3 Moseboken 26-27
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
Lydnad innebär välsignelse
(5 Mos 7:12-16; 28:1-14)
26 Ni får inte göra er några avgudar eller sätta upp stenstoder eller ställa uthuggna stenar i ert land för att tillbe dem. Jag är Herren, er Gud.
2 Ni ska hålla mina sabbater och visa vördnad för min helgedom, för jag är Herren.
3 Om ni lyder mina stadgar och håller mina bud och rättar er efter dem, 4 ska jag ge er regn regelbundet. Landet ska ge sin skörd och träden sin frukt. 5 Ni ska få tröska tills det är dags för druvskörden och den ska i sin tur pågå tills det åter är dags att så. Ni ska få äta er mätta och bo tryggt i landet.
6 Jag kommer att ge er fred i landet och ni ska kunna gå till vila utan att behöva vara rädda. Jag ska driva bort alla farliga djur och inget svärd ska mer gå fram genom ert land. 7 Ni ska förfölja era fiender och de ska dö för era svärd. 8 Fem av er ska driva bort hundra och hundra ska driva bort tiotusen. Era fiender ska falla för era svärd.
9 Jag ska beskydda er, göra er fruktsamma och föröka er och upprätthålla mitt förbund med er. 10 Ni ska ha ett sådant överflöd av säd att äta att ni inte kommer att veta vad ni ska göra med den när nästa skörd är mogen. 11 Jag ska bo hos er och ska inte överge er. 12 Jag ska vandra ibland er och vara er Gud och ni ska vara mitt folk. 13 För jag är Herren, er Gud, som ledde er ut ur Egyptens land för att ni inte skulle behöva vara slavar. Jag har brutit sönder ert ok så att ni kan vandra fram med värdighet.
Följden av olydnad
(5 Mos 28:15-68)
14 Men om ni inte lyssnar till mig eller lyder mina bud 15 utan förkastar mina stadgar och föraktar mina befallningar så att ni inte handlar efter mina bud utan bryter mitt förbund, 16 så ska jag låta er drabbas av ångest, förödande sjukdom och brännande feber. Er syn ska försvagas och era liv förkortas. Ni ska så er säd förgäves och era fiender ska äta upp skörden.
17 Jag ska vända mig mot er och ni kommer att bli slagna av era fiender. De som hatar er kommer att regera över er. Ni kommer till och med att fly fast ingen förföljer er. 18 Om ni då fortfarande är olydiga mot mig, ska jag straffa er sju gånger värre för era synder. 19 Jag ska krossa ert stolta övermod och göra så att er himmel blir som järn och er jord som koppar. 20 Ni ska använda era krafter förgäves. Ert land ska inte ge skördar och era träd ska vara utan frukt.
21 Om ni ändå fortsätter med er fientliga inställning mot mig och inte vill lyssna till mig, ska jag låta er drabbas sju gånger värre såsom era synder förtjänar. 22 Jag ska sända vilda djur som ska döda era barn, fördärva era boskapshjordar och minska ert antal så att vägarna blir öde.
23 Om inte ens detta får er att bättra er utan ni fortsätter att vandra i strid mot min vilja, 24 ska jag möta er med samma fientlighet och göra det sju gånger värre för era synders skull. 25 Jag ska hämnas med svärd för att ni brutit förbundet med mig. Ni ska tvingas fly till era städer, jag ska sända sjukdomar bland er där och ni kommer att besegras av era fiender. 26 Jag ska förstöra era livsmedelsförråd, så att tio kvinnor ska i en enda ugn kunna baka ert bröd. Ni ska fortfarande vara hungriga efter att ha ätit de ransoner som vägs upp åt er.
27 Om ni då fortfarande inte lyssnar till mig utan fortsätter med er fientliga inställning, 28 ska jag låta min vrede komma lös över er och sända sju gånger värre straff för era synder. 29 Ni ska äta era egna söner och döttrar. 30 Jag ska förgöra era offerplatser, hugga ner era rökelsealtaren och lämna era döda kroppar att ligga och ruttna bland avgudarna. Jag ska avsky er. 31 Jag ska göra era städer öde och förstöra era helgedomar och kommer inte att finna lukten av era offer som behaglig. 32 Jag ska ödelägga ert land, så att era fiender som bor där kommer att förvånas.
33 Jag kommer att sprida ut er bland de olika folken och förfölja er med draget svärd. Ert land ska bli öde och era städer förstörda. 34 Då ska landet få gottgörelse för sina sabbater under den tid det ligger öde och ni är fångar i fiendeland. Då ska landet vila och njuta av sina sabbater. 35 Hela den tid landet ligger öde ska det ha den sabbatsvila det inte fick under era sabbater medan ni bodde där.
36 Jag kommer att göra dem som lämnats kvar så ängsliga i sina hjärtan i sina fienders länder att ljudet av ett löv som virvlar runt i vinden får dem att fly som om de förföljdes av en man med svärd. De ska falla när ingen jagar dem. 37 Även om ingen förföljer dem ska de snubbla över varandra i flykten som om de flydde för svärd. Ni kommer inte att kunna stå emot era fiender. 38 Ni ska förgås bland folken och uppslukas av era fienders land. 39 De som är kvar ska tyna bort i fiendeland på grund av sina egna synder men också på grund av sina förfäders synder.
40 Men då ska de bekänna både sina egna och sina förfäders synder, att de och deras förfäder syndat genom att handla trolöst mot mig och genom att avvisa mig 41 så att jag också visat fientlighet mot dem och fört dem till fiendens land. När slutligen deras onda hjärtan ödmjukar sig och de sonar sina synder, 42 ska jag på nytt komma ihåg mitt förbund med Abraham, Isak och Jakob och jag ska tänka på landet. 43 Landet ska överges av dem och få njuta av sina sabbater medan det ligger öde utan dem. Då ska de sona sitt brott för att de förkastat mina stadgar och avskytt mina befallningar. 44 Trots detta ska jag ändå inte – medan de är i sina fienders land – utrota dem och bryta mitt förbund med dem, för jag är Herren, deras Gud. 45 För deras skull ska jag tänka på mitt förbund med deras förfäder som jag ledde ut ur Egypten medan alla folk såg på, för att jag skulle vara deras Gud. Jag är Herren.’ ”
46 Det här var de stadgar, bud och lagar som Herren gav genom Mose på Sinai berg.
Ersättning till Herren
27 Herren talade till Mose: 2 ”Säg till israeliterna att när någon genom ett särskilt löfte bestämts för tjänst inför Herren[a], kan detta värderas enligt följande: 3 För en man i åldern 20 till 60 år gäller 50 siklar[b] silver enligt tempelsikeln. 4 För en kvinna gäller 30 siklar. 5 För en pojke mellan 5 och 20 år gäller 20 siklar och för en flicka 10. 6 För en pojke i åldern från en månad upp till 5 år gäller 5 siklar och för en flicka 3 siklar. 7 För en man över 60 år gäller 15 och för en kvinna 10 siklar. 8 Men om någon är alltför fattig att betala den fastställda summan ska han föras till prästen och prästen ska bestämma värdet efter hans betalningsförmåga, vad han ska betala som har avlagt löftet.
9 Om det är ett djur som blivit lovat till Herren och som är acceptabelt som ett offer, är det heligt. 10 Man får inte byta ut det eller ersätta gott med dåligt eller dåligt med gott. Om han gör det, är både det första och det andra djuret heligt. 11 Men om djuret är orent och inte tillåtet för offer åt Herren, ska det föras till prästen 12 och prästen ska värdera det, hur bra eller dåligt det är och det värdet ska sedan gälla. 13 Om mannen vill lösa in det, ska han öka dess värde med tjugo procent.
14 Om någon vill helga sitt hus åt Herren, ska prästen fastställa dess värde utifrån hur bra eller dåligt det är och det värdet ska sedan gälla. 15 Vill den som helgat sitt hus sedan köpa det tillbaka, ska värdet ökas med tjugo procent för att det åter ska bli hans.
16 Om en man helgar ett stycke av familjens åkermark till Herren, ska det värderas i förhållande till den mängd utsäde som krävs för att beså det. En åker som kräver 220 liter korn för att besås värderas till 50 siklar silver. 17 För den som överlämnar sin åker under friåret ska det värdet bestå. 18 Men om det sker efter friåret, ska prästen bestämma värdet i förhållande till det antal år som är kvar till nästa friår och minska värdet utifrån det. 19 Om han som helgat åkern vill köpa tillbaka den, ska värdet ökas med tjugo procent och så ska åkern bli hans igen.
20 Men om han inte löser in åkern eller om han har sålt åkern till någon annan, får den inte mer återköpas. 21 När den blir fri på friåret, blir den helig som en åker vigd åt Herren och den ska ges till prästen.
22 Om en man vill helga åt Herren en köpt åker som inte är en del av hans familjeegendom, 23 ska prästen uppskatta värdet på den fram till friåret. Mannen ska samma dag ge det fastställda värdet som är helgat åt Herren 24 och vid friåret ska åkern lämnas tillbaka till den ursprunglige ägaren vars egendom den var. 25 Alla värden ska fastställas efter tempelsikel. En sikel är 20 gera.
26 Ingen får helga det förstfödda från boskapen åt Herren, vare sig det är en oxe, ett får eller en get, för det är redan hans. 27 Men om det är ett orent djur, ska det friköpas efter det fastställda värdet plus tjugo procent. Om det inte löses tillbaka ska det säljas efter det fastställda värdet. 28 Men allt sådant som är vigt åt Herren, något som en man har vigt åt honom av sin egendom – människor, djur eller ärvd mark, ska inte säljas eller återlösas, för det är högheligt inför Herren.
29 En människa som vigts åt förintelse får aldrig friköpas. Han måste dö.
30 En tiondel av landets alla produkter, vare sig det gäller säd eller frukt, är avskilda och helgade åt Herren. 31 Om någon skulle vilja lösa in sitt tionde, måste han lägga tjugo procent till dess värde. 32 Vart tionde djur tillhör också Herren både bland nötkreatur och all den småboskap som era herdar räknar in; vart tionde av dem är helgat åt Herren. 33 Det ska inte väljas efter vad som är gott eller dåligt och får inte ersättas med något. Om man byter ut ett djur, ska både det ursprungliga djuret och det som valts i dess ställe tillhöra Herren och inte kunna köpas tillbaka.”
34 Det här är de bud för Israels folk som Herren gav Mose på Sinai berg.
Footnotes
- 27:2 En person kunde skänkas till livslång tjänst inför Herren i helgedomen (se 1 Sam 1:11,28); dock fick endast leviterna tjänstgöra där. Här tycks det således vara frågan om lösesumman för en icke-levit som inte kunde tjänstgöra i helgedomen.
- 27:3 1 sikel=12 gram.
3 Mosebok 26-27
Svenska 1917
26 I skolen icke göra eder några av gudar, ej heller uppresa åt eder något beläte eller någon stod, eller uppsätta i edert land stenar med inhuggna bilder, för att tillbedja vid dem; ty jag är HERREN, eder Gud.
2 Mina sabbater skolen I hålla, och för min helgedom skolen I hava fruktan. Jag är HERREN.
3 Om I vandren efter mina stadgar och hållen mina bud och gören efter dem,
4 så skall jag giva eder regn i rätt tid, så att jorden giver sin gröda och träden på marken bära sin frukt.
5 Och trösktiden skall hos eder räcka intill vinbärgningen, och vinbärgningen skall räcka intill såningstiden, och I skolen hava bröd nog att äta och skolen bo trygga i edert land.
6 Och jag skall skaffa frid i landet, och I skolen få ro, och ingen skall förskräcka eder. Jag skall göra slut på vilddjuren i landet, och intet svärd skall gå fram genom edert land.
7 I skolen jaga edra fiender framför eder, och de skola falla för edra svärd.
8 Fem av eder skola jaga hundra framför sig, och hundra av eder skola jaga tiotusen, och edra fiender skola falla för edra svärd.
9 Och jag skall vända mig till eder och göra eder fruktsamma och för öka eder, och jag skall upprätthålla mitt förbund med eder.
10 Och gammal gröda, som länge har legat inne, skolen I hava att äta; I skolen nödgas skaffa den gamla undan för den nya.
11 Och jag skall uppresa min boning mitt ibland eder, och min själ skall icke försmå eder.
12 Jag skall vandra mitt ibland eder och vara eder Gud, och I skolen vara mitt folk.
13 Jag är HERREN, eder Gud, som förde eder ut ur Egyptens land, för att I icke skullen vara trälar där; och jag har brutit sönder edert ok och låtit eder gå med upprätt huvud.
14 Men om I icke hören mig och icke gören efter alla dessa bud,
15 om I förkasten mina stadgar, och om edra själar försmå mina rätter, så att I icke gören efter alla mina bud, utan bryten mitt förbund,
16 då skall ock jag handla på samma sätt mot eder: jag skall hemsöka eder med förskräckliga olyckor, med tärande sjukdom och feber, så att edra ögon försmäkta och eder själ förtvinar; och I skolen förgäves så eder säd, ty edra fiender skola äta den.
17 Jag skall vända mitt ansikte mot eder, och I skolen bliva slagna av edra fiender; och de som hata eder skola råda över eder, och I skolen fly, om ock ingen förföljer eder.
18 Om I, detta oaktat, icke hören mig, så skall jag tukta eder sjufalt värre för edra synders skull.
19 Jag skall krossa eder stolta makt. Jag skall låta eder himmel bliva såsom järn och eder jord såsom koppar.
20 Och eder möda skall vara förspilld, ty eder jord skall icke giva sin gröda, och träden i landet skola icke bära sin frukt.
21 Om I ändå vandren mig emot och icke viljen höra mig, så skall jag slå eder sjufalt värre, såsom edra synder förtjäna.
22 Jag skall sända över eder vilddjur, som skola döda edra barn och fördärva eder boskap och minska edert eget antal, så att edra vägar bliva öde.
23 Om I, detta oaktat, icke låten varna eder av mig, utan vandren mig emot,
24 så skall också jag vandra eder emot och slå eder sjufalt för edra synders skull.
25 Jag skall låta eder drabbas av ett hämndesvärd, som skall hämnas mitt förbund, och I skolen nödgas församla eder i städerna; men där skall jag sända pest bland eder, och I skolen bliva givna i fiendehand.
26 Jag skall så fördärva edert livsuppehälle, att edert bröd skall kunna bakas i en enda ugn av tio kvinnor, och edert bröd skall lämnas ut efter vikt, och när I äten, skolen I icke bliva mätta.
27 Om I, detta oaktat, icke hören mig, utan vandren mig emot,
28 så skall också jag i vrede vandra eder emot och tukta eder sjufalt för edra synders skull.
29 I skolen nödgas äta edra söners kött och äta edra döttrars kött.
30 Jag skall ödelägga edra offerhöjder och utrota edra solstoder; jag skall kasta edra döda kroppar på edra eländiga avgudars döda kroppar, ty min själ skall försmå eder.
31 Och jag skall göra edra städer till ruiner och föröda edra helgedomar, och jag skall icke mer med välbehag känna lukten av edra offer.
32 Jag skall själv ödelägga landet, så att edra fiender, som bo däri, skola häpna däröver.
33 Men eder skall jag förströ bland hedningarna, och jag skall förfölja eder med draget svärd; så skall edert land bliva en ödemark, och edra städer skola bliva ruiner.
34 Då skall landet få gottgörelse för sina sabbater, då, under hela den tid det ligger öde och I ären i edra fienders land. Ja, då skall landet hålla sabbat och giva gottgörelse för sina sabbater.
35 Hela den tid det ligger öde skall det hålla sabbat och få den vila det icke fick på edra sabbater, då I bodden däri.
36 Och åt dem som bliva kvar av eder skall jag giva försagda hjärtan i deras fienders länder, så att de jagas på flykten av ett prasslande löv som röres av vinden, och fly, såsom flydde de för svärd, och falla, om ock ingen förföljer dem.
37 Och de skola stupa på varandra, likasom för svärd, om ock ingen förföljer dem. Ja, I skolen icke kunna hålla stånd mot edra fiender.
38 I skolen förgås bland hedningarna, och edra fienders land skall förtära eder.
39 Och de som bliva kvar av eder skola försmäkta i edra fienders land, genom sin egen missgärning, och försmäkta tillika genom sina fäders missgärning, likasom dessa hava gjort.
40 Och de skola nödgas bekänna den missgärning de själva hava begått, och den deras fäder hava begått, genom att handla trolöst mot mig, och huru de hava vandrat mig emot
41 -- varför också jag måste vandra dem emot och föra dem bort i deras fienders land -- ja, då skola deras oomskurna hjärtan nödgas ödmjuka sig, då skola de få umgälla sin missgärning.
42 Och då skall jag tänka på mitt förbund med Jakob, då skall jag ock tänka på mitt förbund med Isak och på mitt förbund med Abraham, och på landet skall jag tänka.
43 Ty landet måste bliva övergivet av dem och så få gottgörelse för sina sabbater genom att bliva öde när folket är borta, och själva skola de få umgälla sin missgärning, därför, ja, därför att de förkastade mina rätter, och därför att deras själar försmådde mina stadgar.
44 Men detta oaktat skall jag, medan de äro i sina fienders land, icke så förkasta eller försmå dem, att jag förgör dem och bryter mitt förbund med dem; ty jag är HERREN, deras Gud.
45 Nej, till fromma för dem skall jag tänka på förbundet med förfäderna, som jag förde ut ur Egyptens land, inför hedningarnas ögon, på det att jag skulle vara deras Gud. Jag är HERREN.
46 Dessa äro de stadgar och rätter och lagar som HERREN fastställde mellan sig och Israels barn, på Sinai berg genom Mose.
27 Och HERREN talade till Mose och sade:
2 Tala till Israels barn och säg till dem: Om någon skall fullgöra ett löfte, ett sådant varvid du har att bestämma värdet på personer som lovas åt HERREN, så gäller följande:
3 Om värdet skall bestämmas för en man som är mellan tjugu och sextio år gammal, så skall du bestämma detta till femtio siklar silver, efter helgedomssikelns vikt.
4 Om frågan gäller en kvinna, så skall du bestämma värdet till trettio siklar.
5 Om frågan gäller någon som är mellan fem år och tjugu år gammal, så skall det värde du bestämmer vara för mankön tjugu siklar och för kvinnkön tio siklar.
6 Om frågan gäller någon som är mellan en månad och fem år gammal, så skall det värde du bestämmer vara för mankön fem siklar silver och för kvinnkön tre siklar silver.
7 Om frågan gäller någon som är sextio år gammal eller därutöver, så skall det värde du bestämmer vara, om det är en man, femton siklar, men för en kvinna skall det vara tio siklar.
8 Är någon i sådant armod att han icke kan betala det värde du bestämmer, så skall han ställas fram inför prästen, och prästen skall då bestämma ett värde för honom; efter vad den som har gjort löftet kan anskaffa skall prästen bestämma värdet för honom.
9 Om frågan gäller boskap, av de lag man får bära fram såsom offer åt HERREN, så skall allt sådant, när man har givit det åt HERREN, vara heligt;
10 man skall icke utväxla eller utbyta det, vare sig ett bättre mot ett sämre eller ett sämre mot ett bättre. Om någon likväl utbyter ett djur mot ett annat, så skall både det förra och det som har blivit lämnat i utbyte vara heligt.
11 Men om frågan gäller något slags orent djur, ett sådant som man icke får bära fram såsom offer åt HERREN, så skall djuret ställas fram inför prästen;
12 och prästen skall bestämma dess värde, alltefter som det är bättre eller sämre. Såsom du -- prästen -- bestämmer det, så skall det vara.
13 Och om ägaren vill lösa djuret, så skall han till det värde du har bestämt lägga femtedelen av värdet.
14 Om någon helgar sitt hus, för att det skall vara helgat åt HERREN, så skall prästen bestämma dess värde, alltefter som det är bättre eller sämre. Såsom prästen bestämmer dess värde, så skall det förbliva.
15 Och om den som har helgat sitt hus vill lösa det, så skall han till det värde i penningar du har bestämt lägga femtedelen därav; då bliver det hans.
16 Om någon helgar åt HERREN ett stycke åker av sin arvsbesittning så skall du bestämma dess värde efter utsädet därpå: mot var homer utsädeskorn skola svara femtio siklar silver.
17 Om han helgar sin åker ända från jubelåret, så skall det förbliva vid det värde du bestämmer.
18 Men om han helgar sin åker efter jubelåret, då skall prästen åt honom beräkna penningvärdet efter antalet av de år som återstå till nästa jubelår; och ett motsvarande avdrag skall göras på det värde du förut har bestämt.
19 Och om den som har helgat åkern vill lösa den, så skall han till det värde i penningar du har bestämt lägga femtedelen därav; då förbliver den hans.
20 Om han icke löser åkern, men säljer den åt någon annan, så får åkern sedan icke lösas,
21 utan när åkern frånträdes på jubelåret, skall den vara helgad åt HERREN, likasom en tillspillogiven åker; hans arvsbesittning tillfaller då prästen.
22 Om någon helgar åt HERREN en åker som han har köpt, en som icke hör till hans arvsbesittning,
23 så skall prästen åt honom räkna ut beloppet av det bestämda värdet intill jubelåret; och han skall samma dag erlägga detta värde, som du har bestämt; det skall vara helgat åt HERREN.
24 Men på jubelåret skall åkern återgå till den av vilken den har blivit köpt, och vilkens arvejord den är.
25 Och när du bestämmer något värde, skall det alltid bestämmas i helgedomssiklar, sikeln räknad till tjugu gera.
26 Men det som är förstfött ibland boskap, och som tillhör HERREN redan såsom förstfött, det skall ingen helga; vare sig det är ett djur av fäkreaturen eller ett djur av småboskapen, tillhör det redan HERREN
27 Men om frågan gäller något orent djur, så skall man lösa det efter det värde du bestämmer och lägga femtedelen av värdet därtill. Om det icke löses, så skall det säljas efter det värde du bestämmer.
28 Och om frågan gäller något tillspillogivet, vad någon har givit till spillo åt HERREN av sin egendom, det må vara en människa eller ett boskapsdjur eller den åker som är hans arvsbesittning, så får sådant varken säljas eller lösas; allt tillspillogivet är högheligt och tillhör HERREN.
29 En människa som har blivit tillspillogiven får aldrig lösas; en sådan måste dödas.
30 Och all tionde av jorden, vare sig av säden på jorden eller av trädens frukt, tillhör HERREN; den är helgad åt HERREN.
31 Om någon vill lösa något av sin tionde, så skall han lägga femtedelen av värdet därtill.
32 Och vad beträffar tionde av fäkreatur eller av småboskap, allt som går under herdestaven, så skall av allt detta vart tionde djur vara helgat åt HERREN;
33 man skall icke efterforska om det är bättre eller sämre, och man får icke utbyta det. Om någon likväl utbyter djuret, så skall både detta och det som har blivit lämnat i utbyte vara heligt; det får icke lösas.
34 Dessa äro de bud som HERREN på Sinai berg gav Israels barn genom Mose.
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.