Jesaja 7-8
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
Assyrien hotar Juda
(7:1—39:8)
Achas regerar i Juda
(7:1—12:6)
Aram och Israel hotar Juda
7 När Achas, Jotams son och Ussias sonson, var kung i Juda anfölls Jerusalem av Arams kung Resin och Israels kung Pekach, Remaljas son, men de lyckades inte inta staden.
2 När man vid Davids hov fick höra att Aram hade allierat sig med Efraim, skakade både kungen och hans folk som skogens träd skakas av en storm.
3 Då sa Herren till Jesaja: ”Ta med dig din son Shear Jashuv[a] och gå ut och möt kung Achas vid slutet av Övre dammens vattenledning på vägen till Valkarfältet. 4 Säg till honom: ’Håll dig bara lugn. Var inte rädd och tappa inte modet för dessa två rykande vedstumpar, Resin med araméerna och Remaljas son, i deras rasande vrede. 5 Aram, Efraim och Remaljas son har gjort upp onda planer mot dig. De säger: 6 ”Vi ska invadera Juda och skapa panik där, dela det mellan oss och göra Taveals son till dess kung.” 7 Men så säger Herren, Herren:
Det ska inte lyckas,
så ska inte ske,
8 för Damaskus härskar över Aram,
och Resin över Damaskus.
Inom sextiofem år ska Efraim också vara krossat som folk.
9 Samaria härskar över Efraim,
och Remaljas son över Samaria.
Om ni inte står fasta i tron
kan ni inte bestå.’ ”
Immanuel – Gud med oss
10 Herren talade igen till kung Achas:
11 ”Be Herren, din Gud, om ett tecken, nerifrån dödsriket eller uppifrån höjden.” 12 Men Achas sa: ”Jag vill inte be, jag vill inte pröva Herren.” 13 Då sa Jesaja: ”Lyssna, Davids ätt! Är det inte nog att ni sätter människors tålamod på prov? Ska ni också pröva min Guds tålamod? 14 Därför ska Herren själv ge er ett tecken. Jungfrun[b] ska bli med barn och föda en son, och hon ska ge honom namnet Immanuel. 15 Grädde och honung ska han äta tills han lärt sig att förkasta det onda och välja det goda. 16 För innan pojken har lärt sig att förkasta det onda och välja det goda, ska det land ödeläggas vars två kungar du är så rädd för. 17 Herren ska genom kungen av Assyrien låta sådana tider komma över dig och ditt folk och din fars familj, som inte förekommit sedan Efraim bröt upp från Juda.”
18 Den dagen ska Herren locka hit flugorna längst bort vid änden av Egyptens floder och bina i Assyrien. 19 De ska allesammans komma och slå sig ner i djupa raviner och klippskrevor, i de törniga snåren och vid vattenhålen. 20 Då ska Herren med en hyrd rakkniv från andra sidan Eufrat, Assyriens kung, raka av allt hår på huvudet och benen och skära bort även skägget. 21 Då ska var och en bara kunna föda upp en ko och två får. 22 Men man kommer att få så mycket mjölk att man kan leva av grädden. Ja, alla som blir kvar i landet ska leva av grädde och honung. 23 Då ska det ske att där det nu finns tusen vinstockar, värda tusen siklar[c] silver, ska det bara finnas tistlar och törne kvar. 24 Med pilar och båge ska man gå dit, för hela landet är täckt av tistel och törne. 25 På alla de berg där man nu arbetar med hacka ska man inte längre kunna gå av fruktan för tistel och törne. Där ska man släppa korna på bete och låta fåren trampa.
Jesaja och hans barn som tecken
8 Herren sa till mig: ”Ta en stor bokrulle och skriv tydligt[d] på den: ’Maher shalal hash bas’, ’plundra fort, snabbt byte.’ ” 2 Jag kallade till mig trovärdiga vittnen, prästen Uria och Sakarja, Jeverekjas son. 3 Sedan gick jag in till profetissan, och hon blev med barn och födde en son. Då sa Herren till mig: ”Kalla honom ’Maher shalal hash bas.’ 4 För innan pojken ens kan säga ’mamma’ eller ’pappa’, ska både Damaskus rikedomar och bytet från Samaria föras bort till kungen i Assyrien.”
5 Sedan talade Herren till mig igen och sa:
6 ”Eftersom detta folk förkastar Siloas stillaflytande vatten
och gläder sig över Resin och Remaljas son,
7 ska Herren låta den väldiga Eufratflodens vattenmassor komma över det,
kungen av Assyrien med hela hans makt.
Floden ska stiga över alla sina bräddar och gå över sina vallar,
8 forsa in i Juda och svämma över tills vattnet når ända upp till halsen.
Hans utbredda vingar ska täcka ditt land i hela dess vidd, Immanuel.”
9 Slut er samman, ni folk,
ni ska ändå krossas!
Lyssna, alla länder långt borta!
Förbered er för krig,
ni ska ändå krossas!
Förbered er för krig,
ni ska ändå krossas!
10 Gör upp era planer,
det blir ändå inget av dem,
och tala om vad ni vill,
det kommer ändå inte att lyckas,
för Gud är med oss.[e]
11 Herren talade allvarligt till mig och varnade mig för att gå samma väg som detta folk: 12 ”Kalla inte för sammansvärjning allt som detta folk kallar för sammansvärjning. Frukta inte det som de fruktar, bäva inte för det. 13 Härskarornas Herre ska ni hålla helig, honom ska ni frukta och bäva för. 14 Han ska vara en helgedom, för Israels båda släkter ska han vara en stötesten och en klippa som man faller på, och för Jerusalems invånare en snara och en fälla. 15 Många ska snubbla på den, falla och krossas, snärjas och fångas.”
16 Bind vittnesbördet och försegla lagen bland mina lärjungar. 17 Jag väntar på Herren som döljer sig för Jakobs ätt, jag hoppas på honom.
18 Se, jag och barnen som Herren har gett mig är tecken och förebud i Israel från härskarornas Herre, som bor på Sions berg.
19 När de säger till er: ”Fråga andebesvärjare och spåmän, dem som viskar och mumlar”, skulle då inte folk fråga sin Gud? Ska man fråga de döda i stället för de levande?[f] 20 Gå till lagen och vittnesbördet! Om de inte talar i enlighet med dessa, så kommer de inte att få se någon gryning. 21 Lidande och hungrande ska de dra fram genom landet, och eftersom de är utsvultna ska de rasa mot och förbanna sin kung och Gud. De ska se uppåt 22 och ner på jorden, men överallt finns bara bedrövelse och mörker, en ångestens natt, och de ska drivas ut i det yttersta mörkret.
Footnotes
- 7:3 Betyder En rest vänder om.
- 7:14 Det hebreiska ordet betyder i första hand den unga kvinnan och syftar på en flicka som kan eller ska gifta sig, men det kan också syfta på en kvinna fram tills att hon får sitt första barn. En god, ogift kvinna var en jungfru, vilket motiverar den översättningen. Så står det också i Septuaginta mer preciserat jungfrun, som evangelierna senare visar var fallet med Maria, Jesus mor. Immanuel betyder Gud med oss.
- 7:23 En sikel motsvarade ca 12 gram.
- 8:1 Det hebreiska ordets betydelse är osäker.
- 8:10 På hebreiska Immanu El/Immanuel.
- 8:19 Grundtexten är svårförståelig och översättningen osäker.
Jesaja 7-8
Svenska 1917
7 Och i Ahas', Jotams sons, Ussias sons, Juda konungs, tid hände sig att Resin, konungen i Aram, och Peka, Remaljas son, Israels konung, drogo upp mot Jerusalem för att erövra det (vilket de likväl icke förmådde göra).
2 Och när det blev berättat för Davids hus att araméerna hade lägrat sig i Efraim, då skälvde hans och hans folks hjärtan, såsom skogens träd skälva för vinden.
3 Men HERREN sade till Jesaja: »Gå åstad med din son Sear-Jasub och möt Ahas vid ändan av Övre dammens vattenledning, på vägen till Valkarfältet,
4 och säg till honom: Tag dig till vara och håll dig stilla; frukta icke och var icke försagd i ditt hjärta för dessa två rykande brandstumpar, för Resin med araméerna och för Remaljas son, i deras förgrymmelse.
5 Eftersom Aram med Efraim och Remaljas son hava gjort upp onda planer mot dig och sagt:
6 'Vi vilja draga upp mot Juda och slå det med skräck och erövra det åt oss och göra Tabals son till konung där',
7 därför säger Herren, HERREN: Det skall icke lyckas, det skall icke ske.
8 Ty Damaskus är Arams huvud, och Resin är Damaskus' huvud; och om sextiofem år skall Efraim vara krossat, så att det icke mer är ett folk.
9 Och Samaria är Efraims huvud, och Remaljas son är Samarias huvud. Om I icke haven tro, skolen I icke hava ro.»
10 Och HERREN talade ytterligare till Ahas och sade:
11 »Begär ett tecken från HERREN, din Gud; du må begära det vare sig nedifrån djupet eller uppifrån höjden.»
12 Men Ahas svarade: »Jag begär intet, jag vill icke fresta HERREN.»
13 Då sade han: »Så hören då, I av Davids hus: Är det eder icke nog att I sätten människors tålamod på prov? Viljen I ock pröva min Guds tålamod?
14 Så skall då Herren själv giva eder ett tecken: Se, den unga kvinnan skall varda havande och föda en son, och hon skall giva honom namnet Immanuel.
15 Gräddmjölk och honung skall bliva hans mat inemot den tid då han förstår att förkasta vad ont är och utvälja vad gott är.
16 Ty innan gossen förstår att förkasta vad ont är och utvälja vad gott är, skall det land för vars båda konungar du gruvar dig vara öde.
17 Och över dig och över ditt folk och över din faders hus skall HERREN låta dagar komma, sådana som icke hava kommit allt ifrån den tid då Efraim skilde sig från Juda: konungen i Assyrien.
18 Ty på den tiden skall HERREN locka på flugorna längst borta vid Egyptens strömmar och på bisvärmarna i Assyriens land;
19 och de skola komma och slå ned, alla tillhopa, i bergsdälder och stenklyftor, i alla törnsnår och på alla betesmarker.
20 På den tiden skall HERREN med en rakkniv som tingas på andra sidan floden -- nämligen med konungen i Assyrien -- raka av allt hår både på huvudet och nedtill; ja, också skägget skall den taga bort.
21 På den tiden skall en kviga och två tackor vara vad en man föder upp.
22 Men han skall få mjölk i sådan myckenhet att han kan leva av gräddmjölk; ja, alla som finnas kvar i landet skola leva av gräddmjölk och honung.
23 Och det skall ske på den tiden, att där nu tusen vinträd stå, värda tusen siklar silver, där skall överallt växa tistel och törne.
24 Med pilar och båge skall man gå dit, ty hela landet skall vara tistel och törne.
25 Och alla de berg där man nu arbetar med hackan, dem skall man ej mer beträda, av fruktan för tistel och törne; de skola bliva platser dit oxar drivas, och marker som trampas ned av får.»
8 Och HERREN sade till mig: »Tag dig en stor tavla och skriv på den med tydlig stil Maher-salal Has-bas.
2 Och jag vill taga mig pålitliga vittnen: prästen Uria och Sakarja, Jeberekjas son.»
3 Och jag gick in till profetissan, och hon blev havande och födde en son. Och HERREN sade till mig: »Giv honom namnet Maher-salal Has-bas.
4 Ty förrän gossen kan säga 'fader' och 'moder' skall man bära Damaskus' skatter och byte från Samaria fram för konungen i Assyrien.»
5 Och HERREN talade vidare till mig och sade:
6 »Eftersom detta folk föraktar Siloas vatten, som flyter så stilla, och har sin fröjd med Resin och Remaljas son,
7 se, därför skall HERREN låta komma över dem flodens vatten, de väldiga och stora, nämligen konungen i Assyrien med all hans härlighet. Och den skall stiga över alla sina bräddar och gå över alla sina stränder.
8 Den skall tränga fram i Juda, svämma över och utbreda sig och räcka ända upp till halsen; och med sina utbredda vingar, skall den uppfylla ditt land, Immanuel, så vitt det är.»
9 Rasen, I folk; I skolen dock krossas. Lyssnen, alla I fjärran länder. Rusten eder; I skolen dock krossas. Ja, rusten eder; I skolen dock krossas.
10 Gören upp planer; de varda dock om intet. Avtalen, vad I viljen; det skall dock ej lyckas. Ty Gud är med oss.
11 Ty så sade HERREN till mig, när hans hand kom över mig med makt och han varnade mig för att vandra på detta folks väg:
12 I skolen icke kalla för sammansvärjning allt vad detta folk kallar sammansvärjning, ej heller skolen I frukta vad det fruktar, I skolen icke förskräckas därför.
13 Nej, HERREN Sebaot skolen I hålla helig; honom skolen I frukta, och för honom skolen I förskräckas.
14 Så skall han varda för eder något heligt; men för de två Israels hus skall han bliva en stötesten och en klippa till fall och för Jerusalems invånare en snara och ett giller.
15 Många av dem skola stupa därpå, de skola falla och krossas, de skola snärjas och varda fångade.
16 Lägg vittnesbördet ombundet och lagen förseglad i mina lärjungars hjärtan.
17 Så vill jag förbida HERREN, då han nu döljer sitt ansikte för Jakobs hus; jag vill vänta efter honom.
18 Se, jag och barnen som HERREN har givit mig, vi äro tecken och förebilder i Israel, från HERREN Sebaot, som bor på Sions berg.
19 Och när man säger till eder: »Frågen andebesvärjare och spåmän, dem som viska och mumla», så svaren: »Skall icke ett folk fråga sin Gud? Skall man fråga de döda för de levande?»
20 »Nej, hållen eder till lagen, till vittnesbördet!» Så skola förvisso en gång de nödgas mana, för vilka nu ingen morgonrodnad finnes.
21 De skola draga omkring i landet, nedtryckta och hungrande, och i sin hunger skola de förbittras och skola förbanna sin konung och sin Gud. Och de skola vända blicken uppåt, de skola ock skåda ned på jorden;
22 men se, där är nöd och mörker och natt av ångest. Ja, tjockt mörker är de fördrivnas liv.
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.