Efesierbrevet 4
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
Enhet genom Guds Ande
4 Därför vill jag, som sitter fängslad för Herrens skull, nu uppmana er att leva på ett sätt som är värdigt er kallelse. 2 Var alltid ödmjuka och milda, och behandla varandra med tålamod och kärlek. 3 Sträva efter att bevara enheten i Anden genom att leva i frid med varandra, 4 så att det är en kropp och en Ande, liksom ni är kallade till ett och samma hopp. 5 Det finns en Herre, en tro och ett dop, 6 en Gud, som är Fader till alla, är över allting, genom allting och i allting.
7 Men var och en av oss har fått nåden alltefter den gåva som Kristus har gett. 8 Därför sägs det:
”Han steg upp i höjden
och tog fångar,
och han gav människorna gåvor.”[a]
9 Att han steg upp måste ju betyda att han först hade kommit ner till jorden.[b] 10 Och han som kom ner är också den som steg upp över alla himlar för att uppfylla allting. 11 Han gjorde några till apostlar, andra till profeter, evangelister, pastorer[c] och lärare. 12 De ska utrusta de heliga för deras tjänst att bygga upp Kristus kropp, 13 tills vi alla ska vara eniga i tron och i kunskapen om Guds Son, så att vi blir fullvuxna och mogna i likhet med Kristus fullhet.
14 Då är vi inte längre barn som kastas hit och dit av vågorna och blåses åt olika håll av varje lärovind i bedrägliga mänskliga spel som med list lockar till villfarelser. 15 Nej, vi ska i kärlek hålla fast vid sanningen och i allting växa upp till honom som är huvudet, Kristus. 16 Det är han som fogar samman hela kroppen och håller ihop den med hjälp av alla dess leder, genom att varje del ger sitt stöd med den kraft han har gett den. Så växer hela kroppen och byggs upp i kärlek.
Regler för det nya livet
17 För Herrens skull vill jag därför uppmana er: Lev inte längre som hedningarna. Deras tankar är meningslösa, 18 och deras förstånd är i mörker. De har ingen del i det liv som Gud ger, för de är okunniga och hårdhjärtade. 19 Utan att skämmas kastar de sig ut i ett omoraliskt liv och ägnar sig helt åt all slags orenhet och själviskhet.
20 Men ni är inte sådana, ni som har lärt känna Kristus. 21 Ni har fått höra budskapet om honom, och ni har undervisats om honom så som sanningen är i Jesus. 22 Därför ska ni sluta leva som ni gjorde förut och kasta av er ert gamla jag som går under och är fyllt av bedrägliga begär. 23 Ni ska förnyas till ande och sinne 24 och ta på er den nya människan, som är skapad till att likna Gud i rättfärdighet och sann helighet.
25 Ljug därför inte längre, utan tala sanning med varandra.[d] Vi är ju varandras lemmar. 26 Grips ni av vrede, så synda inte.[e] Låt inte er vrede fortgå tills solen går ner. 27 Låt inte djävulen få något tillfälle. 28 Den som är tjuv ska sluta att stjäla och i stället börja arbeta och göra rätt för sig. Då kan han också dela med sig till människor i nöd. 29 Tala aldrig något oanständigt, utan säg bara sådant som bygger upp och behövs och kan bli till välsignelse för dem som lyssnar. 30 Gör inte Guds heliga Ande ledsen. Anden har ni ju fått som ett sigill för befrielsens dag. 31 Lägg av med all bitterhet, ilska och alla vredesutbrott, hån, förolämpningar och all annan ondska. 32 Var goda och milda mot varandra. Förlåt varandra, så som Gud har förlåtit er i Kristus.
Efesierbrevet 4
Svenska 1917
4 Så förmanar jag nu eder, jag som är en fånge i Herren, att föra en vandel som är värdig den kallelse I haven undfått,
2 med all ödmjukhet och allt saktmod, med tålamod, så att I haven fördrag med varandra i kärlek
3 och vinnläggen eder om att bevara Andens enhet genom fridens band:
4 en kropp och en Ande, likasom I ock bleven kallade till att leva i ett och samma hopp, det som tillhör eder kallelse --
5 en Herre, en tro, ett dop, en Gud, som är allas Fader,
6 han som är över alla, genom alla och i alla.
7 Men åt var och en särskild av oss blev nåden given, alltefter som Kristus tillmätte honom sin gåva.
8 Därför heter det: »Han for upp i höjden, han tog fångar, han gav människorna gåvor.»
9 Men detta ord »han for upp», vad innebär det, om icke att han förut hade farit hit ned till jordens lägre rymder?
10 Den som for ned, han är ock den som for upp över alla himlar, för att han skulle uppfylla allt.
11 Och han gav oss somliga till apostlar, somliga till profeter, somliga till evangelister, somliga till herdar och lärare.
12 Ty han ville göra de heliga skickliga till att utföra sitt tjänarvärv, att uppbygga Kristi kropp,
13 till dess att vi allasammans komma fram till enheten i tron och i kunskapen om Guds Son, till manlig mognad, och så bliva fullvuxna, intill Kristi fullhet.
14 Så skulle vi icke mer vara barn, icke såsom havets vågor drivas omkring av vart vindkast i läran, vid människornas bedrägliga spel, när de illfundigt söka främja villfarelsens listiga anslag.
15 Nej, vi skulle då hålla oss till sanningen, och i alla stycken i kärlek växa upp till honom som är huvudet, Kristus.
16 Ty från honom hämtar hela kroppen sin tillväxt, till att bliva uppbyggd i kärlek, i det att den sammanslutes och får sammanhållning genom det bistånd var led giver, med en kraft som är avmätt efter var särskild dels uppgift.
17 Jag tillsäger eder alltså och uppmanar eder allvarligt i Herren, att icke mer vandra såsom hedningarna i sitt sinnes fåfänglighet vandra,
18 hedningarna, vilka, i följd av den okunnighet som råder hos dem genom deras hjärtans förstockelse, äro förmörkade till förståndet och bortkomna från det liv som är av Gud.
19 Ty i sin försoffning hava de överlämnat sig åt lösaktighet, så att de i girighet bedriva alla slags orena gärningar.
20 Men I haven icke fått en sådan undervisning om Kristus,
21 om I eljest så haven hört om honom och så blivit lärda i honom, som sanning är i Jesus:
22 att I -- då detta nu krävdes på grund av eder förra vandel -- haven avlagt den gamla människan, som fördärvar sig genom att följa sina begärelsers bedrägliga lockelser,
23 och nu förnyens genom Anden som bor i edert sinne,
24 och att I haven iklätt eder den nya människan, som är skapad till likhet med Gud i sanningens rättfärdighet och helighet.
25 Läggen därför bort lögnen, och talen sanning med varandra, eftersom vi äro varandras lemmar.
26 »Vredgens, men synden icke»; låten icke solen gå ned över eder vrede,
27 och given icke djävulen något tillfälle.
28 Den som har stulit, han stjäle icke mer, utan arbete hellre, och uträtte med sina händer vad gott är, så att han har något varav han kan dela med sig åt den som lider brist.
29 Låten intet ohöviskt tal utgå ur eder mun, utan allenast det som är gott, till uppbyggelse, där sådan behöves, så att det bliver till välsignelse för dem som höra det.
30 Och bedröven icke Guds helige Ande, vilken I haven undfått såsom ett insegel, för förlossningens dag.
31 All bitterhet och häftighet och vrede, allt skriande och smädande, ja, allt vad ondska heter vare fjärran ifrån eder.
32 Varen i stället goda och barmhärtiga mot varandra, och förlåten varandra, såsom Gud i Kristus har förlåtit eder. 5:1. 5:2. tryckta upplagan. --Red för den elektroniska upplagan. elektroniska utgåvan.
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.