1 Petrusbrevet 4-5
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
4 Då nu Kristus har lidit med sin kropp, ska också ni beväpna er med samma sätt att tänka. Den som har lidit med sin kropp har nämligen slutat synda, 2 så att han resten av tiden här inte längre lever efter mänskliga begär utan efter Guds vilja. 3 Ni har ju redan levt tillräckligt länge som hedningarna gör, i sexuell omoral, orgier, fylleri och dryckeslag, vilda fester och skamlig avgudadyrkan.
4 De är nu förvånade över att ni inte längre vill vältra er i detta träsk av liderlighet tillsammans med dem, och därför hånar de er. 5 Men de ska en dag få svara inför honom som står beredd att döma både levande och döda. 6 Därför förkunnades evangeliet också för dem som nu är döda, så att de visserligen döms som människor i fysiskt avseende men får leva andligen, som Gud.
Stötta och hjälp varandra
7 Men alltings slut är nära. Tänk därför klart och var nyktra, så att ni kan be. 8 Och viktigast av allt är att ni älskar varandra helhjärtat, för kärleken skyler över många synder.[a] 9 Visa gästfrihet utan att klaga.
10 Tjäna varandra, var och en av er med den nådegåva han fått, som goda förvaltare av Guds nåd i dess många former. 11 Den som talar ska se till att han talar enligt Guds ord. Den som tjänar ska göra det med den kraft som Gud ger. Då ska Gud bli ärad genom Jesus Kristus. Äran och makten tillhör honom i all evighet, amen.
12 Mina kära, bli inte förvånade över det eldprov ni måste gå igenom, som om det vore något oförutsett ni drabbas av. 13 Var i stället glada när ni får dela Kristus lidanden, för då får ni jubla av glädje den dag han uppenbarar sig i sin härlighet. 14 Ni är lyckliga om människor hånar er för Kristus namns skull, för härlighetens Ande, Guds Ande, vilar över er.
15 Självklart får det aldrig hända att någon av er måste lida för att han har mördat, stulit, ställt till med annat ont eller lagt sig i andras affärer. 16 Men den som får lida som kristen behöver inte skämmas, utan kan hylla Gud för det namnet.
17 Tiden är nu inne för domen, och den ska börja med Guds eget folk. Men om den börjar med oss, hur går det då för dem som inte lyder Guds evangelium? 18 Och:
”Om den rättfärdige med knapp nöd blir räddad,
hur ska det då gå för den ogudaktige och syndaren?”[b]
19 Därför ska de som efter Guds vilja får lida överlämna sina liv åt sin trofasta Skapare och göra det som är gott.
Råd till församlingsledare och ungdomar
5 Nu en förmaning till er som är ledare i församlingen. Jag är ju själv församlingsledare och vittne till Kristus lidanden och ska också få dela Kristus härlighet som kommer att uppenbaras.
2 Var herdar för Guds hjord som han har satt er att leda, och vaka över den, inte därför att ni måste utan därför att ni själva vill. Det är så Gud vill ha det. Gör det inte för egen vinning, utan därför att ni vill tjäna helhjärtat. 3 Uppträd inte som härskare över dem som anförtrotts åt er, utan gå före med gott exempel för hjorden. 4 Då ska ni, när den högsta herden uppenbarar sig, få en härlighetens segerkrans som aldrig vissnar.
5 Ni som är unga, underordna er de äldre. Men för er alla gäller att klä er i ödmjukhet, för
”Gud står emot de stolta,
men de ödmjuka visar han nåd.”[c]
6 Ödmjuka er därför under Guds mäktiga hand, så kommer han att upphöja er när tiden är inne. 7 Lämna alla bekymmer till honom, för han tar hand om er.
Var på er vakt
8 Var nyktra och tänk klart. Djävulen, er fiende, stryker omkring som ett rytande lejon och letar efter någon att sluka. 9 Stå emot hans angrepp och håll fast vid er tro. Kom ihåg att alla troende i världen får gå igenom samma lidanden.
10 Gud har i all sin nåd kallat oss till sin eviga härlighet i Kristus, och efter en kort tid som ni behöver lida ska han upprätta er och ge er kraft, stödja er och ge er fasthet. 11 Hans är makten i all evighet, amen.
Slutord
12 Jag har skrivit detta brev till er med hjälp av Silvanus, en pålitlig, troende bror som jag anser att han är. Jag ville med dessa korta rader förmana er och vittna om denna Guds sanna nåd, som ni alltid ska hålla fast vid.
13 Församlingen i Babylon[d], som är utvald som ni, hälsar till er. Markus, min son[e], hälsar också till er. 14 Hälsa varandra med en kärlekskyss.[f]
Frid åt er alla som är i Kristus.
Footnotes
- 4:8 Jfr Ords 10:12.
- 4:18 Jfr Ords 11:31, citerat ur Septuaginta.
- 5:5 Se Ords 3:34.
- 5:13 Babylon var antagligen ett kodnamn för Rom Jfr Upp. 14-18.
- 5:13 Det grekiska uttrycket syftar förmodligen på min medhjälpare.
- 5:14 Se not till Rom 16:16.
1 Petrusbrevet 4-5
Svenska 1917
4 Då nu Kristus har lidit till köttet, så väpnen ock I eder med samma sinne; ty den som har lidit till köttet har icke längre något att skaffa med synd.
2 Och leven sedan, under den tid som återstår eder här i köttet, icke mer efter människors onda begärelser, utan efter Guds vilja.
3 Ty det är nog, att I under den framfarna tiden haven gjort hedningarnas vilja och levat i lösaktighet och onda begärelser, i fylleri, vilt leverne och dryckenskap och i allahanda skamlig avgudadyrkan,
4 varför de ock förundra sig och smäda eder, då I nu icke löpen med till samma liderlighetens pöl.
5 Men de skola göra räkenskap inför honom som är redo att döma levande och döda.
6 Ty att evangelium blev förkunnat jämväl för döda, det skedde, för att dessa, om de än till köttet blevo dömda, såsom alla människor dömas, likväl till anden skulle få leva, så som Gud lever
7 Men änden på allting är nu nära. Varen alltså besinningsfulla och nyktra, så att I kunnen bedja.
8 Och varen framför allt uthålliga i eder kärlek till varandra, ty »kärleken överskyler en myckenhet av synder».
9 Varen gästvänliga mot varandra utan knot,
10 och tjänen varandra, var och en med den nådegåva han har undfått, såsom goda förvaltare av Guds mångfaldiga nåd.
11 Om någon talar, så vare hans tal i enlighet med Guds ord, om någon har en tjänst, så sköte han den efter måttet av den kraft som Gud förlänar, så att Gud i allt bliver ärad genom Jesus Kristus. Honom tillhör äran och väldet i evigheternas evigheter, amen.
12 Mina älskade, förundren eder icke över den luttringseld som är tänd bland eder, och som I till eder prövning måsten genomgå, och menen icke att därmed något förunderligt vederfares eder;
13 utan ju mer I fån dela Kristi lidanden, dess mer mån I glädja eder, för att I ock mån kunna glädjas och fröjda eder vid hans härlighets uppenbarelse.
14 Saliga ären I, om I för Kristi namns skull bliven smädade, ty härlighetens Ande, Guds Ande, vilar då över eder.
15 Det må nämligen icke ske, att någon av eder får lida såsom dråpare eller tjuv eller illgärningsman, eller därför att han blandar sig i vad honom icke vidkommer.
16 Men om någon får lida för att han är en kristen, då må han icke blygas, utan prisa Gud för detta namns skull.
17 Ty tiden är inne att domen skall begynna, och det på Guds hus; men om begynnelsen sker med oss, vad bliver då änden för dem som icke hörsamma Guds evangelium?
18 Och om den rättfärdige med knapp nöd bliver frälst, »huru skall det då gå den ogudaktige och syndaren?»
19 Alltså, de som efter Guds vilja få lida, de må anbefalla sina själar åt sin trofaste Skapare, allt under det att de göra vad gott är.
5 Till de äldste bland eder ställer jag nu denna förmaning, jag som själv är en av de äldste och en som vittnar om Kristi lidanden, och som jämväl har del i den härlighet som kommer att uppenbaras:
2 Varen herdar för Guds hjord, som I haven i eder vård, varen det icke av tvång, utan av fri vilja, icke för slem vinnings skull, utan med villigt hjärta.
3 Uppträden icke såsom herrar över edra församlingar, utan bliven föredömen för hjorden.
4 Då skolen I, när Överherden uppenbaras, undfå härlighetens oförvissneliga segerkrans.
5 Så skolen I ock, I yngre, å eder sida underordna eder de äldre. Ikläden eder alla, i umgängelsen med varandra, ödmjukheten såsom en tjänardräkt. Ty »Gud står emot de högmodiga, men de ödmjuka giver han nåd».
6 Ödmjuken eder alltså under Guds mäktiga hand, för att han må upphöja eder i sinom tid.
7 Och »kasten alla edra bekymmer på honom», ty han har omsorg om eder.
8 Varen nyktra och vaken. Eder vedersakare, djävulen, går omkring såsom ett rytande lejon och söker vem han må uppsluka.
9 Stån honom emot, fasta i tron, och veten att samma lidanden vederfaras edra bröder här i världen.
10 Men all nåds Gud, som har kallat eder till sin eviga härlighet i Kristus, sedan I en liten tid haven lidit, han skall fullkomna, stödja, styrka och stadfästa eder.
11 Honom tillhör väldet i evigheternas evigheter. Amen.
12 Genom Silvanus, eder trogne broder -- för en sådan håller jag honom nämligen -- har jag nu i korthet skrivit detta, för att förmana eder, och för att betyga att den nåd I stån i är Guds rätta nåd.
13 Församlingen i Babylon, utvald likasom eder församling, hälsar eder. Så gör ock min son Markus.
14 Hälsen varandra med en kärlekens kyss. Frid vare med eder alla som ären i Kristus.
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.