ska vara hans far. Jag ska befästa hans kungadöme för alltid, om han alltid följer mina bud och föreskrifter, som han gjort hittills.’

Här inför Israel, Herrens församling, och inför Gud själv som hör detta, uppmanar jag er att hålla alla Herrens, er Guds bud, så att ni får äga detta goda land och sedan överlämna det till era efterkommande för evig tid.

Salomo, min son, lär känna din fars Gud! Tjäna honom helhjärtat och villigt, för Herren granskar allas innersta och förstår varje motiv och tanke. Om du söker honom ska du finna honom, men om du överger honom ska han förkasta dig för alltid.

10 Tänk på att Herren har utsett dig till att bygga hans heliga tempel. Var frimodig och gå till verket!”

11 David gav sedan sin son Salomo ritningen till förhuset och templet med dess byggnader, dess förrådshus, de övre salarna, de inre rummen och rummet för försoningsplatsen. 12 Han delgav honom också sina planer som Anden ingett honom beträffande förgårdarna till Herrens hus och rummen runt omkring, tempelförråden i Guds hus och förvaringsrummen för det som hade helgats, 13 samt instruktioner om fördelningen av prästernas och leviternas tjänst och om alla tillbehörens användning i Herrens hus.

14 David bestämde även mängden av guld för tillverkningen av alla guldföremål för olika tjänster, liksom vikten av silver för silverföremålen för olika tjänster, 15 vikten av guld till lampställen och guldlamporna, vikten av varje lampställ med dess lampor, och vikten av silver till varje silverlampställ med dess lampor, alltefter dess användning, 16 vikten av guld till bordet för skådebröden och vikten av silver till silverborden, 17 vikten av guld till gafflar, skålar och av rent guld, vikten av varje guld- och silverbägare, 18 slutligen vikten av guld till rökelsealtaret av rent guld. Han gav honom också en beskrivning av vagnen, keruberna av guld, som med sina vingar övertäckte Herrens förbundsark. 19 Allt detta skrevs ner under Herrens ledning, för det var han som gav David varje detalj av beskrivningen.

20 ”Var nu stark och frimodig”, sa David till sin son Salomo. ”Sätt genast i gång med arbetet! Var inte rädd eller missmodig, för Herren, min Gud, är med dig, och han kommer inte att lämna eller överge dig, tills du har fullföljt allt arbete för tjänsten i Herrens hus. 21 Här är prästernas och leviternas avdelningar, som är redo för allt arbete i Guds hus, och många andra med olika begåvningar som både vill och kan utföra allt slags arbete. Ledarna och folket kommer att lyda varje befallning som du ger.”

Folket bär fram gåvor till tempelbygget

29 Kung David talade sedan till hela församlingen: ”Min son Salomo, som Gud har utvalt, är fortfarande ung och oerfaren, och uppgiften är enorm, för denna är inte en byggnad för människor utan för Herren Gud. Jag har gjort allt jag kan för att till min Guds hus skaffa guld till det som ska vara av guld, silver till det som ska vara av silver, koppar till det som ska vara av koppar, järn till det som ska vara av järn och trä till det som ska vara av trä samt onyx, andra infattningsstenar, svartglänsande[e] och brokiga stenar, alla slags dyrbara stenar och marmor i stor mängd. Eftersom jag älskar Guds hus, ger jag också hela min privata förmögenhet av guld och silver, utöver allt det jag redan skaffat till helgedomen: 3 000 talenter[f] guld från Ofir och 7 000 talenter silver till att överdra byggnadernas väggar med, guld till det som ska tillverkas av guld och silver till det som ska tillverkas av silver, till det som hantverkarna ska göra. Vem vill idag komma med en frivillig gåva till Herren?”

Då kom huvudmännen för familjerna och stammarna i Israel, de högre och lägre arméofficerarna och kungens främsta tjänstemän med sina gåvor. De gav till arbetet med Guds hus 5 000 talenter guld, 10 000 dareiker[g], 10 000 talenter silver, 18 000 talenter koppar och 100 000 talenter järn. De som hade ädelstenar gav dem till skattkammaren i Herrens hus, i gershoniten Jechiels vård. Folket gladde sig över att de så helhjärtat gav de frivilliga gåvorna till Herren, och David själv gladde sig mycket.

David tackar Herren

10 David prisade Herren inför hela församlingen och sa:

Herre, vår far Israels Gud,
    du ska prisas i all evighet!
11 Din, o Herre, är storhet och makt,
    ära, majestät och härlighet.
Allt i himmel och på jord och riket tillhör dig, Herre,
    och du är den upphöjde härskaren över allt som finns.
12 Rikedom och ära kommer från dig,
    och du är den som råder över allt.
Du har all styrka och all makt i din hand,
    och det är du som ger makt och upphöjelse.
13 Vi tackar dig, vår Gud,
    och prisar ditt härliga namn.

14 Vem är jag och vad är mitt folk, att vi skulle kunna ge dig allt detta?

Allt kommer ju från dig, och vi har bara gett det som vi fått ur din hand.

15 För vi är främlingar och gäster inför dig, precis som våra förfäder.

Våra dagar på jorden är som en skugga, vi har inget att hoppas på.

16 Herre, vår Gud, all denna rikedom vi har samlat för att kunna bygga ett tempel till ditt heliga namn, kommer från dig. Det tillhör dig alltsammans.

17 Jag vet, min Gud, att du prövar människohjärtan och vill se integritet. Jag har gett allt det här med ärliga och uppriktiga avsikter, och jag har sett hur ditt folk villigt har kommit med sina gåvor.

18 Herre, våra förfäders Gud, Abrahams, Isaks och Jakobs Gud, låt denna längtan att tjäna och lyda dig få vara kvar hos ditt folk för all framtid, och bevara deras hjärtan lojala mot dig!

19 Gör min son Salomo helhjärtat överlåten till dig, så att han håller dina bud, förordningar och föreskrifter och följer dem i allting och bygger det tempel som jag har förberett!”

20 Sedan sa David till hela församlingen: ”Prisa Herren, er Gud!” Då prisade de alla Herren, sina förfäders Gud, bugade sig och föll ner på marken inför Herren och inför kungen.

Salomos regering

(1 Krön 29:21—2 Krön 9:31)

21 Nästa dag bar man fram slaktoffer och brännoffer till Herren: 1 000 tjurar, 1 000 baggar och 1 000 lamm med tillhörande dryckesoffer och mängder av slaktoffer för hela Israel. 22 De åt och drack inför Herren med stor glädje.

Sedan bekräftade de en andra gång Salomo, Davids son, som kung. De smorde honom inför Herren till furste och Sadok till präst.

23 Salomo besteg Herrens tron efter sin far David, och han hade framgång. Hela Israel lydde honom, 24 och alla hövdingarna och officerarna och alla kung Davids söner underordnade sig kung Salomo. 25 Herren upphöjde Salomo inför hela Israel och gav honom kunglig glans på ett sätt som ingen kung i Israel tidigare hade haft.

David dör vid hög ålder

26 David, Jishajs son, hade varit kung över hela Israel. 27 Han hade regerat över Israel i fyrtio år, sju år i Hebron och trettiotre i Jerusalem. 28 Han dog i hög ålder, nöjd med sina år, rik och ärad, och han efterträddes alltså av sin son Salomo.

29 Kung Davids historia, från början till slut, finns nedtecknad i siaren Samuels krönika, i profeten Natans krönika och i siaren Gads krönika. 30 Där berättas om hans regering, hans makt och allt som hände honom och Israel och alla andra riken och länder.

Footnotes

  1. 26:16 Denna port står inte omtalad någon annanstans, och det hebreiska ordets betydelse är okänd.
  2. 26:18 Det hebreiska ordet Parbar kan kanske också tolkas som ett namn. Det förekommer endast här och betydelsen är osäker.
  3. 26:20 Översättningen här är gjord med hjälp av Septuaginta. Den masoretiska texten är svårförståelig: leviterna, Achia…, men även där kan Achia härledas från ett ord som betyder bror.
  4. 27:32 Eller: vis man och kungens sekreterare
  5. 29:2 Det hebreiska ordets betydelse är osäker.
  6. 29:4 En talent=ca 34 kilo.
  7. 29:7 En dareik var ett persiskt guldstycke som vägde drygt 8 gram.

26 Vad angår dörrvaktarnas avdelningar, så hörde till koraiterna Meselemja, Kores son, av Asafs barn.

Och Meselemja hade söner: Sakarja var den förstfödde, Jediael den andre, Sebadja den tredje, Jatniel den fjärde,

Elam den femte, Johanan den sjätte, Eljoenai den sjunde.

Och Obed-Edom hade söner: Semaja var den förstfödde, Josabad den andre, Joa den tredje, Sakar den fjärde, Netanel den femte,

Ammiel den sjätte, Isaskar den sjunde, Peulletai den åttonde; ty Gud hade välsignat honom.

Åt hans son Semaja föddes ock söner, som blevo furstar inom sin familj, ty de voro dugande män.

Semajas söner voro Otni, Refael och Obed, Elsabad och hans bröder, dugliga män, Elihu och Semakja.

Alla dessa hörde till Obed-Edoms avkomlingar, de själva och deras söner och bröder, dugliga och kraftfulla män i tjänsten, tillsammans sextiotvå avkomlingar av Obed-Edom.

Meselemja hade ock söner och bröder, dugliga män, tillsammans aderton.

10 Och Hosa, av Meraris barn, hade söner: Simri var huvudmannen, ty visserligen var han icke förstfödd, men hans fader insatte honom till huvudman;

11 Hilkia var den andre, Tebalja den tredje, Sakarja den fjärde. Hosas söner och bröder voro tillsammans tretton.

12 Dessa avdelningar av dörrvaktarna, nämligen dessa deras huvudmän, fingo nu, likasåväl som deras bröder, sina åligganden för att göra tjänst i HERRENS hus.

13 Och om var port kastade de lott, den minste såväl som den störste, efter sina familjer.

14 Den lott som angav öster föll då på Selemja; och för hans son Sakarja, en rådklok man, kastade man lott, och för honom kom ut den lott som angav norr;

15 för Obed-Edom den lott som angav söder, under det att hans söner fingo på sin del förrådshuset;

16 för Suppim och för Hosa den lott som angav platsen västerut, vid Salleketporten, där vägen höjer sig uppåt, det ena vaktstället invid det andra.

17 Österut voro sex leviter, norrut fyra för var dag, söderut fyra för var dag, och vid förrådshuset två i sänder;

18 vid Parbar västerut voro fyra vid vägen och två vid själva Parbar.

19 Dessa voro dörrvaktarnas avdelningar, av koraiternas barn och av Meraris barn.

20 Och av leviterna hade Ahia uppsikten över Guds hus skatter och vården om de förråd som utgjordes av vad som hade blivit helgat åt HERREN.

21 Laedans barn, nämligen gersoniternas barn av Laedans släkt, huvudmannen för gersoniten Laedans familj, jehieliterna,

22 det är jehieliternas barn, Setam och hans broder Joel, hade uppsikten över skatterna i HERRENS hus.

23 Vad angår amramiterna, jishariterna, hebroniterna och ossieliterna,

24 så var Sebuel, son till Gersom, son till Mose, överuppsyningsman över skatterna.

25 Och hans bröder av Eliesers släkt voro dennes son Rehabja, dennes son Jesaja, dennes son Joram, dennes son Sikri och dennes son Selomot.

26 Denne Selomot och hans bröder hade uppsikten över alla förråd som utgjordes av vad som hade blivit helgat åt HERREN av konung David, så ock av huvudmännen för familjerna, ävensom av över- och underhövitsmännen och av härhövitsmännen.

27 Från krigen och av bytet hade de helgat detta för att hålla HERRENS hus vid makt;

28 likaledes allt vad siaren Samuel och Saul, Kis' son, och Abner, Ners son, och Joab, Serujas son, hade helgat -- korteligen, var och en som helgade något lämnade det under Selomits och hans bröders vård.

29 Av jishariterna togos Kenanja och hans söner till de världsliga sysslorna i Israel, till att vara tillsyningsmän och domare.

30 Av hebroniterna togos Hasabja och hans bröder, dugliga män, ett tusen sju hundra, till ämbetsförvaltningen i Israel på andra sidan Jordan, på västra sidan, till alla slags sysslor åt HERREN och till konungens tjänst.

31 För hebroniterna var Jeria huvudman, för hebroniterna efter deras ättföljd och familjer. (I Davids fyrtionde regeringsår anställdes undersökning rörande dem; och bland dem funnos då dugande män i Jaeser i Gilead.)

32 Hans bröder, dugliga män, vore två tusen sju hundra, huvudmän för familjer. Dem satte konung David över rubeniterna, gaditerna och ena hälften av Manasse stam, för att ombesörja alla Guds och konungens angelägenheter.

27 Och detta är förteckningen på Israels barn, efter deras antal med huvudmännen för deras familjer och med över- och underhövitsmännen och med deras tillsyningsmän vilka tjänade konungen i allt som rörde krigsfolkets avdelningar, vilka avdelningar kommo och avgingo skiftevis för var och en av årets alla månader, var avdelning tjugufyra tusen man stark.

Över den första avdelningen, den som tjänstgjorde under första månaden, hade Jasobeam, Sabdiels son, befälet. Och i hans avdelning voro tjugufyra tusen.

Han hörde till Peres' barn och var huvudanförare för alla härhövitsmän som tjänstgjorde under första månaden.

Över den andra månadens avdelning hade ahoaiten Dodai befälet, det var hans avdelning; där var ock fursten Miklot. Och i hans avdelning voro tjugufyra tusen.

Den tredje härhövitsmannen, den som tjänstgjorde under tredje månaden, var Benaja, prästen Jojadas son, såsom huvudanförare. Och i hans avdelning voro tjugufyra tusen.

Denne Benaja var en hjälte bland de trettio och hade befälet över de trettio. Och vid hans avdelning var hans son Ammisabad.

Den fjärde, den som tjänstgjorde under fjärde månaden, var Asael, Joabs broder, och efter honom hans son Sebadja. Och i hans avdelning voro tjugufyra tusen

Den femte, den som tjänstgjorde under femte månaden, var hövitsmannen Samhut, jisraiten. Och i hans avdelning voro tjugufyra tusen.

Den sjätte, den som tjänstgjorde under sjätte månaden, var tekoaiten Ira, Ickes' son. Och i hans avdelning voro tjugufyra tusen.

10 Den sjunde, den som tjänstgjorde under sjunde månaden, var peloniten Heles, av Efraims barn. Och i hans avdelning voro tjugufyra tusen.

11 Den åttonde, den som tjänstgjorde under åttonde månaden, var husatiten Sibbekai, som hörde till seraiterna. Och i hans avdelning voro tjugufyra tusen.

12 Den nionde, den som tjänstgjorde under nionde månaden, var anatotiten Abieser, som hörde till benjaminiterna. Och i hans avdelning voro tjugufyra tusen.

13 Den tionde, den som tjänstgjorde under tionde månaden, var netofatiten Maherai, som hörde till seraiterna. Och i hans avdelning voro tjugufyra tusen.

14 Den elfte, den som tjänstgjorde under elfte månaden, var pirgatoniten Benaja, av Efraims barn. Och i hans avdelning voro tjugufyra tusen.

15 Den tolfte, den som tjänstgjorde under tolfte månaden, var netofatiten Heldai, som hörde till Otniels släkt. Och i hans avdelning voro tjugufyra tusen.

16 Och Israels stamhövdingar voro dessa: furste för rubeniterna var Elieser, Sikris son; för simeoniterna Sefatja, Maakas son;

17 för Levi Hasabja, Kemuels son; för Arons släkt Sadok;

18 för Juda Elihu, en av Davids bröder; för Isaskar Omri, Mikaels son;

19 för Sebulon Jismaja, Obadjas son; för Naftali Jerimot, Asriels son;

20 för Efraims barn Hosea, Asasjas son; för ena hälften av Manasse stam Joel, Pedajas son;

21 för andra hälften av Manasse, den i Gilead, Jiddo, Sakarjas son; för Benjamin Jaasiel, Abners son;

22 för Dan Asarel, Jerohams son. Dessa voro Israels stamhövdingar.

23 Men David tog i förteckningen icke upp dem som voro under tjugu år, ty HERREN hade lovat att han ville föröka Israel såsom stjärnorna på himmelen.

24 Joab, Serujas son, begynte räkningen, men fullbordade den icke, ty genom den kom förtörnelse över Israel; och antalet togs icke upp i någon förteckning i konung Davids krönika.

25 Uppsikten över konungens skatter hade Asmavet, Adiels son; över förråden på fälten, i städerna och byarna och fästningstornen Jonatan, Ussias son;

26 över dem som arbetade på fältet med jordbruket Esri, Kelubs son;

27 över vingårdarna ramatiten Simei; över de vinförråd som man hade samlat i vingårdarna sifmiten Sabdi;

28 över olivplanteringarna och mullbärsfikonträden i Låglandet gaderiten Baal-Hanan; över oljeförråden Joas.

29 Över de fäkreatur som betade i Saron saroniten Sitrai, och över fäkreaturen i dalarna Safat, Adlais son;

30 över kamelerna ismaeliten Obil; över åsninnorna meronotiten Jedeja;

31 över småboskapen hagariten Jasis. Alla dessa voro uppsyningsmän över konung Davids ägodelar.

32 Men Jonatan, Davids farbroder, var rådgivare; han var en förståndig och skriftlärd man. Jehiel, Hakmonis son, var anställd hos konungens söner.

33 Ahitofel var konungens rådgivare, och arkiten Husai var konungens vän.

34 Efter Ahitofel kom Jojada, Benajas son, och Ebjatar. Och Joab var konungens härhövitsman.

28 Och David församlade till Jerusalem alla Israels hövdingar, stamhövdingarna och häravdelningarnas hövitsmän, dem som voro i konungens tjänst, och över- och underhövitsmännen och uppsyningsmännen över alla konungens och hans söners ägodelar och boskap, så ock hovmännen och hjältarna och alla tappra stridsmän.

Och konung David stod upp från sin plats och sade: »Hören mig, mina bröder och mitt folk. Jag hade själv i sinnet att bygga ett hus till vilostad för HERRENS förbundsark och för vår Guds fotapall, och jag hade skaffat förråd till byggnadsverket.

Men Gud sade till mig: 'Du skall icke bygga ett hus åt mitt namn, ty du är en krigsman och har utgjutit blod.'

Dock utvalde HERREN, Israels Gud mig ur hela min faders hus till att vara konung över Israel evärdligen. Ty Juda utvalde han till furste, och i Juda hus min faders hus, och bland min faders söner hade han behag till mig, så att han gjorde mig till konung över hela Israel.

Och bland alla mina söner -- ty HERREN har givit mig många söner -- utvalde han min son Salomo till att sitta på HERRENS konungatron och härska över Israel.

Och han sade till mig: 'Din son Salomo är den som skall bygga mitt hus och mina förgårdar; ty honom har jag utvalt till min son, och jag skall vara hans fader.

Och jag skall befästa hans konungamakt för evigt, om han är ståndaktig i att göra efter mina bud och rätter, såsom han nu gör.'

Och nu säger jag inför hela Israel, HERRENS församling, och inför vår Gud, som hör det: Hållen och akten på alla HERRENS, eder Guds, bud, så att I fån besitta det goda landet och lämna det såsom arv åt edra barn efter eder till evärdlig tid.

Och du, min son Salomo, må lära känna din faders Gud och tjäna honom med hängivet hjärta och med villig själ; ty HERREN rannsakar alla hjärtan och förstår alla uppsåt och tankar. Om du söker honom, så låter han sig finnas av dig, men om du övergiver honom, då förkastar han dig evinnerligen.

10 Så se nu till; ty HERREN har utvalt dig att bygga ett hus till helgedomen. Var frimodig och gå till verket.»

11 Och David gav åt sin son Salomo en mönsterbild av förhuset och tempelbyggnaderna, och av förrådskamrarna, de övre salarna och de inre rummen, och av nådastolens boning;

12 vidare en mönsterbild av allt som han hade tänkt ut i sitt sinne rörande förgårdarna till HERRENS hus, och rörande alla kamrarna runt omkring för Guds hus' skatter och för de förråd som utgjordes av vad som hade blivit helgat åt HERREN;

13 vidare föreskrifter rörande prästernas och leviternas avdelningar och alla sysslor som skulle förekomma vid tjänstgöringen i HERRENS hus, och rörande alla kärl som skulle användas vid tjänstgöringen i HERRENS hus,

14 och rörande guldet, med uppgift på den vikt i guld, som kom på vart särskilt kärl till tjänstgöringen, och rörande alla kärl av silver, med uppgift på den vikt som kom på vart särskilt kärl till tjänstgöringen.

15 Och han angav vikten på de gyllene ljusstakarna med tillhörande lampor av guld, med uppgift på vikten i var särskild ljusstake med dess lampor, så ock rörande silverljusstakarna, med uppgift på vikten i var ljusstake med dess lampor, alltefter beskaffenheten av den tjänstförrättning vid vilken ljusstaken skulle användas;

16 likaledes rörande vikten på guldet till skådebrödsborden, vart bord för sig, och rörande silvret till silverborden.

17 Och han gav honom föreskrifter rörande gafflarna och skålarna och kannorna av rent guld, och rörande de gyllene bägarna, med uppgift på vikten i var särskild bägare, och rörande silverbägarna, med uppgift på vikten i var särskild bägare;

18 likaså rörande rökelsealtaret av rent guld, med uppgift på vikten; så ock en mönsterbild av vagnen, de gyllene keruberna, som skulle breda ut sina vingar och övertäcka HERRENS förbundsark.

19 »Om alltsammans», sade han, »har HERREN undervisat mig genom en skrift av sin hand, om allt som skall utföras enligt mönsterbilden.»

20 Och David sade till sin son Salomo: »Var frimodig och oförfärad och gå till verket; frukta icke och var icke försagd. Ty HERREN Gud, min Gud, skall vara med dig. Han skall icke lämna dig och icke övergiva dig, till dess att allt som skall utföras för tjänstgöringen i HERRENS hus har blivit fullbordat.

21 Och se, här äro prästernas och leviternas avdelningar, som skola förrätta allt slags tjänst i Guds hus. Och till allt som skall utföras har du hos dig allahanda villigt folk, utrustat med vishet till allt slags arbete; därjämte äro hövdingarna och allt folket redo till allt vad du befaller.»

29 Och konung David sade till hela församlingen: »Min son Salomo den ende som Gud har utvalt, är ung och späd, och arbetet är stort, ty denna borg är icke avsedd för en människa, utan för HERREN Gud.

Därför har jag, så vitt jag har förmått, för min Guds hus anskaffat guld till det som skall vara av guld, silver till det som skall vara av silver, koppar till det som skall vara av koppar, järn till det som skall vara av järn, och trä till det som skall vara av trä, dessutom onyxstenar och andra infattningsstenar, svartglänsande och brokiga stenar, korteligen, alla slags dyrbara stenar, så ock marmor i myckenhet.

Och därjämte, eftersom jag har min Guds hus kärt, giver jag nu vad jag själv äger i guld och silver till min Guds hus, utöver allt vad jag förut har anskaffat för det heliga huset:

tre tusen talenter guld, guld från Ofir, och sju tusen talenter renat silver till att därmed överdraga byggnadernas väggar,

till att göra av guld vad som skall vara av guld, och till att göra av silver vad som skall vara av silver, ja, till allt slags arbete som utföres av konstnärer. Vill då någon annan nu i dag frivilligt fylla sin hand med gåvor åt HERREN?»

Då kommo frivilligt familjehövdingarna och Israels stamhövdingar, så ock över- och underhövitsmännen och tillika uppsyningsmännen över konungens arbeten,

och de gåvo till arbetet på Guds hus fem tusen talenter guld, tio tusen dariker, tio tusen talenter silver, aderton tusen talenter koppar och ett hundra tusen talenter järn.

Och var och en som hade ädla stenar i sin ägo gav dem till skatten i HERRENS hus, under gersoniten Jehiels vård.

Då gladde sig folket över deras frivilliga gåvor, ty av hängivet hjärta buro de fram sina frivilliga gåvor åt HERREN; konung David gladde sig ock högeligen.

10 Och David lovade HERREN inför hela församlingen; David sade: »Lovad vare du, HERRE, vår fader Israels Gud, från evighet till evighet!

11 Dig, HERRE, tillhör storhet och makt och härlighet och glans och majestät, ja, allt vad i himmelen och på jorden är. Ditt, o HERRE, är riket, och du har upphöjt dig till ett huvud över allt.

12 Rikedom och ära komma från dig, du råder över allt, och i din hand är kraft och makt; det står i din hand att göra vad som helst stort och starkt.

13 Så tacka vi dig nu, vår Gud, och lova ditt härliga namn.

14 Ty vad är väl jag, och vad är mitt folk, att vi själva skulle förmå att giva sådana frivilliga gåvor? Nej, från dig kommer allt, och ur din hand hava vi givit det åt dig.

15 Ty vi äro främlingar hos dig och gäster såsom alla våra fäder; såsom en skugga äro våra dagar på jorden, och intet är här att lita på.

16 HERRE, vår Gud, alla dessa håvor som vi hava anskaffat för att bygga dig ett hus åt ditt heliga namn -- från din hand hava de kommit, och ditt är alltsammans.

17 Och jag vet, min Gud, att du prövar hjärtat och har behag till vad rätt är. Med rättsinnigt hjärta har jag burit fram alla dessa frivilliga gåvor; och nu har jag ock sett med glädje huru ditt folk, som står har, har burit fram åt dig sina frivilliga gåvor.

18 HERRE, Abrahams, Isaks och Israels, våra fäders, Gud, låt evinnerligen ditt folks hjärtas håg och tankar vara redo till sådant, och vänd deras hjärtan till dig.

19 Och giv min son Salomo ett hängivet hjärta, så att han håller dina bud, dina vittnesbörd och dina stadgar, och utför allt detta och bygger denna borg, vartill jag har skaffat förråd.»

20 Därefter sade David till hela församlingen: »Loven HERREN, eder Gud.» Då lovade hela församlingen HERREN, sina fäders Gud, och de bugade sig och föllo ned för HERREN och för konungen.

21 Och dagen efter denna dag slaktade de slaktoffer åt HERREN och offrade brännoffer åt HERREN: tusen tjurar, tusen vädurar och tusen lamm med tillhörande drickoffer, därtill slaktoffer i myckenhet för hela Israel.

22 Och de åto och drucko inför HERRENS ansikte på den dagen med stor glädje. Och de gjorde för andra gången Salomo, Davids son, till konung; de smorde honom till en HERRENS furste, och Sadok till präst.

23 Och så satt Salomo på HERRENS tron såsom konung efter sin fader David, och han blev lyckosam; och hela Israel lydde honom.

24 Och alla hövdingarna och hjältarna och därjämte alla konung Davids söner underkastade sig konung Salomo.

25 Och HERREN gjorde Salomo övermåttan stor inför hela Israel, och lät hans konungsliga härlighet bliva större än någons som före honom hade varit konung över Israel.

26 Men David, Isais son, hade regerat över hela Israel.

27 Den tid han regerade över Israel var fyrtio år; i Hebron regerade han i sju år, och i Jerusalem regerade han i trettiotre år.

28 Och han dog i en god ålder, mätt på att leva och mätt på rikedom och ära. Och hans son Salomo blev konung efter honom.

29 Och vad som är att säga om konung David, om hans första tid såväl som om hans sista, det finnes upptecknat i siaren Samuels krönika, i profeten Natans krönika och i siaren Gads krönika,

30 tillika med hela hans regering och hans bedrifter och de skickelser som övergingo honom och Israel och alla andra länder och riken.