Add parallel Print Page Options

44 Sedan förde han mig tillbaka till helgedomens yttre port, den som vette mot öster. Den var stängd. Herren sa till mig: ”Den här porten ska förbli stängd. Den får inte mer öppnas. Ingen ska gå genom den, för Herren, Israels Gud, har kommit in genom den. Därför ska den förbli stängd. Men fursten får, därför att han är en furste, sitta där inne och hålla måltid inför Herren. Han får gå in genom portens förhus och ut samma väg.”

Därefter förde han mig genom norra porten till templets framsida. Jag såg hur Herrens härlighet fyllde Herrens hus. Då föll jag ner med ansiktet mot marken.

Herren sa till mig: ”Du människa, lägg noga märke till allt du ser och hör, allt som jag redogör för om alla förordningar för Herrens hus och alla lagarna beträffande det. Lägg noga märke till vad som gäller i fråga om tillträde till templet och allt utträde ur helgedomen.[a]

Säg till de upproriska israeliterna: ’Så säger Herren, Herren: Nu är det nog med era avskyvärda gärningar, israeliter! Ni har fört hit främlingar, oomskurna till både det inre och det yttre, för att vara i min helgedom och vanhelga den, under det att ni frambar min föda, fett och blod till mig och bröt mitt förbund med alla era avskyvärdheter. Ni har inte skött tjänsten för mina heliga ting, utan satt andra till att sköta er tjänst i min helgedom. Så säger Herren, Herren: Ingen främling som är oomskuren både till det inre och till det yttre ska få komma in i min helgedom, ingen av de främlingar som finns bland israeliterna.

10 De leviter som övergav mig när Israel irrade bort ifrån mig och började dyrka avgudar får ta konsekvenserna av sin synd. 11 De får tjänstgöra i min helgedom som ansvariga för vakttjänsten vid tempelportarna och tjänstgöra i templet. De får slakta brännoffer och slaktoffer åt folket och stå där inför dem till deras tjänst. 12 Men därför att de betjänade dem inför avgudar och fick israeliterna att falla i synd, har jag lyft min hand mot dem, säger Herren, Herren. De får bära konsekvenserna av sin synd. 13 De ska inte få komma i min närhet för att tjäna mig som präster. De får inte röra några av mina heliga ting, de som är högheliga. De får bära skammen för sina avskyvärda gärningar. 14 Jag ska sätta dem till att ansvara för tjänsten i templet och allt arbete som ska göras där.

15 Men de levitiska prästerna av Sadoks släkt som gjorde en trogen tjänst i min helgedom när israeliterna irrade bort från mig, de får komma nära mig och göra tjänst inför mig. De ska stå inför mig och offra fett och blod åt mig, säger Herren, Herren. 16 De får komma in i min helgedom och nära mitt bord för att tjäna mig. De ska utföra min tjänstgöring.

17 När de kommer in genom den inre förgårdens portar, ska de vara klädda i linnekläder. De får inte ha något av ull på sig när de gör tjänst i den inre förgårdens portar eller i templet. 18 De ska ha linneturbaner på huvudet och bära linnebyxor. De får inte bära något som kan få dem att svettas. 19 När de går till den yttre förgården till folket måste de ta av sig tjänstekläderna och lämna dem i de heliga rummen och byta till andra kläder, för att inte överföra klädernas helighet på folket.

20 De får inte raka sitt huvud och inte heller låta sitt hår växa långt, utan hålla det kortklippt. 21 Ingen präst får dricka vin när han går in på den inre förgården. 22 De får inte gifta sig med en änka eller med en frånskild kvinna, utan bara med en jungfru av israelitisk börd eller en änka efter en präst. 23 Prästerna ska lära mitt folk skillnaden mellan det som är heligt och det som är oheligt och undervisa om vad som är rent och vad som är orent.

24 De ska tjäna som domare i rättstvister och döma efter mina bud. De ska hålla mina lagar och föreskrifter för alla mina högtider och hålla mina sabbater heliga.

25 Ingen präst får orena sig genom att komma i närheten av en död, om det inte är hans far, mor, son eller dotter, bror eller ogifta syster; då får de orena sig. 26 Efter sin rening ska han vänta i sju dagar. 27 När han sedan kommer in i helgedomen, in på den inre förgården, för att göra tjänst i helgedomen, ska han bära fram ett syndoffer för sig, säger Herren, Herren.

28 Jag ska vara det enda arv prästerna har. Ni ska inte ge dem någon markegendom. Jag är deras arv. 29 De ska äta av matoffret, syndoffret och skuldoffret. Allting som har vigts åt Herren i Israel tillfaller prästerna. 30 Det bästa av den första frukten och av alla era offergåvor ska tillfalla prästerna. Det första av er spannmålsskörd ska ni ge till prästerna, så att en välsignelse kan vila över era hem. 31 Präster får aldrig äta något självdött eller ihjälrivet djur.

Landets andelar

45 När ni delar landet som egendom ska ni som offergåva ge en del till Herren som ett heligt område. Det området ska vara tolv och en halv kilometer långt och tio kilometer brett[b]. Det ska i sin helhet vara heligt. En del av det, 250 meter i kvadrat, ska användas till helgedomen, med ett 25 meter brett öppet område runt om. Mät av detta område upp en del som är tolv och en halv kilometer långt och fem kilometer brett. Där ska helgedomen, det allra heligaste, ligga. Detta ska vara en helig del av landet och tillhöra prästerna som tjänar i helgedomen, dem som får komma nära Herren och göra tjänst inför honom. Det är platsen för deras hus och också en helig plats för helgedomen.

Ett område, som också är tolv och en halv kilometer långt och fem kilometer brett, ska tillhöra de leviter som tjänstgör i templet. Det ska bli deras egendom, med städer[c] att bo i. Ni ska ge åt staden som dess egendom ett område som gränsar till den heliga delen och som är 2,5 kilometer brett och tolv och en halv kilometer långt. Det ska tillhöra hela Israels folk.

Åt fursten ska mark ges på var sida av de heliga landområdena och staden. Den ska gränsa till det heliga området och stadens mark, på västra sidan västerut, på östra sidan österut. Den ska ha samma längd som stamlotternas utsträckning från den västra gränsen till den östra. Detta ska vara hans lott i Israel. Mina furstar ska inte längre förtrycka mitt folk utan låta israeliterna ha sitt land, allt efter sina stammar.

Så säger Herren, Herren: Israels furstar, nu får det vara nog! Sluta med våldet och förtrycket och gör det som är rätt och rättfärdigt. Driv inte mitt folk från hus och hem, säger Herren, Herren. 10 Använd riktiga vågar och riktiga efa- och batmått.[d] 11 Efa och bat ska ha samma mått, en bat ska vara en tiondels homer, och likadant ska en efa vara en tiondels homer. Homer ska vara standardmåttet. 12 En sikel ska bestå av 20 gera. Tio siklar är en femtedels och fem siklar en tiondels mina. 50 siklar är lika med en mina.[e]

Offergåvorna till templet vid högtiderna

13 Detta är de offergåvor ni ska ge: En sjättedels efa av varje homer vete och en sjättedels efa av varje homer korn 14 och den föreskrivna delen av oljan, som mäts i bat, en tiondels bat av varje kor, som är tio bat eller en homer; tio bat är nämligen lika med en homer. 15 Ett får ska ges av varje hjord på 200 från Israels välbevattnade betesmarker[f]. De ska vara till matoffer, brännoffer och gemenskapsoffer för att bringa försoning åt folket, säger Herren, Herren.

16 Allt folket i landet ska bära fram denna offergåva till fursten i Israel. 17 Fursten har ansvaret för brännoffren, matoffren och dryckesoffren vid högtiderna, nymånadsfesterna, sabbaterna och vid alla israeliternas högtider. Han ska göra i ordning syndoffret, matoffret, brännoffret och gemenskapsoffret för att bringa försoning åt israeliterna.

18 Så säger Herren, Herren: På första dagen i första månaden ska du offra en felfri ungtjur och rena helgedomen. 19 Prästen ska ta av syndoffrets blod och stryka det på templets dörrposter, på de fyra hörnen på altarets avsats och på dörrposterna vid porten till inre förgården. 20 Du ska göra likadant på den sjunde dagen i månaden för den som har syndat oavsiktligt eller av okunnighet. På så sätt bringar ni försoning för templet.

21 På fjortonde dagen i första månaden ska ni fira påsk. Det ska vara en sju dagar lång högtid, då ni äter osyrat bröd. 22 På den dagen ska fursten ge en tjur till syndoffer för sig själv och allt folket i landet. 23 På var och en av de sju dagarna i högtiden ska han göra i ordning sju tjurar och sju baggar, alla felfria, som brännoffer åt Herren, och en ung bock som dagligt syndoffer. 24 Som matoffer ska han göra i ordning en efa för varje tjur och en efa för varje bagge, samt en hin olja för varje efa.[g]

25 Vid högtiden på femtonde dagen i sjunde månaden ska han offra lika många syndoffer, brännoffer, matoffer och samma mängd olja som under de sju dagarna.[h]

Footnotes

  1. 44:5 Troligen är det reglerna i 46:9-10 som åsyftas.
  2. 45:1 Egentligen fem kilometer brett; översättningen följer här Septuaginta.
  3. 45:5 Egentligen tjugo rum; översättningen följer här Septuaginta.
  4. 45:10-14 Efa användes för torra varor och bat för vätskor. Båda har varierat mellan 20 och 40 liter. Homer är tio gånger mer.
  5. 45:12 Grundtexten är svårtolkad och översättningen därför gjord med hjälp av Septuaginta. En sikel motsvarade 12 gram.
  6. 45:15 Enligt Septuaginta …av Israels släkter.
  7. 45:24 För mått se not till 45:10-14. Hin var en sjättedels bat.
  8. 45:25 Grundtextens innebörd är osäker. Tanken kan möjligen också vara: Under högtidens sju dagar (som börjar) den femtonde i sjunde månaden, ska han offra lika mycket brännoffer, syndoffer, matoffer och olja.

44 Därefter förde han mig tillbaka mot helgedomens yttre port, den kom vette åt öster; den var nu stängd.

Och HERREN sade till mig: »Denna port skall förbliva stängd och icke mer öppnas, och ingen skall gå in genom den, ty HERREN, Israels Gud, har gått in genom den; därför skall den vara stängd.

Dock skall fursten, eftersom han är furste, få sitta där och hålla måltid inför HERRENS ansikte; han skall då gå in genom portens förhus, och samma väg skall han gå ut igen.»

Därefter förde han mig genom norra porten till platsen framför huset; och jag fick se huru HERRENS härlighet uppfyllde HERRENS hus. Då föll jag ned på mitt ansikte.

och HERREN sade till mig: Du människobarn, akta på och se med dina ögon, och hör med dina öron allt vad jag nu talar med dig om alla stadgar angående HERRENS hus och om alla lagar som röra det; och giv akt på huru man går in i huset genom alla helgedomens utgångar.

Och säg till Israels hus, det gensträviga: Så säger Herren, HERREN: Nu må det vara nog med alla de styggelser I haven bedrivit, I av Israels hus,

I som haven låtit främlingar med oomskuret hjärta och oomskuret kött komma in i min helgedom och vara där, så att mitt hus har blivit ohelgat, under det att I framburen min spis, fett och blod. Så har mitt förbund blivit brutet, för att icke nämna alla edra andra styggelser.

I haven icke själva förrättat tjänsten vid mina heliga föremål, utan haven satt andra till att åt eder förrätta tjänsten i min helgedom.

Så säger Herren, HERREN: Ingen främling med oomskuret hjärta och oomskuret kött får komma in i min helgedom, ingen av de främlingar som finnas bland Israels barn.

10 Utan de leviter som gingo bort ifrån mig, när Israel for vilse de som då själva foro vilse och gingo bort ifrån mig och följde sina eländiga avgudar, de skola bära på sin missgärning

11 och skola i min helgedom bestrida vakttjänstgöringen vid husets portar och annan tjänstgöring i huset; de skola slakta brännoffer och slaktoffer åt folket, och skola stå inför dem till att betjäna dem.

12 Eftersom de betjänade dem inför deras eländiga avgudar och så blevo för Israels hus en stötesten till missgärning, därför betygar jag om dem med upplyft hand, säger Herren, HERREN, att de skola få bära på sin missgärning.

13 De skola icke få nalkas mig, till att förrätta prästerlig tjänst inför mig, eller till att nalkas något av mina heliga föremål, nämligen de högheliga, utan de skola bära på sin skam och på de styggeliga synder som de hava bedrivit.

14 Och jag skall sätta dem till att förrätta tjänsten i huset vid allt tjänararbete där, allt som där skall utföras.

15 Men de levitiska präster, nämligen Sadoks söner, som förrättade tjänsten vid min helgedom, när de övriga israeliterna foro vilse och gingo bort ifrån mig, de skola få träda fram till mig för att göra tjänst inför mig; de skola stå inför mitt ansikte för att offra åt mig fett och blod, säger Herren, HERREN.

16 De skola gå in i min helgedom, och de skola träda fram till mitt bord för att göra tjänst inför mig och förrätta vad som är att förrätta åt mig.

17 Och när de komma in i den inre förgårdens portar, skola de ikläda sig linnekläder; de få icke hava på sig något av ylle, när de göra tjänst i den inre förgårdens portar och inne i huset.

18 De skola hava huvudbonader av linne på sina huvuden, och benkläder av linne omkring sina länder; de skola icke omgjorda sig med något som framkallar svett.

19 Och när de sedan gå ut på den yttre förgården, till folket på den yttre förgården, skola de taga av sig de kläder i vilka de hava gjort tjänst, och skola lämna dem kvar i helgedomens tempelkamrar och ikläda sig andra kläder, för att de icke må göra folket heligt med sina kläder.

20 De skola icke raka huvudet, men skola icke heller låta håret växa fritt, utan skola klippa sitt huvudhår kort.

21 Och vin får ingen präst dricka, när han har kommit in på den inre förgården.

22 En änka eller en frånskild kvinna får han icke taga till hustru åt sig, utan allenast en jungfru av Israels barns släkt; dock får han taga en änka, om hon är änka efter en präst.

23 Och de skola lära mitt folk att skilja mellan heligt och oheligt och undervisa dem om skillnaden mellan orent och rent.

24 Och i rättssaker skola de uppträda såsom domare och skola avdöma dem efter mina rätter. Och mina lagar och stadgar skola de iakttaga vid alla mina högtider, och mina sabbater skola de hålla heliga.

25 Ingen av dem får orena sig genom att gå in till någon död människa; allenast genom fader eller moder eller son eller dotter eller broder, eller genom en syster som icke har tillhört någon man må han ådraga sig orenhet.

26 Men när han därefter har blivit ren, skall man räkna för honom ytterligare sju dagar;

27 och på den dag då han går in i- helgedomen, på den inre förgården, för att göra tjänst i helgedomen, då skall han bära fram ett syndoffer för sig, säger Herren, HERREN.

28 Och deras arvedel skall bestå däri att jag själv skall vara deras arvedel. Och I skolen icke giva dem någon besittning i Israel, ty jag själv är deras besittning.

29 Spisoffret och syndoffret och skuldoffret få de äta, och allt tillspillogivet i Israel skall höra dem till.

30 Och det första av alla förstlingsfrukter av alla slag, och alla offergärder av alla slag, vadhelst I frambären såsom offergärd, detta skall höra prästerna till; och förstlingen av edert mjöl skolen I giva åt prästen, för att du må bringa välsignelse över ditt hus.

31 Intet självdött eller ihjälrivet djur, vare sig fågel eller boskapsdjur, få prästerna äta.

45 Och när I genom lottkastning fördelen landet till arvedel, då skolen I åt HERREN giva en offergärd, en helig del av landet, i längd tjugufem tusen alnar och i bredd tio tusen; detta stycke skall vara heligt till hela sitt omfång runt omkring.

Härav skall tagas till helgedomen en liksidig fyrkant, fem hundra alnar i längd och fem hundra i bredd, runt omkring, och till utmark där runt omkring femtio alnar.

Av det tillmätta stycket skall du alltså avmäta ett område, tjugufem tusen alnar i längd och tio tusen i bredd; där skall helgedomen, det högheliga, ligga.

Detta skall vara en helig del av landet, och det skall tillhöra prästerna, som göra tjänst i helgedomen, dem som få träda fram till att göra tjänst inför HERREN; detta skall vara en plats åt dem för deras hus, så ock en helig plats för helgedomen.

Och ett stycke, tjugufem tusen alnar i längd och tio tusen i bredd, skall tillhöra leviterna, som göra tjänst i huset, såsom deras besittning, med tjugu tempelkamrar.

Och åt staden skolen I giva till besittning ett område, fem tusen alnar i bredd och tjugufem tusen i längd, motsvarande det heliga offergärdsområdet; det skall höra hela Israels hus till.

Och fursten skall på båda sidor om det heliga offergärdsområdet och stadens besittning få ett område, beläget invid det heliga offergärdsområdet och stadens besittning, dels på västra sidan, västerut, dels ock på östra sidan, österut, och I längd motsvarande en stamlotts utsträckning från västra gränsen till östra.

Detta skall han hava till sitt land, till besittning i Israel. Och mina furstar skola då icke mer förtrycka mitt folk, utan skola låta Israels hus få behålla sitt land efter sina stammar.

Så säger Herren, HERREN: Nu må det vara nog, I Israels furstar. Skaffen bort våld och förtryck, och öven rätt och rättfärdighet; hören upp att driva mitt folk ifrån hus och hem, säger Herren, HERREN.

10 Riktig våg, riktig efa, riktigt bat-mått skolen I hava.

11 Efan och bat-måttet skola hålla samma mått, så att bat-måttet rymmer tiondedelen av en homer, och likaledes efan tiondedelen av en homer; ty efter homern skall man bestämma måtten.

12 Sikeln skall innehålla tjugu gera; tjugu siklar, tjugufem siklar, femton siklar skall minan innehålla hos eder.

13 Detta är den offergärd I skolen giva: en sjättedels efa av var homer vete och en sjättedels efa av var homer korn;

14 vidare den stadgade gärden av olja, räknat efter bat av olja: en tiondedels bat av var kor (som är ett mått på tio bat och lika med en homer, ty tio bat utgöra en homer);

15 vidare av småboskapen från Israels betesmarker ett djur på vart tvåhundratal, till spisoffer, brännoffer och tackoffer, för att bringa försoning för folket, säger Herren, HERREN.

16 Allt folket i landet skall vara förpliktat till denna offergärd åt fursten i Israel.

17 Men fursten skall det åligga att frambära brännoffer, spisoffer och drickoffer på festerna, nymånaderna och sabbaterna, vid alla Israels hus' högtider. Han skall anskaffa syndoffer, spisoffer, brännoffer och tackoffer till att bringa försoning för Israels hus.

18 Så säger Herren, HERREN: På första dagen i första månaden skall du taga en felfri ungtjur och rena helgedomen.

19 Och prästen skall taga något av syndoffrets blod och stryka på husets dörrpost och på altaravsatsens fyra hörn och på dörrposten till den inre förgårdens port.

20 Så skall du ock göra på sjunde dagen i månaden, om så är, att någon har syndat ouppsåtligen och av fåkunnighet; på detta sätt skolen I bringa försoning för huset.

21 På fjortonde dagen i första månaden skolen I fira påskhögtid; i sju dagar skolen I hålla högtid, och man skall då äta osyrat bröd.

22 På den dagen skall fursten för sig själv och för allt folket i landet offra en tjur till syndoffer.

23 Men sedan, under högtidens sju dagar, skall han dagligen under de sju dagarna offra såsom brännoffer åt HERREN sju tjurar och sju vädurar, alla felfria, och såsom syndoffer en bock dagligen.

24 Och såsom spisoffer skall han offra en efa till var tjur och en efa till var vädur, jämte en hin olja till var efa.

25 På femtonde dagen i sjunde månaden skall han vid högtiden frambära likadana offer under de sju dagarna, likadana syndoffer, brännoffer och spisoffer och lika mycket olja.