Hosea 1-7
Svenska Folkbibeln
1 Herrens ord som kom till Hosea, Beeris son, när Ussia, Jotam, Ahas och Hiskia var kungar i Juda, och Jerobeam, Joas son, var kung i Israel.
Hoseas äktenskap och barn
2 Detta är början av Herrens ord genom Hosea. Herren sade till honom:
"Gå och skaffa dig en sköka till hustru
och skaffa dig barn till en sköka,
ty landet har bedrivit hor genom att överge Herren."
3 Då gick han bort och tog Gomer, Diblajims dotter, till hustru och hon blev havande och födde en son åt honom. 4 Herren sade till honom:
"Ge honom namnet Jisreel,
ty när ännu en liten tid har gått
skall jag straffa Jisreels blodskulder
på Jehus hus
och göra slut på kungadömet i Israel.
5 Och det skall ske på den dagen
att jag skall bryta sönder Israels båge i Jisreels dal."
6 Gomer blev åter havande och födde en dotter. Då sade Herren till honom:
"Ge henne namnet Lo-Ruhama,[a]
ty jag skall inte mer
förbarma mig över Israels hus,
utan jag skall förkasta[b] dem.
7 Men över Juda hus skall jag förbarma mig
och jag skall frälsa dem genom Herren, deras Gud.
Men jag skall inte frälsa dem
genom båge och svärd eller krig
och inte genom hästar och ryttare."
8 Sedan Gomer hade avvant Lo-Ruhama blev hon åter havande och födde en son. 9 Då sade han:
10 Men antalet av Israels barn skall bli som havets sand,
som inte kan mätas,
ej heller räknas.
Och det skall ske att på den plats
där det sades till dem:
"Ni är inte mitt folk",
skall det sägas till dem:
"Ni är den levande Gudens barn".
11 Juda barn och Israels barn skall förenas
och sätta ett enda huvud över sig
och de skall dra upp ur landet.
Ty stor skall Jisreels dag vara.
Israels trolöshet och Guds trofasthet
2 Kalla era bröder Ammi och era systrar Ruhama.
2 Gå till rätta med er mor, gå till rätta.
Ty hon är inte min hustru,
och jag är inte hennes man.
Må hon skaffa bort sin otukt från sig
och sina äktenskapsbrott mellan sina bröst.
3 Annars skall jag klä av henne naken,
och låta henne stå där
sådan hon var den dag då hon föddes.
Jag skall göra henne lik en öken,
låta henne bli som ett torrt land
och låta henne dö av törst.
4 Hennes barn skall jag inte förbarma mig över
eftersom de är barn till en sköka.
5 Ty deras mor var en otrogen kvinna,
hon som födde dem bedrev skamliga ting.
Hon sade:
"Jag vill följa efter mina älskare
som ger mig min mat och mitt vatten,
min ull och mitt lin,
min olja och min dryck."
6 Se, därför skall jag stänga
din väg med törnen.
Jag skall resa en mur framför henne,
så att hon inte finner sina stigar.
7 När hon då löper efter sina älskare,
skall hon inte få fatt på dem.
När hon söker dem,
skall hon inte finna dem.
Då skall hon säga:
"Jag vill gå tillbaka till min förste man,
för jag hade det bättre då än nu."
8 Men hon har inte förstått,
att det var jag som gav henne
både säden och vinet och oljan,
och som gav henne mycket silver,
likaså guld, som de gjorde sin baalsbild av.
9 Därför skall jag ta tillbaka min säd
när tiden är inne,
och mitt vin
när stunden kommer.
Jag skall ta bort min ull och mitt lin,
som hon skyler sin nakenhet med.
10 Nu skall jag blotta hennes blygd
inför hennes älskares ögon,
och ingen skall rädda henne ur min hand.
11 Jag skall göra slut på all hennes fröjd,
på hennes fester, nymånader och sabbater
och på alla hennes högtider.
12 Jag skall skövla hennes vinstockar och fikonträd,
eftersom hon sade:
"De är min lön
som mina älskare har gett mig."
Jag skall göra dem till en vildmark,
och markens djur skall äta av dem.
13 Så skall jag straffa henne för hennes baalsdagar,
då hon tände rökelse åt baalerna
och smyckade sig med ring och bröstspänne
och följde efter sina älskare
men glömde mig, säger Herren.
14 Därför skall jag locka henne bort
och föra henne ut i öknen
och tala till hennes hjärta.
15 Sedan skall jag ge henne tillbaka hennes vingårdar
och göra Akors dal till en hoppets port.
Där skall hon sjunga som i sin ungdoms dagar,
som på den dag då hon drog upp ur Egyptens land.
16 Det skall ske på den dagen,
säger Herren,
att du skall kalla mig: "Min man."
och inte mer kalla mig: "Min Baal."
17 Baalernas namn skall jag ta bort ur hennes mun,
så att man inte mer skall komma ihåg deras namn.
18 På den dagen skall jag för deras räkning sluta ett förbund
med djuren på marken,
med fåglarna under himlen och med kräldjuren på jorden.
Båge och svärd och vad som hör till kriget
skall jag bryta sönder och skaffa bort ur landet
och låta dem bo i trygghet.
19 Jag skall trolova dig med mig för evig tid,
ja, jag skall trolova dig med mig
i rättfärdighet och rätt,
i kärlek och barmhärtighet.
20 Jag skall trolova dig med mig i trohet,
och du skall så känna Herren.
21 Och det skall ske på den dagen,
att jag skall bönhöra, säger Herren,
jag skall bönhöra himlen,
och den skall bönhöra jorden,
22 och jorden skall bönhöra
säden, vinet och oljan,
och de skall bönhöra Jisreel.[e]
23 Jag skall plantera henne åt mig i landet.
Jag skall förbarma mig över Lo-Ruhama
och säga till Lo-Ammi: "Du är mitt folk."
Och de skall svara: "Du är min Gud."
Hoseas otrogna hustru
3 Herren sade till mig: "Gå och älska din hustru igen, fastän hon älskas av en annan och har begått äktenskapsbrott. Älska henne som jag, Herren, älskar Israels barn, fastän de vänder sig till andra gudar och älskar druvkakor."[f]
2 Och jag köpte henne åt mig och gav för henne femton siklar silver och en homer och en letek korn. 3 Jag sade till henne: "Under lång tid skall du vara hos mig. Bedriv inte otukt och ge dig inte åt någon annan man. Jag skall vara hos dig."
4 Ty under lång tid skall Israels barn bli utan kung och furste,
utan offer och stoder och utan efod och husgudar.
5 Sedan skall Israels barn vända om och söka Herren, sin Gud,
och David, sin kung.
Med fruktan skall de söka Herren
och hans godhet i kommande dagar.
Herrens anklagelser mot Israel
4 Hör Herrens ord, ni Israels barn!
Ty Herren går till rätta med dem som bor i landet,
eftersom ingen sanning och ingen kärlek
och ingen kunskap om Gud finns i landet.
2 Man svär och ljuger,
mördar och stjäl och begår äktenskapsbrott.
Man far våldsamt fram,
och blodsdåd följer på blodsdåd.
3 Därför sörjer landet,
och allt som lever där tynar bort,
både djuren på marken
och fåglarna under himlen,
till och med fiskarna i havet förgås.
4 Ingen skall anklaga eller gå till rätta med någon annan.
Ditt folk liknar dem som anklagar en präst.
5 Du skall komma på fall om dagen,
också profeten skall komma på fall
tillsammans med dig om natten.
Också din mor skall jag förgöra.
6 Mitt folk går under
i brist på kunskap.
Eftersom du har förkastat kunskap,
skall också jag förkasta dig,
så att du inte längre är min präst.
Du glömde din Guds undervisning,
därför skall också jag glömma dina barn.
7 Ju fler de blev, desto mer syndade de mot mig,
därför skall jag förvandla deras ära till skam.
8 De lever av mitt folks synd
och längtar efter folkets missgärning.
9 Därför skall det gå prästen och folket lika.
Jag skall straffa dem för deras vägar,
och för deras gärningar skall jag vedergälla dem.
10 De skall äta men inte bli mätta,
bedriva otukt men inte föröka sig,
ty de har upphört att hålla sig till Herren.
11 Otukt och vin, gammalt eller nytt, tar bort förståndet.
12 Mitt folk frågar sin avgudabild av trä till råds
och hämtar svar från sin stav,
ty en otuktsande har fört dem vilse,
så att de bedriver otukt och överger sin Gud.
13 På bergens toppar offrar de,
och på höjderna tänder de rökelse
under ekar, popplar och terebinter,
eftersom skuggan där är så behaglig.
Så blir era döttrar skökor
och era sonhustrur äktenskapsbryterskor.
14 Jag kan inte straffa era döttrar
för att de är skökor
eller era sonhustrur
för att de är äktenskapsbryterskor,
ty männen går själva avsides med horor
och offrar med tempelskökor.
Och folket, som ingenting förstår, går under.
15 Om du, Israel, vill bedriva otukt,
så låt inte Juda dra på sig skuld.
Kom inte till Gilgal,
gå inte upp till Bet-Aven
och svär inte: "Så sant Herren lever."
16 Som en bångstyrig kviga spjärnar Israel emot.
Hur skall då Herren kunna föra dem i bet
som lamm på en stor äng?
17 Efraim står i förbund med avgudar
- låt honom vara!
18 Deras dryckenskap är omåttlig,
hejdlöst bedriver de sin otukt.
Landets sköldar[g] älskar skamliga ting.
19 Men en stormvind skall fatta dem med sina vingar,
och de skall komma på skam med sina offer.
Israel och Juda hotas med undergång
5 Hör detta, ni präster! Lyssna, ni av Israels hus!
Vänd örat till, ni som hör till kungens hus!
Domen gäller er.
Ty ni har varit en snara för Mispa
och ett nät, utbrett på Tabor.
2 I sitt slaktande har upprorsmännen sjunkit djupt,
men jag skall straffa dem alla.
3 Jag känner Efraim,
och Israel är inte fördold för mig.
Ty Efraim har nu blivit en sköka,
Israel är orenad.
4 Deras gärningar hindrar dem
att vända tillbaka till sin Gud,
ty en otuktsande bor i deras bröst,
och Herren känner de inte.
5 Israels stolthet vittnar emot honom,
Israel och Efraim kommer på fall
genom sin missgärning.
Också Juda kommer på fall med dem.
6 Med får och nötboskap går de för att söka Herren,
men de finner honom inte.
Han har dragit sig undan från dem.
7 Mot Herren har de handlat svekfullt,
ty de har fött barn som inte är hans.
Nu skall nymånadsfesten förtära dem och deras åkrar.
8 Blås i hornet i Gibea, i trumpet i Rama,
slå larm i Bet-Aven:
Fienden är efter dig, Benjamin!
9 Efraim skall bli ödelagt
på straffets dag.
Bland Israels stammar
kungör jag vad sant är.
10 Furstarna i Juda har blivit
lika dem som flyttar råmärken.
Över dem skall jag ösa
min vrede som vatten.
11 Efraim lider förtryck, krossad av domen,
ty han har frivilligt följt människobud.
12 Därför är jag för Efraim som mal
och som röta för Juda hus.
13 När Efraim såg sin sjukdom
och Juda sitt sår,
gick Efraim till Assur
och sände bud till den store kungen.
Men han kan inte hela er,
ert sår skall inte läkas.
14 Ty jag skall vara som ett lejon mot Efraim,
som ett ungt lejon mot Juda hus.
Jag själv river dem och går min väg,
jag släpar bort dem och ingen kan rädda.
15 Jag vill gå min väg,
jag vill vända tillbaka till min boning,
till dess de erkänner sin skuld
och söker mitt ansikte.
I nöden skall de vända sig till mig.
Folkets ånger är falsk
6 "Kom, låt oss vända om till Herren.
Ty han har rivit oss, han skall också hela oss.
Han har slagit oss, han skall också förbinda oss.
2 Han skall om två dagar på nytt göra oss levande,
ja, på tredje dagen skall han låta oss stå upp,
så att vi får leva inför hans ansikte.
3 Låt oss lära känna Herren,
ja, låt oss sträva efter att lära känna honom.
Hans uppgång är så viss som morgonrodnadens,
och han skall komma till oss lik ett regn,
lik ett vårregn som vattnar jorden."
4 Vad skall jag ta mig till med dig, Efraim?
Vad skall jag ta mig till med dig, Juda?
Er kärlek är som morgondis,
lik daggen som tidigt försvinner.
5 Därför har jag utdelat mina hugg genom profeterna
och dräpt dem genom orden från min mun.
Så skall domen över dig stå fram i ljuset.
6 Ty jag har min glädje i kärlek och inte i offer
och i kunskap om Gud mer än i brännoffer.
7 Men dessa har liksom Adam brutit mot förbundet.
Sedan dess har de handlat svekfullt mot mig.
8 Gilead är en stad av ogärningsmän,
den är full av blodspår.
9 Lik rövarskaror som ligger i försåt för människor,
är prästernas hop.
De mördar på vägen till Sikem,
de utför skamliga ting.
10 I Israels hus har jag sett förfärliga ting.
Där bedriver Efraim sin otukt,
och där orenar sig Israel.
11 Också för dig, Juda, är en skördetid bestämd,
när jag åter gör slut på mitt folks fångenskap.
Efraims och Samariens ondska
7 När jag vill hela Israel, då avslöjas Efraims missgärning
och Samariens ondska.
Ty de handlar svekfullt,
tjuvar gör inbrott
och rövarskaror plundrar på vägarna.
2 I sina hjärtan tänker de inte på
att jag kommer ihåg all deras ondska.
De är nu omgivna av sina egna gärningar,
som är inför mitt ansikte.
3 Med sin ondska gläder de kungen
och med sina lögner furstarna.
4 Alla är de äktenskapsbrytare.
De liknar en ugn, som bagaren värmt upp.
När han har knådat degen upphör han att elda,
till dess att degen har jäst.
5 På vår kungs dag drack sig furstarna febersjuka av vin,
själv räckte han smädarna handen.
6 Ty de kommer honom nära.
Deras hjärtan är som en ugn
när de ligger i försåt.
Hela natten sover deras bagare,
men på morgonen brinner han som en flammande eld.
7 Alla är de heta som en ugn
och de förtär sina domare.
Alla deras kungar har fallit,
ingen bland dem åkallar mig.
8 Efraim blandar sig med andra folk.
Han är som en kaka
som inte har vänts.
9 Främlingar har förtärt hans kraft,
men han förstår det inte.
Trots att han har fått grått hår,
märker han det inte.
10 Israels stolthet vittnar emot honom.
De vänder inte om till Herren, sin Gud,
och söker inte hans hjälp trots allt detta.
11 Efraim har blivit som en dum duva utan förstånd.
De kallar på Egypten,
till Assur går de.
12 Men när de går
kastar jag ut mitt nät över dem,
som om de var fåglar under himlen
skall jag dra ner dem.
Jag skall straffa dem,
så som det är kungjort i deras församling.
13 Ve över dem,
ty de har flytt bort från mig!
Fördärv över dem,
ty de har avfallit från mig!
Jag ville friköpa dem,
men de har talat lögnaktigt mot mig.
14 De ropar inte till mig av hjärtat,
utan klagar på sina bäddar.
De oroar sig för sin säd och sitt vin,
men de vänder sig bort från mig.
15 Det var jag som undervisade dem
och stärkte deras armar,
men de har ont i sinnet mot mig.
16 De vänder om,
men inte till den som är därovan.
De är lika en båge som sviktar.
Deras furstar skall falla genom svärd,
därför att deras tungor är så hätska.
Detta skall bli dem till hån
i Egyptens land.
Footnotes
- Hosea 1:6 Lo-Ruhama betyder "hon som inte finner förbarmande,Ruhama (2:1) betyder "hon som finner förbarmande".
- Hosea 1:6 utan jag skall förkasta Annan översättning: "så att jag förlåter".
- Hosea 1:9 Lo-Ammi betyder "inte mitt folk",Ammi (2:1) betyder "mitt folk".
- Hosea 1:9 Jag Är Se 2 Mos 3:14.
- Hosea 2:22 Jisreel Annan översättning: "Guds plantering". Jfr v. 23.
- Hosea 3:1 druvkakor användes vid offer till avgudarna.
- Hosea 4:18 Landets sköldar Dvs de styrande i landet.
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln