Add parallel Print Page Options

Klagosång över farao

32 I det tolfte året, på första dagen i tolfte månaden[a] kom Herrens ord till mig: ”Du människa, sjung en klagosång över farao, kungen av Egypten, och säg till honom:

’Du var som ett ungt lejon bland folken,
    som ett odjur i havet.
Du for fram utmed dina floder,
    rörde upp vattnet med dina fötter
och grumlade dess flöden.

Så säger Herren, Herren:

Jag ska kasta mitt nät över dig,
    en mängd av många folk,
och de ska dra upp dig i min trål.
    Jag ska kasta upp dig på land
och slunga iväg dig ut på marken.
    Himlens fåglar ska slå ner på dig,
och markens djur ska äta sig mätta på dig.
    Jag ska sprida ut ditt kött bland bergen
och fylla dalarna med dina kvarlevor.
    Jag ska dränka jorden i flödet av ditt blod,
ända upp till bergen,
    och fylla bäckarna med dig.
När jag utplånar dig
    ska jag täcka över himlen
och förmörka stjärnorna.
    Jag ska gömma solen i moln,
och månen ska inte ge något sken.
    Alla ljus som lyser på himlen
ska jag förmörka för din skull,
    jag ska låta mörker komma över ditt land, säger Herren, Herren.
Jag ska låta en oro drabba många folk
    när jag tillkännager din undergång bland folken,
i länder som du inte känner till.
10     Jag ska låta många folk förfära sig över dig,
och deras kungar ska bäva av fasa för din skull
    när jag svingar mitt svärd framför dem.
De ska ständigt frukta var och en för sitt liv när du faller.

11 Så säger Herren, Herren:

Kungen av Babylonien ska drabba dig med sitt svärd.
12     Jag ska låta din här falla för de mäktigas svärd,
för de grymmaste av alla folk.
    De ska krossa Egyptens stolthet,
och hela dess här ska förgöras.
13     Jag ska utrota all dess boskap vid de rikliga vattnen,
som aldrig mer ska röras upp av människofötter
    eller grumlas av djurklövar.
14 Jag ska låta deras vatten sjunka
    och deras floder flyta som olja, säger Herren, Herren.
15 När jag gör Egypten till en ödemark
    och utplånar alla som finns där,
ska de inse att jag är Herren.’

16 Detta är en klagosång som man ska sjunga. Kvinnorna bland folken[b] ska sjunga den, över Egypten med hela dess här ska de sjunga den, säger Herren, Herren.”

Egypten och andra riken far ner till dödsriket

17 I det tolfte året, på femtonde dagen i månaden, kom Herrens ord till mig: 18 ”Du människa, klaga över Egyptens här: Befall dem att fara ner till jorden, tillsammans med andra mäktiga nationers kvinnor, ner till dem som gått i graven. 19 Vem överträffar du i skönhet? Gå ner! Lägg dig bland de oomskurna. 20 De ska falla bland dem som dödats med svärd. Svärdet är draget. Släpa bort dem med hela hopen. 21 De mäktiga ledarna talar ur dödsriket till honom och hans allierade: ’De oomskurna har kommit ner och ligger där, dödade med svärd.’

22 Där ligger Assur med hela sin här, mitt bland gravarna av alla sina slagna som fallit för svärd. 23 Deras gravar är där nere i djupet, hans här ligger runt omkring hans grav. Alla är de dräpta, fallna för svärd, dessa som spred skräck i de levandes land.

24 Där ligger Elam med hela sin här runt omkring hans grav. Alla är de dräpta, fallna för svärd. Oomskurna for de ner i jordens djup, dessa som spred skräck i de levandes land. Nu får de bära skammen med de andra som farit ner i graven. 25 Bland de dräpta fick han sin bädd, med hela sin här i gravarna runt omkring. Alla är de oomskurna, dräpta med svärd, de som spred skräck i de levandes land. Nu får de bära skammen med de andra som farit ner i graven. De ligger bland de dräpta.

26 Där ligger Meshek och Tuval, med hela sin här i gravarna runt omkring. Alla är de oomskurna, dräpta med svärd, de som spred skräck i de levandes land. 27 De ligger inte bland de fallna, oomskurna hjältarna, som med sina vapen for ner i dödsriket och som ligger med sina svärd under huvudet och sina sköldar[c] lagda över knotorna. De spred skräck i de levandes land.

28 Också du ska krossas tillsammans med de oomskurna och ligga där bland dem som dräpts med svärd.

29 Där ligger Edom med sina kungar och furstar, som trots sin makt ligger där med dem som dräpts med svärd. De ligger där tillsammans med de oomskurna, de som gått ner i graven.

30 Där ligger alla furstarna från norr och alla från Sidon. De for ner bland de dräpta, trots den skräck de spred genom sin makt, och de kom på skam. De ligger där oomskurna tillsammans med dem som dräpts med svärd och bär skammen med dem som gått ner i graven.

31 Farao ser dem och blir tröstad i sorgen över sin här. Farao och hela hans här är dräpta med svärd, säger Herren, Herren. 32 Jag lät honom sprida skräck i de levandes land, men nu ska han och hela hans här ligga bland dem som dräpts med svärd, säger Herren, Herren.”

Footnotes

  1. 32:1 Den 3 mars 585 f.Kr.
  2. 32:16,18 Ordagrant: folkens/nationernas döttrar, eller möjligen är tanken att dessa döttrar/kvinnor är lika med folken/nationerna.
  3. 32:27 Egentligen deras synder; översättningen följer en föreslagen rättelse, som sammanhanget tycks förutsätta.

32 I tolfte året, på första dagen i tolfte månaden, kom HERRENS ord till mig; han sade:

Du människobarn, stäm upp en klagosång över Farao, konungen i Egypten, och säg till honom: Det är förbi med dig, du lejon bland folken! Och du var dock lik draken i havet, där du for fram i dina strömmar och rörde upp vattnet med dina fötter och grumlade dess strömmar.

Så säger nu Herren, HERREN: Jag skall breda ut mitt nät över dig genom skaror av många folk, och de skola draga upp dig i mitt garn.

Jag skall kasta dig upp på jorden, jag skall slunga dig bort på marken och låta alla himmelens fåglar slå ned på dig och låta de vilda djuren på hela jorden mätta sig med dig.

Jag skall kasta ditt kött på bergen och fylla dalarna med ditt stora skrov.

Och landet som du har nedsölat skall jag vattna med ditt blod ända upp till bergen, och bäckarna skola bliva fulla av dig.

Och när jag utsläcker dig, skall jag övertäcka himmelen och förmörka dess stjärnor; jag skall övertäcka solen med moln, och månens ljus skall icke lysa mer.

Alla ljus på himmelen skall jag förmörka för din skull och låta mörker komma över ditt land, säger Herren, HERREN.

Och många folks hjärtan skall jag slå med skräck, när jag gör din undergång bekant bland folkslagen, ja, i länder som du icke känner.

10 Jag skall komma många folk att häpna för din skull, och deras konungar skola för din skull gripas av bävan, när jag i deras åsyn svänger mitt svärd; vart ögonblick skola de frukta, envar för sitt liv, på ditt falls dag.

11 Ty så säger Herren, HERREN: Den babyloniske konungens svärd skall komma över dig.

12 Jag skall låta din larmande hop falla för hjältars svärd, grymmast bland hedningar äro de alla. De skola föröda Egyptens härlighet, och hela dess larmande hop skall förgöras;

13 jag skall utrota all dess boskap, den som betar vid det myckna vattnet. Av människofot skall det icke mer röras upp, ej heller röras upp av boskapsklövar.

14 Sedan skall jag låta deras vatten sjunka undan och deras strömmar flyta bort såsom olja, säger Herren, HERREN,

15 i det jag gör Egyptens land till en ödslig ödemark och berövar landet allt vad däri är, när jag nu slår alla dess inbyggare, så att man förnimmer att jag är HERREN.

16 Detta är en klagosång som man skall sjunga, ja, folkens döttrar skola sjunga den; de skola sjunga den över Egypten med hela dess larmande hop, säger Herren, HERREN.

17 I tolfte året, på femtonde dagen i månaden, kom HERRENS ord till mig; han sade:

18 Du människobarn, sjung sorgesång över Egyptens larmande hop. Bjud henne att såsom döttrarna av de väldigaste folk fara ned i jordens djup, till dem som redan hava farit ned i graven.

19 Finnes någon så ringa att du är förmer än hon? Nej, far du ned och låt dig bäddas bland de oomskurna.

20 Bland män som äro slagna med svärd skola ock dina falla. Svärdet är redo; släpen bort henne med hela hennes larmande hop.

21 Mäktiga hjältar skola tala till Farao ur dödsriket, till honom och till hans hjälpare: »Ja, de hava måst fara hitned, och nu ligga de där, de oomskurna, slagna med svärd.»

22 Där ligger redan Assur med hela sin skara; runt omkring honom har denna sin gravplats. Allasammans ligga de där slagna, fallna för svärd.

23 Sin grav har han fått längst ned i underjorden, och runt omkring honom ligger hans skara begraven. Allasammans ligga de slagna, fallna för svärd, de man som en gång utbredde skräck i de levandes land.

24 Där ligger Elam med hela sin larmande hop, vilande runt omkring hans grav. Allasammans ligga de slagna, männen som föllo för svärd, och som oomskurna måste fara, ned i jordens djup, desamma som en gång utbredde skräck omkring sig i de levandes land; nu måste de bära sin skam bland de andra som hava farit ned i graven.

25 Ja, bland slagna har han fått sitt läger med hela sin larmande hop; runt omkring honom har denna sin gravplats. Allasammans ligga de där oomskurna, slagna med svärd; en gång utbredde sig ju skräck omkring dem i de levandes land, men de måste nu bära sin skam bland dem som hava farit ned i graven. Ja, bland slagna har han fått sin plats.

26 Där ligger Mesek-Tubal med hela sin larmande hop; runt omkring honom har denna sin gravplats. Allasammans ligga de där oomskurna, slagna med svärd; en gång utbredde de ju skräck omkring sig i de levandes land.

27 Men dessa fallna män ur de oomskurnas hop, de få icke vila bland hjältarna, bland dem som hava farit ned till dödsriket i sin krigiska rustning och fått sina svärd lagda under sina huvuden. Nej, deras missgärningar hava kommit över deras ben. De utbredde ju skräck i de levandes land, såsom hjältar göra.

28 Ja, också du skall bliva krossad bland de oomskurna och få ligga bland dem som äro slagna med svärd.

29 Där ligger Edom med sina konungar och alla sina hövdingar; huru mäktiga de än voro, hava de nu fått sin plats bland dem som äro slagna med svärd; de måste ligga bland de oomskurna, bland dem som hava farit ned i graven.

30 Där ligga Nordlandets furstar allasammans, med alla sidonier, ty de hava måst fara ned till de slagna, de hava kommit på skam, trots den skräck de utbredde genom sina väldiga gärningar. Och de ligga där oomskurna bland dem som hava blivit slagna med svärd; de måste bära sin skam bland dem som hava farit ned i graven.

31 Dem skall nu Farao få se, och han skall så trösta sig över hela sin larmande hop. Ja, Farao och hela hans har äro slagna med svärd, säger Herren, HERREN.

32 Ty väl utbredde jag skräck för honom i de levandes land, men nu måste han, Farao, med hela sin larmande hop, låta sig bäddas bland de oomskurna, hos dem som äro slagna med svärd, säger Herren, HERREN.

Klagosång över farao

32 I det tolfte året, på första dagen i den tolfte månaden[a] kom Herrens ord till mig. Han sade: "Du människobarn, stäm upp en klagosång över farao, kungen i Egypten, och säg till honom:

Du var lik ett ungt lejon bland hednafolken.
Du liknade monstret i havet,
    där du for fram i dina strömmar
och rörde upp vattnet med dina fötter
och grumlade floderna.
Så säger Herren, Herren:
    Jag skall breda ut mitt nät över dig
genom skaror av många folk,
    och de skall dra upp dig i mitt garn.
Jag skall kasta upp dig på land
    och slunga dig bort på det öppna fältet.
Jag skall låta alla himlens fåglar slå ner på dig
och låta jordens alla vilda djur äta sig mätta på dig.
Jag skall kasta ditt kött på bergen
    och fylla dalarna med ditt stora skrov.
Jag skall dränka landet
    med strömmar av ditt blod ända upp till bergen,
och bäckarna skall bli fyllda av dig.
När det är ute med dig,
    skall jag täcka över himlen
och förmörka stjärnorna.
    Jag skall täcka över solen med moln,
och månen skall inte lysa mer.
Alla ljus på himlen
    skall jag göra mörka för din skull
och låta mörker komma över ditt land,
säger Herren, Herren.

Många folks hjärtan skall jag bedröva,
när jag tillkännager din undergång bland hednafolken,
för länder som du inte känner till.
10 Jag skall få många folk att häpna över dig,
och deras kungar skall bäva för din skull,
när jag svingar mitt svärd inför deras ögon.
Varje ögonblick skall de frukta,
    var och en för sitt liv,
den dag du faller.

11 Ty så säger Herren, Herren:
    Den babyloniske kungens svärd skall komma över dig.
12 Jag skall låta din larmande hop falla för hjältars svärd,
grymmast bland hednafolk är de alla.
De skall ödelägga Egyptens härlighet,
och hela den larmande hopen skall förgöras.
13 Jag skall utrota all dess boskap
    vid de många vattnen.
Ingen människofot skall mer röra upp vattnet,
inte heller boskapsklövar.
14 Sedan skall jag låta deras vatten sjunka undan
och deras strömmar flyta bort som olja,
säger Herren, Herren.
15 När jag gör Egyptens land till en övergiven ödemark
och tar ifrån landet allt som finns där
och slår ner alla som bor i landet -
    då skall de inse att jag är Herren.

16 Detta är en klagosång som man skall sjunga.
Folkens döttrar skall sjunga den över Egypten
med hela dess larmande hop,
    säger Herren, Herren."

17 I det tolfte året, på femtonde dagen i månaden, kom Herrens ord till mig. Han sade:

18 "Du människobarn, sjung sorgesång över Egyptens larmande folkhop. Befall henne att fara ner i jordens djup tillsammans med döttrarna till mäktiga folkslag, till dem som redan har farit ner i graven.

19 Vem överträffar du i skönhet? Far ner och lägg dig bland de oomskurna! 20 Bland män som är genomborrade med svärd skall de falla. Svärdet är redo. Släpa bort henne med alla hennes folkskaror.

21 Starka hjältar skall tala ur dödsriket till honom och till dem som hjälper honom: De har farit hit ner, och nu ligger de där, de oomskurna, genomborrade med svärd.

22 Där ligger Assur med hela sin skara. Alla är de slagna och har fallit för svärd. Han är omgiven av deras gravar. 23 Sina gravar har de fått längst ner i gropen. Runt omkring hans grav ligger hans skara. Alla är de slagna, fallna för svärd, de som spred skräck i de levandes land.

24 Där ligger Elam med hela sin larmande hop runt omkring hans grav. Alla är de slagna och har fallit för svärd. Som oomskurna måste de fara ner i jordens djup, de som spred skräck omkring sig i de levandes land. Nu måste de bära sin skam med de andra som har farit ner i graven. 25 Bland de slagna har han fått sitt läger med hela sin larmande hop. Runt omkring honom är deras gravar. Oomskurna ligger de där alla, slagna med svärd, ty de spred skräck i de levandes land. Nu måste de bära sin skam tillsammans med dem som har farit ner i graven. De ligger mitt ibland de slagna.

26 Där ligger Mesek-Tubal med hela sin larmande hop. Runt omkring honom har de sina gravar. Alla är oomskurna och genomborrade med svärd, ty de spred skräck i de levandes land. 27 Inte heller får de ligga bland de fallna, oomskurna hjältarna, som har farit ner till dödsriket i sin rustning och fått sina svärd lagda under sina huvuden. Nej, deras missgärningar vilar över deras ben, ty de spred skräck i de levandes land. 28 Också du skall krossas bland de oomskurna och få ligga bland dem som är genomborrade med svärd.

29 Där ligger Edom med sina kungar och alla sina furstar. Trots all sin makt har de fått sin plats bland dem som är slagna med svärd. De måste ligga där tillsammans med de oomskurna och med dem som har farit ner i graven.

30 Där ligger alla Nordlandets furstar och alla sidonier, ty de for ner tillsammans med de slagna. För all den skräck de orsakade genom sin makt har de kommit på skam. De ligger där oomskurna bland dem som genomborrats med svärd. De måste bära sin skam tillsammans med dem som har farit ner i graven.

31 Farao skall se dem, och han skall trösta sig i sorgen över hela sin larmande hop. Farao och hela hans här är slagna med svärd, säger Herren, Herren. 32 Ty jag lät honom bli en skräck i de levandes land, men nu måste han läggas mitt ibland de oomskurna, hos dem som är slagna med svärd, farao med hela sin larmande hop, säger Herren, Herren."

Footnotes

  1. Hesekiel 32:1 tolfte året, på första dagen i den tolfte månaden 3 mars 584 f. Kr.