Hebreerbrevet 7
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
Melkisedek var präst åt Gud
7 Denne Melkisedek var kung i Salem[a] och präst åt Gud den Högste. Det var han som mötte och välsignade Abraham, den gången Abraham kom tillbaka efter att ha vunnit ett slag mot kungar, 2 och Abraham gav åt honom en tiondel av allting. Namnet Melkisedek betyder för det första ”rättfärdighetens kung”, men som Salems kung var han också ”fredens kung”. 3 Han står där utan far eller mor eller släktregister. Hans tid saknar början och hans liv har inget slut. Därför är han lik Guds Son, präst för alltid.
4 Tänk på hans storhet: patriarken Abraham gav honom en tiondel av det bästa krigsbytet. 5 De av Levis[b] ättlingar som blev präster fick enligt lagen ta emot en tiondel från folket, sina bröder, fastän de också härstammar från Abraham. 6 Men Melkisedek hörde ju inte till denna prästsläkt, och ändå fick han ta emot en tiondel av Abrahams byte och välsigna honom som hade fått Guds löften. 7 Och ingen förnekar att det är den ringare som välsignas av den som är större.
8 I det ena fallet tar dödliga människor emot tionde, men i det andra fallet en om vilken det vittnas att han alltid lever. 9 Man skulle kunna säga att Levi, som får ta emot tionde, också gav tionde genom Abraham. 10 Även om Levi ännu inte var född fanns han ju ändå i sin förfader Abrahams kropp när denne mötte Melkisedek.
Jesus är överstepräst som Melkisedek
11 Om man nu hade kunnat uppnå fullkomlighet genom det levitiska prästämbetet – på den grunden hade ju folket fått lagen – varför skulle det då behöva komma en annan präst, en som var lik Melkisedek, och inte lik Aron? 12 Men när prästämbetet ändras, måste också lagen ändras. 13 Den präst som är omtalad här tillhör ju en annan stam där ingen någonsin har tjänstgjort vid altaret. 14 Vår Herre kom från Judas stam, som alla vet, och Mose har ingenting sagt om några präster från den stammen.
15 Det här blir allt klarare, när det nu uppstår en annan präst lik Melkisedek, 16 en präst inte enligt lagens föreskrifter om jordisk härstamning, utan i kraft av ett oförstörbart liv. 17 Det vittnas ju om honom:
”Du är präst för evigt,
så som Melkisedek.”[c]
18 Alltså upphävs den tidigare föreskriften, eftersom den var svag och till ingen nytta. 19 Lagen kan ju inte göra någonting fullkomligt. Men ett bättre hopp har infunnit sig, genom vilket vi närmar oss Gud.
20 Detta skedde dock inte utan ed. De andra blev präster utan ed, 21 men Jesus blev präst genom hans ed som sa till honom:
”Herren har svurit
och kommer inte att ändra sig:
’Du är präst för evigt.’ ”[d]
22 Denna ed är garantin för det bättre förbund som Jesus har upprättat.
23 De andra prästerna måste vara många, eftersom döden satte stopp för deras tjänst. 24 Men eftersom han lever för evigt, är hans prästämbete oförgängligt. 25 Därför kan han också för all framtid rädda dem som kommer till Gud genom honom. Han lever ju för alltid och kan vädja för dem.
26 Jesus är just en sådan överstepräst som vi behövde, en som är helig, oskyldig, utan fläck, skild från syndare och upphöjd över himlarna. 27 Han behöver inte som de andra översteprästerna varje dag först offra för sina egna synder och sedan för folkets. Nej, det gjorde han en gång för alla, när han offrade sig själv. 28 De överstepräster som tillsätts enligt lagen är vanliga människor med svagheter. Men genom den ed som kom efter lagen har det tillsatts en som är Son och som är fullkomlig för evigt.
Hebreerbrevet 7
Svenska 1917
7 Denne Melkisedek, som var konung i Salem och präst åt Gud den Högste -- han som gick Abraham till mötes, när denne var stadd på återvägen, sedan han hade slagit konungarna, och som välsignade honom,
2 varvid Abraham å sin sida gav honom tionde av allt; denne, som när man uttyder vad han kallas, är först och främst »rättfärdighetens konung», men därjämte ock »Salems konung», det är »fridens konung»,
3 denne som står där utan fader, utan moder och utan släktledning, utan begynnelse på sina dagar och utan ände på sitt liv och likställes med Guds Son -- denne förbliver en präst för beständigt.
4 Och sen nu huru stor han är, denne åt vilken vår stamfader Abraham gav tionde av det förnämsta bytet.
5 Medan de av Levi söner, som undfå prästämbetet, hava befallning att enligt lagen taga tionde av folket, det är av sina bröder, fastän dessa hava utgått från Abrahams länd,
6 tog denne, som icke var av deras släkt, tionde av Abraham och välsignade honom, densamme som hade fått löftena.
7 Nu lär ingen kunna neka att det plägar vara den ringare som mottager välsignelse av den som står högre.
8 Och medan det här är dödliga människor som taga tionde, är det där en som får det vittnesbördet att han förbliver levande.
9 Genom Abraham har på visst sätt också Levi, som tager tionde, fått giva tionde;
10 ty han var ännu i sin stamfaders länd, när Melkisedek gick denne till mötes.
11 Vore det nu så, att fullkomning kunde vinnas genom det levitiska prästadömet -- och på detta var ju folkets lagstiftning byggd -- varför hade det då behövts att en präst av annat slag, »efter Melkisedeks sätt», skulle uppstå, en som icke nämnes »efter Arons sätt»?
12 (Om prästadömet förändras, måste ju med nödvändighet också lagen förändras.)
13 Den som detta säges om hörde nämligen till en annan stam, en stam från vilken ingen har utgått, som har gjort tjänst vid altaret.
14 Ty det är en känd sak att han som är vår Herre har trätt fram ur Juda stam; och med avseende på den har Moses icke talat något om präster.
15 Och ännu mycket tydligare blir detta, då nu en präst av annat slag uppstår, lik Melkisedek däri,
16 att han har blivit präst icke på grund av en lag som stadgar härstamning efter köttet, utan på grund av en kraft som kommer av oförgängligt liv.
17 Han får nämligen det vittnesbördet: »Du är en präst till evig tid, efter Melkisedeks sätt.»
18 Så upphäves nu visserligen en föregående stadga, därför att den var svag och gagnlös --
19 eftersom lagen icke kunde åstadkomma något fullkomligt -- men ett bättre hopp sättes i stället, ett hopp genom vilket vi få nalkas Gud.
20 Och i så måtto som detta icke har kommit till stånd utan edlig bekräftelse -- det är nämligen så, att medan de andra hava blivit präster utan edlig bekräftelse,
21 har denne blivit det med sådan bekräftelse, genom den som sade till honom: »Herren har svurit och skall icke ångra sig: 'Du är en präst till evig tid'» --
22 i så måtto är också det förbund bättre, som har Jesus till löftesman.
23 Och medan de förra prästerna hava måst bliva flera, därför att de genom döden hindrades från att förbliva i sin tjänst,
24 har däremot denne ett oförgängligt prästadöme, eftersom han förbliver »till evig tid».
25 Därför kan han ock till fullo frälsa dem som genom honom komma till Gud, ty han lever alltid för att mana gott för dem.
26 En sådan överstepräst hövdes oss också att hava, en som vore helig, oskyldig, obesmittad, skild från syndare och upphöjd över himmelen,
27 en som icke var dag behövde frambära offer, såsom de andra översteprästerna, först för sina egna synder och sedan för folkets; detta gjorde han nämligen en gång för alla, när han offrade sig själv.
28 Ty lagen insätter till överstepräster människor som äro behäftade med svaghet, men det löftesord, som efter lagens utgivande gavs under edlig bekräftelse, insätter en »Son» som är fullkomnad »till evig tid».
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.