Add parallel Print Page Options

Varning för felaktiga offer och bestämmelser om blod

17 Herren talade till Mose: ”Säg till Aron och hans söner och alla israeliterna: ’Detta har Herren befallt: Den israelit som offrar en oxe, ett lamm eller en get i eller utanför lägret och inte för fram det till uppenbarelsetältets ingång som offergåva till Herren inför hans boning, drar på sig blodskuld. Han har utgjutit blod och ska utrotas ur sitt folk. Således ska israeliterna som nu offrar på fälten i stället bära fram sina offer till Herren, till prästen vid ingången till uppenbarelsetältet och offra dem som gemenskapsoffer åt Herren. Prästen ska stänka av blodet på Herrens altare vid ingången till uppenbarelsetältet och bränna fettet som en välbehaglig doft för Herren. De ska inte längre offra till bockdemoner[a] som de varit otrogna med. Detta ska vara en bestående stadga för dem från generation till generation.’

Säg alltså till israeliterna: ’Vare sig det är en israelit eller en utlänning som bor bland er som frambär ett brännoffer eller slaktoffer utan att föra fram det till ingången till uppenbarelsetältet där det ska frambäras till Herren, så ska han utrotas från sitt folk.

10 Och jag ska vända mitt ansikte från den person som äter något med blod i vare sig det är en israelit eller en utlänning som bor hos er. Jag ska utrota honom från hans folk. 11 För varje varelses liv finns i blodet och jag har gett er blodet till att stänka på altaret till försoning för er. Det är blodet som ger försoning därför att det är liv. 12 Det är därför jag sagt till israeliterna att varken de eller utlänningarna som bor bland dem ska äta blod.

13 Den som går ut och jagar vare sig det är en israelit eller en utlänning som bor bland er och dödar något villebråd eller en fågel av något slag som får ätas, måste tömma ut blodet och täcka över det med jord, 14 för varje varelses liv finns i blodet. Det är därför jag har sagt till israeliterna att de aldrig ska äta blod eftersom varje varelses liv är i dess blod. Den som äter blod måste utrotas.

15 Var och en, israelit eller utlänning, som äter köttet från ett självdött djur eller från ett djur som dödats av ett rovdjur, måste tvätta sina kläder och bada och förbli oren till kvällen. Därefter är han ren. 16 Men om han inte tvättar sina kläder och badar, är han skyldig och får ta sitt ansvar.’ ”

Footnotes

  1. 17:7 Demoner – om vilka vi endast har en mycket begränsad kunskap – tycks ofta ha framträtt i djurgestalt och förknippats med öde trakter.

17 Och HERREN talade till Mose och sade:

Tala till Aron och hans söner och alla Israels barn och säg till dem Detta är vad HERREN har bjudit och sagt:

Om någon av Israels hus, i lägret eller utanför lägret, slaktar ett fäkreatur eller ett lamm eller en get,

utan att föra fram djuret till uppenbarelsetältets ingång för att frambära det såsom en offergåva åt HERREN framför HERRENS tabernakel, så skall detta tillräknas den mannen såsom blodskuld, ty blod har han utgjutit, och den mannen skall utrotas ur sitt folk.

Därför skola Israels barn föra sina slaktdjur, som de pläga slakta ute på marken, fram till HERREN, till uppenbarelsetältets ingång, till prästen, och där slakta dem såsom tackoffer åt HERREN.

Och prästen skall stänka blodet på HERRENS altare, vid ingången till uppenbarelsetältet, och förbränna fettet till en välbehaglig lukt för HERREN.

Och de skola icke mer offra sina slaktoffer åt de onda andar som de i trolös avfällighet löpa efter. Detta skall vara en evärdlig stadga för dem från släkte till släkte.

Och du skall säga till dem: Om någon av Israels hus, eller av främlingarna som bo ibland dem, offrar ett brännoffer eller ett slaktoffer

och icke för det fram till uppenbarelsetältets ingång för att offra det åt HERREN, så skall den mannen utrotas ur sin släkt.

10 Och om någon av Israels hus, eller av främlingarna som bo ibland dem, förtär något blod, så skall jag vända mitt ansikte mot honom som förtär blodet och utrota honom ur hans folk.

11 Ty allt kötts själ är i blodet, och jag har givit eder det till altaret, till att bringa försoning för edra själar; ty blodet är det som bringar försoning, genom själen som är däri.

12 Därför säger jag till Israels barn: Ingen av eder skall förtära blod; och främlingen som bor ibland eder skall icke heller förtära blod.

13 Och om någon av Israels barn, eller av främlingarna som bo ibland dem, fäller ett villebråd av fyrfotadjur eller en fågel, sådant som får ätas, så skall han låta blodet rinna ut och övertäcka det med jord.

14 Ty så är det med allt kötts själ, att blodet är det som innehåller själen; därför säger jag till Israels barn: I skolen icke förtära något kötts blod. Ty blodet är allt kötts själ; var och en som förtär det skall utrotas.

15 Och var och en som äter ett självdött eller ihjälrivet djur, evad han är inföding eller främling, skall två sina kläder och bada sig i vatten och vara oren ända till aftonen; då bliver han ren.

16 Men om han icke tvår sina kläder och icke badar sin kropp kommer han att bära på missgärning.