Add parallel Print Page Options

Guds dom över Israels grannfolk

Detta är Amos ord, som var en av herdarna från Tekoa, vad han såg angående Israel, när Ussia var kung i Juda och Jerobeam, Joashs son, var kung i Israel, två år före jordbävningen[a].

Amos sa:

Herren ryter från Sion,
    från Jerusalem dånar hans röst.
Herdarnas betesmarker vissnar
    och Karmels topp torkar bort.”

Så säger Herren:

”För Damaskus tre, ja, fyra överträdelsers skull
    kan jag inte låta bli att agera,
eftersom de med trösksläden av järn
    har krossat Gilead.
Jag ska sända eld mot Hasaels slott,
    och den ska förtära Ben-Hadads fästningar.
Jag ska bryta sönder bommen i Damaskus
    och utplåna den som bor i Bikat-Aven
och den som bär spiran i Bet Eden.
    Arams folk ska föras bort till Kir, säger Herren.”

Så säger Herren:

”För Gazas tre, ja, fyra överträdelsers skull
    kan jag inte låta bli att agera,
eftersom de fört bort hela samhällen till exil
    och sålt dem till Edom.
Jag ska sända eld mot Gazas mur,
    och den ska förtära dess fästningar.
Jag ska utplåna den som bor i Ashdod
    och den som bär spiran i Ashkelon.
Jag ska vända mig mot Ekron,
    tills filistéerna är döda till sista man, säger Herren, Herren.”

Så säger Herren:

”För Tyros tre, ja, fyra överträdelsers skull
    kan jag inte låta bli att agera,
eftersom de har sålt hela samhällen åt Edom
    och inte tänkt på sitt broderskapsförbund.
10 Jag ska sända eld mot Tyros mur,
    och den ska förtära dess fästningar.”

11 Så säger Herren:

”För Edoms tre, ja, fyra överträdelsers skull
    kan jag inte låta bli att agera,
eftersom han har förföljt sin bror med svärd
    och förkvävt sin barmhärtighet,
låtit sin vrede ständigt brinna
    och sitt raseri fortsätta okontrollerat.
12 Jag ska sända eld mot Teman,
    och den ska förtära Bosras fästningar.”

13 Så säger Herren:

”För Ammons tre, ja, fyra överträdelsers skull
    kan jag inte låta bli att agera,
eftersom de skurit upp gravida kvinnor i Gilead,
    då de ville utvidga sina gränser.
14 Därför ska jag sätta eld på Rabbas mur,
    och den ska förtära dess fästningar
under krigsrop på stridens dag,
    under en våldsam vind på stormens dag.
15 Deras kung måste gå till exil,
    han och hans furstar tillsammans, säger Herren.”

Så säger Herren:

”För Moabs tre, ja, fyra överträdelsers skull
    kan jag inte låta bli att agera,
eftersom de har förbränt
    benen av Edoms kung till kalk.
Därför ska jag sända eld mot Moab,
    och den ska förtära Keriots fästningar.
Moab ska dö i tumultet,
    under krigsrop och hornsignaler.
Jag ska utplåna domaren från dess mitt
    och alla furstarna tillsammans med honom, säger Herren.”

Guds dom över Juda

Så säger Herren:

”För Judas tre, ja, fyra överträdelsers skull
    kan jag inte låta bli att agera,
eftersom de har förkastat Herrens lag
    och inte hållit hans bud.
De har letts vilse av de falska gudar
    som deras förfäder följde.
Därför ska jag sända eld mot Juda,
    och den ska förtära Jerusalems fästningar.”

Guds dom över Israel

Så säger Herren:

”För Israels tre, ja, fyra överträdelsers skull
    kan jag inte låta bli att agera,
eftersom de har sålt den rättfärdige för pengar
    och den fattige för ett par skor.
De trampar ner de svaga i jordens stoft[b]
    och vägrar de förtryckta deras rätt.
Far och son går till samma flicka
    och vanhelgar så mitt heliga namn.
På kläder som de tagit som pant
    lägger de sig vid varje altare,
och vin som tagits i böter
    dricker de i sina gudars hus.

Jag förgjorde amoréerna för dem,
    som var ståtliga som cedrar
och starka som ekar.
    Jag förgjorde dem från deras frukt upptill
ända ner till rötterna där nere.
10     Jag förde ut er ur Egypten
och ledde er i öknen i fyrtio år,
    för att ni skulle ta amoréernas land i besittning.

11 Jag gjorde några av era söner till profeter
    och några av era unga män till nasirer.
Var det inte så, israeliter? säger Herren.
12 Men ni fick nasirerna att dricka vin,
    och förbjöd profeterna att profetera.

13 Jag ska få er att svaja,
    så som en vagn fullastad med säd svajar.[c]
14 Den snabbaste har ingenstans att fly,
    den starke kan inte utnyttja sin styrka,
och hjälten kan inte rädda sitt liv.
15     Bågskytten kan inte hålla stånd,
den snabbfotade hinner inte fly,
    och ryttaren kan inte rädda sitt liv.
16 Den modigaste av krigarna ska på den dagen
    fly undan naken, säger Herren.”

Det utvalda och förkastade folket

Hör vad Herren har talat mot er, israeliter, mot hela det släkte som jag förde ut ur Egypten:

”Endast er har jag utvalt[d]
    bland alla släkten på jorden.
Därför ska jag straffa er
    för alla era synder.”

Vandrar två tillsammans
    om de inte är överens om det?
Ryter ett lejon i snåren
    om det inte har något byte?
Morrar ett ungt lejon i sin håla
    om det inte har fångat något?
Faller en fågel i en snara på marken
    om ingen fälla är gillrad för den?
Springer en snara upp från marken
    om det inte finns något att fånga?
Om man stöter i horn i en stad,
    blir inte folket förskräckt?
Om något ont händer i en stad,
    har inte Herren orsakat det?

Herren, Herren, gör ingenting
    utan att avslöja sina planer
för sina tjänare profeterna.

När lejonet ryter,
    vem blir då inte rädd?
När Herren, Herren har talat,
    vem skulle inte profetera?

Samarias dom

Låt budet gå till fästningarna i Ashdod
    och i Egypten, säg:
”Samla er på Samarias berg,
    se vilket tumult som råder där,
och förtrycket mitt ibland dem!”

10 ”De förstår inte att handla rätt,
    säger Herren,
dessa som lagrar byten och rövat gods
    i sina fästningar.

11 Därför, säger Herren, Herren,

ska en fiende omringa landet.
    Han ska bryta ner dina borgar
och plundra dina fästningar.”

12 Så säger Herren:

”Som en herde räddar ur lejonets gap
    ett par benpipor eller en bit av ett öra,
så ska israeliterna räddas,
    de som nu sitter i Samaria
på sängkanten och i mjuka soffor.[e]

13 Hör och vittna mot Jakobs släkt! säger Herren, Herren, härskarornas Gud.

14 Samma dag som jag straffar Israel för dess synd
    ska jag också låta straffet drabba Betels altaren,
och altarets horn ska huggas av
    och falla till marken.
15 Jag ska slå ner
    både vinter- och sommarbostäderna.
Elfenbenspalatsen ska förstöras
    och de många husen utplånas, säger Herren.”

Israel har inte återvänt till Herren

Hör detta, ni Bashans kor[f]
    som bor på Samarias berg,
ni kvinnor som förtrycker de svaga
    och krossar de fattiga,
ni som säger till era män:
    ”Kom med något att dricka!”
Herren, Herren har svurit
    vid sin helighet:
”Det ska komma en tid
    då man ska driva iväg er med oxpikar
och de sista av er med metkrokar.[g]
    Då ska ni var och en gå ut
genom närmaste hål i muren,
    ni ska kastas ut mot Hermon,[h] säger Herren.

Israels förhärdelse

Gå till Betel och synda,
    till Gilgal, och begå ännu mer synd!
Bär fram era offer på morgonen
    och ert tionde på tredje dagen.
Bränn syrat bröd som tackoffer
    ropa och skryt om era frivilliga offer,
för det är ju vad ni, israeliter, älskar! säger Herren, Herren.
Jag gav er tomma magar[i]
    i alla era städer,
jag lät er sakna bröd
    på alla era orter.
Ändå vände ni inte tillbaka till mig, säger Herren.

Jag höll också tillbaka regnet för er
    ända till tre månader före skördetiden.
Jag lät det regna över en stad
    men inte över en annan.
Det regnade på en åker
    men inte på en annan,
som då torkade ut.
    Från den ena staden efter den andra
stapplade man bort till en enda stad
    för att hämta dricksvatten,
men det fanns aldrig tillräckligt.
    Ändå vände ni inte tillbaka till mig, säger Herren.

Många gånger lät jag era skördar drabbas av mjöldagg och mögel.
    Era många vingårdar[j] och trädgårdar,
era fikonträd och olivträd åt gräshopporna upp.
    Ändå vände ni inte tillbaka till mig, säger Herren.

10 Jag sände plågor till er
    som en gång i Egypten.
Jag dödade era unga män med svärd,
    och jag lät era hästar tas som byte.
Jag fyllde era näsor
    med likstanken från ert läger.
Ändå vände ni inte tillbaka till mig, säger Herren.

11 Jag lät ödeläggelse drabba er
    på samma sätt som Guds ödeläggelse
av Sodom och Gomorra.
    Ni var som en brand ryckt ur elden.
Ändå vände ni inte tillbaka till mig, säger Herren.

12 Därför ska jag göra så med dig, Israel.
    Och när jag nu ska göra så med dig,
bered dig därför, Israel, att möta din Gud!

13 För se, han som formar bergen,
    skapar vinden
och förkunnar för människan sina tankar,
    han som gör morgonrodnaden till mörker
och går fram över jordens höjder,
    Herren, härskarornas Gud, är hans namn.

Amos sörjer över Israel

Hör denna klagosång som jag sjunger om er, ni israeliter:

Jungfrun Israel har fallit
    och kan inte resa sig igen.
Hon ligger övergiven på sin mark,
    ingen vill hjälpa henne upp.

Så säger Herren, Herren:

Den stad som tågar ut med tusen man
    ska bara ha hundra kvar,
och den som tågar ut med hundra
    ska bara ha tio kvar för israeliterna[k].

Så säger Herren till israeliterna:

Sök mig, så ni får leva.
    Men sök mig inte i Betel,
gå inte till Gilgal,
    färdas inte till Beer Sheva!
För Gilgal måste föras bort i fångenskap,
    och Betel ska bli till intet.
Sök Herren, så ni får leva,
    annars ska han gå fram som en eld
över Josefs ätt,
    och den ska ingen kunna släcka,
utan den ska förtära Betel.

Ni förvandlar rätten till malört
    och kastar rättfärdigheten till marken.

Han som gjorde Sjustjärnorna och Orion[l],
    han som förvandlar mörkret till morgon
och får dagen att mörkna till natt,
    han som kallar på havets vatten
och häller ut det över jordytan,
    Herren är hans namn.
Det är han som låter förödelse blixtra
    över fästningen,
förödelse över den befästa staden.

10 De hatar rättvisa domare i porten
    och ser med förakt på den som talar sanning.

11 Därför, ni som trampar på den fattige
    och tar ifrån honom hans säd i skatt:
Ni bygger hus av huggen sten
    men får aldrig bo i dem,
ni planterar underbara vingårdar
    men får aldrig dricka vinet från dem.
12 Jag vet att era överträdelser är många
    och era synder stora.

Ni förtrycker den rättfärdige,
    tar mutor och låter inte de fattiga få sin rätt.
13 Därför tiger den förståndige i denna tid,
    för det är en ond tid.

14 Sök det goda, inte det onda,
    så får ni leva!
Då ska Herren, härskarornas Gud,
    vara med er,
som ni har sagt att han är.
15     Hata det onda och älska det goda!
Låt rätten råda när man dömer i porten!
    Då kanske Herren, härskarornas Gud,
ska vara nådig mot det som återstår av Josefs ätt.

16 Därför säger Herren, härskarornas Gud, Herren:

Dödsklagan ska höras på alla gator
    och verop på alla torg.
Bönderna kallas till att sörja
    och de som kan sjunga sorgesång till att klaga.
17 I alla vingårdar ska det bli klagan,
    när jag går fram bland er, säger Herren.

Herrens dag

18 Ve er, som längtar efter Herrens dag!
    Varför längtar ni efter den?
Herrens dag är mörker
    och inte ljus,
19 som när en man flyr för ett lejon
    och möter en björn,
kommer hem till sitt hus,
    stöder sin hand mot väggen
och blir biten av en orm.
20     Ja, Herrens dag blir mörker, inte ljus,
tjockt mörker utan en strimma av ljus.

21 Jag hatar, jag avskyr era fester,
    jag står inte ut med era högtider.
22 Även om ni bär fram
    era brännoffer och matoffer till mig
vill jag inte ta emot dem.
    Jag vill inte se era gemenskapsoffer av gödkalvar.
23 Bort med larmet från dina sånger!
    Jag vill inte höra ditt harpospel.
24 Låt rätten flöda fram som vatten
    och rättfärdigheten som en alltid rinnande ström.

25 Frambar ni slaktoffer eller matoffer åt mig
    under de fyrtio åren i öknen, ni Israels folk?
26 Ni bar väl omkring Sackut, er kung,
    och Kevan, er stjärngud,
    era avgudabilder som ni gjort åt er själva.[m]
27 Därför ska jag föra er bort i fångenskap
    bortom Damaskus,
säger Herren, vars namn är härskarornas Gud.”

Footnotes

  1. 1:1 Se Sak 14:5.
  2. 2:7 Grundtextens innebörd är osäker.
  3. 2:13 Betydelsen av det hebreiska ordet för svaja är osäker; andra alternativ: dåna, krossa, trycka/pressa ner.
  4. 3:2 Ordagrant: känt.
  5. 3:12 Betydelsen av de hebreiska orden för sängkanten och mjuka soffor är osäker.
  6. 4:1 Bashan var känt för sina goda betesmarker och sin välgödda boskap.
  7. 4:2 Grundtextens innebörd är osäker.
  8. 4:3 Grundtextens innebörd är osäker.
  9. 4:6 I grundtexten uttrycks tomma magar med rena tänder.
  10. 4:9 Eller: Jag lät er säd drabbas av glödvindar och mjöldagg. Era många vingårdar.
  11. 5:3 Ett rättelseförslag är att ”israeliterna” borde stå efter Så säger Herreni början av satsen, jfr v. 4.
  12. 5:8 De hebreiska namnen på stjärnbilderna är osäkra.
  13. 5:26 Hur exakt de assyriska gudanamnen ska läsas är osäkert.

Detta är vad som talades av Amos, en bland herdarna från Tekoa, vad han skådade angående Israel i Ussias, Juda konungs, och Jerobeams, Joas' sons, Israels konungs, tid, två år före jordbävningen.

Han sade: HERREN upphäver ett rytande från Sion, och från Jerusalem låter han höra sin röst. Då försänkas herdarnas betesmarker i sorg, och Karmels topp förtorkas.

Så säger HERREN: Eftersom Damaskus har trefalt förbrutit sig, ja, fyrfalt, skall jag icke rygga mitt beslut: eftersom de hava tröskat Gilead med sina tröskvagnar av järn.

Därför skall jag sända en eld mot Hasaels hus, och den skall förtära Ben-Hadads palatser.

Jag skall bryta sönder Damaskus' bommar och utrota invånarna i Bikeat-Aven och spirans bärare i Bet-Eden; och Arams folk skall bliva bortfört till Kir, säger HERREN.

Så säger HERREN: Eftersom Gasa har trefalt förbrutit sig, ja, fyrfalt, skall jag icke rygga mitt beslut: eftersom de hava fört bort allt folket såsom fångar och överlämnat dem åt Edom.

Därför skall jag sända en eld mot Gasas murar, och den skall förtära dess palatser.

Jag skall utrota invånarna i Asdod och spirans bärare i Askelon; och jag skall vända min hand mot Ekron, så att filistéernas sista kvarleva förgås, säger Herren, HERREN.

Så säger HERREN: Eftersom Tyrus har trefalt förbrutit sig, ja, fyrfalt, skall jag icke rygga mitt beslut: eftersom de hava överlämnat allt folket såsom fångar åt Edom, utan att tänka på sitt brödraförbund.

10 Därför skall jag sända en eld mot Tyrus' murar, och den skall förtära dess palatser.

11 Så säger HERREN: Eftersom Edom har trefalt förbrutit sig, ja, fyrfalt, skall jag icke rygga mitt beslut: eftersom han har förföljt sin broder med svärd och förkvävt all barmhärtighet, och eftersom han oupphörligt har låtit sin vrede rasa och ständigt behållit sin förgrymmelse.

12 Därför skall jag sända en eld mot Teman, och den skall förtära Bosras palatser.

13 Så säger HERREN: Eftersom Ammons barn hava trefalt förbrutit sig, ja, fyrfalt, skall jag icke rygga mitt beslut: eftersom de hava uppristat havande kvinnor i Gilead, när de ville utvidga sitt område.

14 Därför skall jag tända upp en eld mot Rabbas murar, och den skall förtära dess palatser, under härskri på stridens dag, under storm på ovädrets dag.

15 Och deras konung skall vandra bort i fångenskap, han själv och hans hövdingar med honom, säger HERREN.

Så säger HERREN: Eftersom Moab har trefalt förbrutit sig, ja, fyrfalt, skall jag icke rygga mitt beslut: eftersom han har förbränt Edoms konungs ben till aska.

Därför skall jag sända en eld mot Moab, och den skall förtära Keriots palatser; och Moab skall omkomma under stridslarm, under härskri vid basuners ljud,

Och jag skall utrota ur landet den som är domare där, och alla dess furstar skall jag dräpa jämte honom säger HERREN.

Så säger HERREN: Eftersom Juda har trefalt förbrutit sig, ja, fyrfalt, skall jag icke rygga mitt beslut: eftersom de hava förkastat HERRENS lag och icke hållit hans stadgar, utan låtit förleda sig av sina lögngudar, dem som ock deras fäder vandrade efter.

Därför skall jag sända en eld mot Juda, och den skall förtära Jerusalems palatser.

Så säger HERREN: Eftersom Israel har trefalt förbrutit sig, ja, fyrfalt, skall jag icke rygga mitt beslut: eftersom de sälja den oskyldige för penningar och den fattige för ett par skor.

Ty de längta efter att se stoft på de armas huvuden, och de vränga de ödmjukas sak. Son och fader gå tillsammans till tärnan och ohelga så mitt heliga namn.

På pantade kläder sträcker man sig invid vart altare, och bötfälldas vin dricker man i sin Guds hus

Och dock var det jag som förgjorde för dem amoréerna, ett folk så högrest som cedrar och så väldigt som ekar; jag förgjorde deras frukt ovantill och deras rötter nedantill.

10 Det var jag som förde eder upp ur Egyptens land, och som ledde eder i öknen i fyrtio år, så att I intogen amoréernas land.

11 Och jag uppväckte somliga bland edra söner till profeter och somliga bland edra unga män till nasirer. Är det icke så, I Israels barn? säger HERREN.

12 Men I gåven nasirerna vin att dricka, och profeterna bjöden I: »Profeteren icke.»

13 Se, därför skall jag låta ett gnissel uppstå i edert land, likt gnisslet av en vagn som är fullastad med kärvar.

14 Då skall ej ens den snabbaste finna någon undflykt, den starkaste har då intet gagn av sin kraft, och hjälten kan icke rädda sitt liv.

15 Bågskytten håller då icke stånd, den snabbfotade kan icke rädda sitt liv, ej heller kan ryttaren rädda sitt.

16 Ja, den som var modigast bland hjältarna skall på den dagen fly undan naken, säger HERREN.

Hören följande ord, som HERREN har talat mot eder, I Israels barn, ja, mot hela det släkte som jag har fört upp ur Egyptens land. Så har han sagt:

Eder allena har jag utvalt bland alla släkter på jorden; därför skall jag ock hemsöka på eder alla edra missgärningar.

Färdas väl två tillsammans, utan att de hava blivit ense därom?

Ryter ett lejon i skogen, om det ej har funnit något rov? Upphäver ett ungt lejon sin röst i kulan, utan att det har tagit ett byte?

Faller en fågel i snaran på marken, om intet garn har blivit utlagt för den? Springer snaran upp från marken, utom när den gör någon fångst?

Eller stöter man i basun i en stad, utan att folket förskräckes? Eller drabbas en stad av något ont, utan att HERREN har skickat det?

Sannerligen, Herren, HERREN gör alls intet utan att hava uppenbarat sitt råd för sina tjänare profeterna.

När lejonet ryter, vem skulle då icke frukta? När Herren, HERREN talar, vem skulle då icke profetera?

Ropen ut över Asdods palatser och över palatsen i Egyptens land; sägen: Församlen eder till Samarias berg, och sen huru stor förvirring där råder, och huru man övar förtryck därinne.

10 Man förstår icke där att göra vad rätt är, säger HERREN; man hopar våld och fördärv i sina palats.

11 Därför säger Herren, HERREN så: Trångmål skall komma och omvärva landet, ditt starka fäste skall du mista, det skall störtas ned; och dina palats skola varda utplundrade.

12 Så säger HERREN: Likasom när en herde ur lejonets gap räddar allenast ett par benpipor eller snibben av ett öra, så skola Israels barn bliva räddade, desamma som nu i Samaria sitta i sina soffors hörn och på sina bäddars sidendamast.

13 Hören och betygen inför Jakobs hus, säger Herren, HERREN, härskarornas Gud:

14 Den dag då jag på Israel hemsöker dess överträdelser, då skall jag ock hemsöka Betels altaren, så att altarhornen bliva avhuggna och falla till jorden.

15 Och jag skall slå ned både vinterhus och sommarhus, och elfenbenshusen skola bliva förstörda, ja, en myckenhet av hus skall då få en ände, säger HERREN.

Hören detta ord, I Basans-kor på Samarias berg, I som förtrycken de arma och öven våld mot de fattiga, I som sägen till edra män: »Skaffen hit, så att vi få dricka.»

Herren, HERREN har svurit vid sin helighet: Se, dagar skola komma över eder, då man skall hämta upp eder med metkrokar och eder sista kvarleva med fiskkrokar.

Då skolen I söka eder ut, var och en genom närmaste rämna i muren, och eder Harmonsbild skolen I då kasta bort, säger HERREN.

Kommen till Betel och bedriven eder synd till Gilgal och bedriven än värre synd; frambären där på morgonen edra slaktoffer, på tredje dagen eder tionde.

Förbrännen syrat bröd till lovoffer, lysen ut och kungören frivilliga offer. Ty sådant älsken I ju, I Israels barn, säger Herren, HERREN.

Jag lät eder gå med tomma munnar i alla edra städer, jag lät eder sakna bröd på alla edra orter. Och likväl haven I icke omvänt eder till mig, säger HERREN.

Jag förhöll regnet för eder, när ännu tre månader återstodo till skördetiden; jag lät det regna över en stad, men icke över en annan; en åker fick regn, men en annan förtorkades, i det att regn icke kom därpå.

Ja, två, tre städer måste stappla bort till en och samma stad för att få vatten att dricka, utan att de ändå kunde släcka sin törst. Och likväl haven I icke omvänt eder till mig, säger HERREN.

Jag slog eder säd med sot och rost; edra många trädgårdar och vingårdar, edra fikonträd och olivträd åto gräsgnagarna upp. Och likväl haven I icke omvänt eder till mig, säger HERREN.

10 Jag sände ibland eder pest, likasom i Egypten; jag dräpte edra unga män med svärd och lät edra hästar bliva tagna såsom byte; och stanken av edra fallna skaror lät jag stiga upp och komma eder i näsan. Och likväl haven I icke omvänt eder till mig, säger HERREN.

11 Jag lät omstörtning drabba eder, likasom när Gud omstörtade Sodom och Gomorra; och I voren såsom en brand, ryckt ur elden. Och likväl haven I icke omvänt eder till mig, säger HERREN.

12 Därför skall jag göra så med dig, Israel; och eftersom jag nu skall göra så med dig, därför bered dig, Israel, att möta din Gud.

13 Ty se, han som har danat bergen och skapat vinden, han som kan yppa för människan hennes hemligaste tankar, han som kan göra morgonrodnaden till mörker, och som går fram över jordens höjder -- HERREN, härskarornas Gud, är hans namn.

Hören följande ord, som jag vill uppstämma såsom klagosång över eder, I av Israels hus:

»Fallen är hon och kan icke mer stå upp, jungfrun Israel! Hon ligger slagen till marken i sitt land; ingen reser henne upp.»

Ty så säger Herren, HERREN: Den stad varifrån tusen plägade draga ut skall få behålla hundra kvar, och den stad varifrån hundra plägade draga ut skall få behålla tio kvar, i Israels hus.

Ty så säger HERREN till Israels hus: Söken mig, så fån I leva.

Men söken icke Betel, kommen icke till Gilgal, och dragen ej bort till Beer-Seba; ty Gilgal skall bliva bortfört i fångenskap, och Betel skall hemfalla åt fördärvet.

Söken HERREN så fån I leva; varom icke, så skall han komma över Josefs hus lik en eld; och elden skall bränna, och ingen skall släcka den, till att rädda Betel.

I som förvandlen rätten till malört och slån rättfärdigheten ned till jorden, veten:

han som har gjort Sjustjärnorna och Orion, han som kan förvandla svarta mörkret till morgon och göra dagen mörk såsom natten, han som kallar på havets vatten och gjuter det ut över jorden -- HERREN är hans namn.

Och han låter fördärv ljunga ned över starka fästen; ja, över fasta borgar kommer fördärv.

10 Dessa hata i porten den som försvarar vad rätt är och räkna såsom en styggelse den som talar sanning.

11 Därför, eftersom I trampen på den arme och tagen ifrån honom hans säd såsom skatt, därför hören; om I än byggen hus av huggen sten, skolen I icke få bo i dem, och om I än planteren sköna vingårdar, skolen I icke få dricka vin från dem.

12 Ty jag vet att edra överträdelser äro många och edra synder talrika, I den rättfärdiges förtryckare, som tagen mutor och vrängen rätten för de fattiga i porten.

13 Därför måste den förståndige tiga stilla i denna tid; ty det är en ond tid.

14 Söken vad gott är, och icke vad ont är, på det att I mån leva. Då skall Herren, härskarornas Gud, vara med eder, såsom I menen honom vara.

15 Haten vad ont är, och älsken vad gott är, och hållen rätten vid makt i porten; kanhända skall då Herren, härskarornas Gud, vara nådig mot Josefs kvarleva.

16 Därför, så säger HERREN, härskarornas Gud, Herren: På alla torg skall dödsklagan ljuda, och på alla gator skall man ropa: »Ack ve! Ack ve!» Åkermännen skall man mana att brista ut i jämmer, och dödsklagan skall höjas av dem som äro förfarna i sorgesång;

17 ja, i alla vingårdar skall dödsklagan ljuda, ty jag skall gå fram mitt ibland eder, säger HERREN.

18 Ve eder som åstunden HERRENS dag! Vad viljen I med HERRENS dag? Den är mörker och icke ljus.

19 Då går det, såsom när någon flyr för ett lejon, men därvid mötes av en björn, och när han då söker tillflykt i sitt hus, bliver han stungen av en orm, vid det han sätter handen mot väggen.

20 Ja, HERRENS dag är mörker och icke ljus, den är töcken utan något solsken.

21 Jag hatar edra fester, jag är led vid dem, och jag finner intet behag i edra högtidsförsamlingar.

22 Ty om I än offren åt mig brännoffer, jämte edra spisoffer, så har jag dock ingen lust till dem, ej heller gitter jag se edra tackoffer av gödda kalvar.

23 Hav bort ifrån mig dina sångers buller; jag gitter icke höra ditt psaltarspel.

24 Men må rätten flöda fram såsom vatten, och rättfärdigheten lik en bäck som aldrig sinar.

25 Framburen I väl åt mig slaktoffer och spisoffer under de fyrtio åren i öknen, I av Israels hus?

26 Så skolen I nu nödgas taga med eder Sickut, eder konung, och Kiun, eder avgudabild, stjärnguden, som I haven gjort åt eder;

27 och jag skall låta eder föras åstad i fångenskap ända bortom Damaskus, säger han vilkens namn är HERREN, härskarornas Gud.