Add parallel Print Page Options

Liknelsen om den oärliga förvaltaren

16 Till sina lärjungar sa Jesus också: ”En rik man hade en förvaltare som skötte hans affärer, men ett rykte började spridas om att mannen förskingrade hans pengar.

Arbetsgivaren kallade därför till sig mannen och sa: ’Vad är det jag hör om dig? Gör i ordning din redovisning, för jag tänker avskeda dig.’

Förvaltaren tänkte då för sig själv: ’Vad ska jag göra om jag måste sluta som förvaltare hos min herre? Gräva orkar jag inte, och tigga skäms jag för. Men nu har jag en idé, så att folk tar emot mig i sina hus när jag måste lämna mitt arbete.’

Sedan bjöd han in alla dem som var skyldiga hans arbetsgivare pengar, och började diskutera med dem en efter en. Han frågade den förste: ’Hur mycket är du skyldig?’

’Hundra krus olja’, svarade mannen.

Då sa förvaltaren: ’Här är skuldebrevet. Ta det, sätt dig och skriv snabbt femtio krus istället.’

Sedan frågade han nästa person: ’Och hur mycket är du skyldig honom?’

’Hundra tunnor vete’, svarade han.

’Här’, sa förvaltaren, ’ta ditt skuldebrev och skriv åttio tunnor istället!’

Herren berömde den oärliga förvaltaren för hans slughet.[a] Den här tidsålderns människor är nämligen slugare mot sina egna, än vad ljusets människor är. Ja, jag säger er: använd den ohederlige mammon till att skaffa er vänner som välkomnar er i de eviga boningarna den dag då mammon sviker.

10 Den som är ärlig i småsaker kommer att vara ärlig när det gäller stora saker. Fuskar man i småsaker, kommer man också att fuska när det gäller stora saker.

11 Men om ni inte är trogna i fråga om den ohederlige mammon, vem vill då låta er ta hand om det som verkligen är något värt? 12 Och om ni inte är trogna när det gäller andra människors egendom, vem vill då ge er något att äga? 13 Ingen tjänare kan tjäna två herrar, för antingen kommer han att hata den förste och älska den andre, eller att hålla sig till den ene och inte bry sig om den andre. Ni kan inte tjäna Gud och mammon samtidigt.”

14 När fariseerna hörde detta hånade de Jesus, för de var mycket glada för pengar. 15 Men Jesus sa till dem: ”Ni vill framstå som rättfärdiga inför människorna, men Gud känner era hjärtan. Det som människor värderar högt, avskyr Gud.

En ny tid, men Moses lag gäller fortfarande

(Matt 11:12-13; 5:18; 5:31-32)

16 Lagens och profeternas tid rådde fram till Johannes. Sedan dess förkunnas evangeliet om Guds rike, och alla tränger på för att komma in där. 17 Men det är lättare för himlen och jorden att förgås än att en enda prick i lagen försvinner. 18 Den som skiljer sig från sin hustru och gifter om sig med en annan, han är otrogen.[b] Och den som gifter sig med en frånskild kvinna begår äktenskapsbrott.

Liknelsen om den rike mannen och Lasaros

19 Det var en gång en rik man, som var klädd i purpur och fint linne och varje dag levde i lyx och överflöd. 20 Samtidigt låg en tiggare som hette Lasaros vid hans port, full av sår. 21 Lasaros längtade efter att få några rester från den rike mannens bord. Hundarna kom till och med och slickade hans sår. 22 Till slut dog tiggaren och fördes av änglarna till platsen vid Abrahams sida. Den rika mannen dog också och blev begravd. 23 När han slog upp sina ögon i dödsriket[c], där han plågades, såg han Abraham långt borta, och Lasaros vid hans sida. 24 ’Fader Abraham’, ropade han, ’förbarma dig över mig! Skicka Lasaros hit för att doppa fingertoppen i vatten och svalka min tunga. Jag plågas svårt i dessa lågor.’

25 Men Abraham sa till honom: ’Mitt barn, kom ihåg att du under din livstid fick allt det goda, medan Lasaros fick det onda. Nu är han här för att tröstas, medan du får plågas. 26 Dessutom finns det en stor klyfta som skiljer oss åt. Ingen härifrån kan ta sig över till er, och ingen från er kan heller komma över hit.’

27 Då sa den rika mannen: ’Fader, jag ber dig, skicka honom då åtminstone hem till min far, 28 till mina fem bröder, för att varna dem för detta plågornas ställe, så att de slipper komma hit.’

29 Men Abraham sa: ’De har Mose och profeterna som de kan lyssna till.’

30 Den rika mannen svarade: ’Nej, fader Abraham, men om någon kommer till dem från de döda, då vänder de om!’

31 Men Abraham sa: ’Om de inte vill lyssna till Mose och profeterna, så kommer de inte att bli övertygade ens om någon uppstår från de döda.’ ”

Om synd, tro och förlåtelse

(Matt 18:6-7; 18:15; 18:21-22; Mark 9:42)

17 Jesus sa till sina lärjungar: ”Det är oundvikligt att förförelser kommer, men ve den genom vilken de kommer! Det skulle vara bättre för honom att bli kastad i havet med en stor sten runt halsen, än att han ska kunna förföra någon av dessa små. Var på er vakt!

Om din medmänniska syndar, så tillrättavisa henne, och förlåt henne om hon ångrar sig. Även om hon syndar mot dig sju[d] gånger om dagen och sju gånger kommer tillbaka och ångrar sig, så ska du förlåta henne.”

Apostlarna sa till Herren: ”Ge oss mer tro!”

Herren svarade: ”Om ni hade tro som ett senapsfrö, skulle ni kunna säga till mullbärsträdet där borta: ’Ryck upp dig själv med rötterna och kasta dig i havet!’ Och det skulle lyda er.

Tjänaren som gör sin plikt

Om någon av er har en tjänare som kommer hem efter att ha plöjt på åkern eller vallat fåren, inte säger ni då till honom: ’Sätt dig genast ned vid bordet och ät!’ Nej, ni säger: ’Gör i ordning maten åt mig, fäst upp dina kläder och passa upp mig medan jag äter. Sedan kan du själv äta och dricka.’ Man tackar väl inte tjänaren för att han gjorde det han fick order om? 10 Detsamma gäller er. När ni gjort allt ni fått befallning om, ska ni säga: ’Vi är bara enkla tjänare, vi har bara gjort vår plikt.’ ”

Footnotes

  1. 16:8 Den rike mannen hade troligen bakat in ränta i skulden, och detta var olagligt. Därför kunde han inte sätta dit förvaltaren när han tog bort räntebeloppet. Det kan också finnas andra bakgrundsfaktorer som vi inte känner till. Det är dessutom omdiskuterat om denna utsaga hör ihop med själva liknelsen eller är en del av undervisningen som följer.
  2. 16:18 Eftersom mannen inte hade rätt att skilja sig från sin hustru, var de i Guds ögon fortfarande gifta med varandra.
  3. 16:23 På grekiska Hades, motsvarigheten till hebreiskans Sheol, som ibland bara betecknar döden eller graven, ibland ett mer svårbegripbart dödsrike, som gett upphov till olika tolkningar. Här, liksom alltid i liknelser, är det dock viktigast att förstå vad liknelsen i sin helhet vill säga.
  4. 17:4 Sju var fullkomlighetens tal. Sju gånger om dagen var detsamma som oändligt många gånger.

16 Han sade också till sina lärjungar: »En rik man hade en förvaltare som hos honom blev angiven för förskingring av hans ägodelar.

Då kallade han honom till sig och sade till honom: 'Vad är det jag hör om dig? Gör räkenskap för din förvaltning; ty du kan icke längre få vara förvaltare.'

Men förvaltaren sade vid sig själv: 'Vad skall jag göra, då min herre nu tager ifrån mig förvaltningen? Gräva orkar jag icke; att tigga blyges jag för.

Dock, nu vet jag vad jag skall göra, för att man må upptaga mig i sina hus, när jag bliver avsatt ifrån förvaltningen.'

Och han kallade till sig sin herres gäldenärer, var och en särskilt. Och han frågade den förste: 'Huru mycket är du skyldig min herre?'

Han svarade: 'Hundra fat olja.' Då sade han till honom: 'Tag här ditt skuldebrev, och sätt dig nu strax ned och skriv femtio.'

Sedan frågade han en annan: 'och du, huru mycket är du skyldig?' Denne svarade: 'hundra tunnor vete.' Då sade han till honom: 'Tag här ditt skuldebrev och skriv åttio.'

Och husbonden prisade den orättrådige förvaltaren för det att han hade handlat klokt. Ty denna tidsålders barn skicka sig klokare mot sitt släkte än ljusets barn.

Och jag säger eder: Skaffen eder vänner medelst den orättrådige Mamons goda, för att de, när detta har tagit slut, må taga emot eder i de eviga hyddorna.

10 Den som är trogen i det minsta, han är ock trogen i vad mer är, och den som är orättrådig i det minsta, han är ock orättrådig i vad mer är.

11 Haven I nu icke varit trogna, när det gällde den orättrådige Mamons goda, vem vill då betro eder det sannskyldiga goda?

12 Och haven I icke varit trogna, när det gällde vad som tillhörde en annan, vem vill då giva eder det som hör eder till?

13 Ingen som tjänar kan tjäna två herrar; ty antingen kommer han då att hata den ene och älska den andre, eller kommer han att hålla sig till den förre och förakta den senare. I kunnen icke tjäna både Gud och Mamon.»

14 Allt detta hörde nu fariséerna, som voro penningkära, och de drevo då gäck med honom.

15 Men han sade till dem: »I hören till dem som göra sig rättfärdiga inför människorna. Men Gud känner edra hjärtan; ty det som bland människor är högt är en styggelse inför Gud.

16 Lagen och profeterna hava haft sin tid intill Johannes. Sedan dess förkunnas evangelium om Guds rike, och var man vill storma ditin.

17 Men snarare kunna himmel och jord förgås, än en enda prick av lagen kan falla bort.

18 Var och en som skiljer sig från sin hustru och tager sig en annan hustru, han begår äktenskapsbrott. Och den som tager till hustru en kvinna som är skild från sin man, han begår äktenskapsbrott.

19 Det var en rik man som klädde sig i purpur och fint linne och levde var dag i glädje och prakt.

20 Men en fattig man, vid namn Lasarus, låg vid hans port, full av sår,

21 och åstundade att få stilla sin hunger med vad som kunde falla ifrån den rike mannens bord. Ja, det gick så långt att hundarna kommo och slickade hans sår.

22 Så hände sig att den fattige dog och blev förd av änglarna till Abrahams sköte. Också den rike dog och blev begraven.

23 När han nu låg i dödsriket och plågades, lyfte han upp sina ögon och fick se Abraham långt borta och Lasarus i hans sköte.

24 Då ropade han och sade: 'Fader Abraham, förbarma dig över mig, och sänd Lasarus att doppa det yttersta av sitt finger i vatten och svalka min tunga, ty jag pinas svårt i dessa lågor.'

25 Men Abraham svarade: 'Min son kom ihåg att du, medan du levde, fick ut ditt goda och Lasarus däremot vad ont var; nu åter får han här hugnad, under det att du pinas.

26 Och till allt detta kommer, att ett stort svalg är satt mellan oss och eder, för att de som vilja begiva sig över härifrån till eder icke skola kunna det, och för att ej heller någon därifrån skall kunna komma över till oss.»

27 Då sade han: 'Så beder jag dig då, fader, att du sänder honom till min faders hus,

28 där jag har fem bröder, och låter honom varna dem, så att icke också de komma till detta pinorum.'

29 Men Abraham sade: 'De hava Moses och profeterna; dem må de lyssna till.'

30 Han svarade: 'Nej, fader Abraham; men om någon kommer till dem från de döda, så skola de göra bättring.'

31 Då sade han till honom: 'Lyssna de icke till Moses och profeterna, så skola de icke heller låta övertyga sig, om någon uppstår från de döda.'»

17 Och han sade till sina lärjungar: »Det är icke annat möjligt än att förförelser måste komma, men ve den genom vilken de komma!

För honom vore det bättre att en kvarnsten hängdes om hans hals och han kastades i havet, än att han skulle förföra en av dessa små.

Tagen eder till vara! Om din broder försyndat sig, så tillrättavisa honom; och om han då ångrar sig, så förlåt honom.

Ja, om han sju gånger om dagen försyndar sig mot dig och sju gånger kommer tillbaka till dig och säger: 'Jag ångrar mig' så skall du förlåta honom.»

Och apostlarna sade till Herren: »Föröka vår tro.»

Då sade Herren: »Om I haden tro, vore den ock blott såsom ett senapskorn, så skullen I kunna säga till detta mullbärsfikonträd: 'Ryck dig upp med rötterna, och plantera dig i havet', och det skulle lyda eder.

Om någon bland eder har en tjänare som kör plogen eller vaktar boskap, icke säger han väl till tjänaren, när denne kommer hem från marken: 'Gå du nu strax till bords'?

Säger han icke fastmer till honom: 'Red till min måltid, och fäst så upp din klädnad och betjäna mig, medan jag äter och dricker; sedan må du själv äta och dricka'?

Icke tackar han väl tjänaren för att denne gjorde det som blev honom befallt?

10 Sammalunda, när I haven gjort allt som har blivit eder befallt, då skolen I säga: 'Vi äro blott ringa tjänare: vi hava endast gjort vad vi voro pliktiga att göra.'»