Add parallel Print Page Options

Den kommande domen och räddning för Juda

I de dagarna, vid den tiden,
    när jag återupprättar Juda och Jerusalem,
ska jag samla alla folk
    och föra dem till Joshafats[a] dal.
Där ska jag döma dem
    för mitt folks, min arvedel Israels skull,
som de har skingrat bland folken.
    De har delat mitt land
och kastat lott om mitt folk.
    Unga pojkar har getts som betalning till prostituerade
och flickor sålts mot vin till deras dryckeslag.

Tyros och Sidon, och ni, filistéernas alla regioner, vad har ni emot mig? Är ni ute för att hämnas mig något? Om ni vill vedergälla mig något ska jag snabbt låta det komma tillbaka över era egna huvuden. Ni har tagit mitt silver och guld och alla mina dyrbara skatter och burit bort dem till era tempel. Ni har sålt folket i Juda och Jerusalem till grekerna, för att föra dem långt bort från deras eget land.

Men jag ska få dem att bryta upp från de platser som ni sålt dem till, och det ni har gjort ska jag låta komma tillbaka över era egna huvuden. Jag ska sälja era söner och döttrar till folket i Juda, och de ska sälja dem till sabéerna[b], ett folk långt borta.” Herren har talat.

Ropa ut detta bland folken:
    Gör er beredda på krig!
Kom med krigarna!
    Mobilisera soldaterna
och gå till anfall!
10     Smid era plogbillar till svärd
och era vingårdsknivar till spjut!
    Låt den svage säga: ”Jag är stark.”
11 Skynda er, kom, alla nationer runt omkring,
    och samlas där!

Herre, sänd dina hjältar dit ner!

12 ”Låt folken resa sig
    och dra ut till Joshafats dal,
för där ska jag sitta till doms
    över alla folken runt omkring.
13 Låt lien gå, för skörden är mogen.
    Kom och trampa, för vinpressen är full
och presskaren flödar över.
    Så stor är deras ondska!”

14 Skaror och åter skaror
    i Domens dal!
För Herrens dag är nära
    i Domens dal.
15 Solen och månen förmörkas
    och stjärnorna håller tillbaka sitt sken.
16 Herren ryter från Sion
    och låter sin röst höras från Jerusalem.
Både himmel och jord bävar,
    men för sitt folk är Herren en tillflykt,
en fästning för israeliterna.

Välsignelser till Guds folk

17 ”Då ska ni inse att jag är Herren, er Gud,
    som bor på Sion, mitt heliga berg.
Jerusalem ska vara heligt
    och aldrig mer invaderas av främlingar.

18 Den dagen ska druvjuice droppa från bergen
    och mjölk rinna från höjderna.
    I alla bäckarna i Juda ska det strömma vatten,
en källa ska springa fram från Herrens hus
    och vattna Akaciedalen.
19 Men Egypten ska läggas öde
    och Edom bli en öde öken,
därför att de våldfört sig på Judas folk
    och spillt oskyldigt blod i deras land.
20 Men Juda ska vara bebott i evighet
    och Jerusalem från generation till generation.
21 Då ska jag utplåna deras blodskuld
    som jag ännu inte utplånat.”[c]
Herren bor på Sion.

Footnotes

  1. 3:2 Betyder Herren dömer.
  2. 3:8 Ett folk i Saba, i sydvästra Arabien.
  3. 3:21 Grundtextens innebörd är osäker.