Lukas 19:28-48
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
Jesus rider in i Jerusalem på en åsna
(Matt 21:1-9; Mark 11:1-10; Joh 12:12-15)
28 Då Jesus hade sagt detta, fortsatte han sin vandring mot Jerusalem, och han gick framför sina lärjungar. 29 När han kom i närheten av Betfage och Betania vid det berg som kallas Olivberget, skickade han iväg två av lärjungarna 30 och sa: ”Gå till byn som ligger framför er. Där inne kommer ni att hitta en ungåsna stå bunden, en som ingen har ridit på ännu. Ta den och led hit den. 31 Och om någon frågar varför ni tar den, så säg bara: ’Herren behöver den.’ ”
32 De två gick då iväg och hittade den precis som Jesus sagt. 33 När de höll på att lösgöra den, kom ägarna och frågade: ”Varför tar ni åsnan?”
34 De svarade: ”Herren behöver den.” 35 Så tog de åsnan och ledde den till Jesus. De lade sina mantlar på den och hjälpte Jesus att sitta upp.
36 När han sedan kom ridande, bredde folket ut sina mantlar på vägen.[a] 37 Och då han närmade sig den plats där vägen började gå nerför Olivberget, började hela lärjungaskaran att ropa ut sin glädje och lovprisa Gud för alla de under de hade sett.
38 ”Välsignad är han, kungen, som kommer i Herrens namn![b]”
jublade de.
”Fred i himlen och ära i höjden!”
39 Men några fariseer i folkmassan sa då till honom: ”Mästare, säg åt dina lärjungar att inte ropa så där!”
40 Då svarade han dem: ”Jag säger er att om de tiger, så kommer stenarna att ropa.”
41 När han sedan kom närmare och såg staden framför sig, brast han i gråt över den. 42 ”Tänk om du idag hade förstått hur du skulle kunna få fred”, sa han. ”Men nu är det fördolt för dig. 43 Det ska komma en tid då dina fiender belägrar dig, omringar dig och anfaller dig från alla håll. 44 De ska jämna dig med marken och dina invånare med dig. De ska inte lämna kvar en enda sten ovanpå en annan, eftersom du inte tog tillfället i akt när Gud besökte dig.”
Jesus rensar templet
(Matt 21:12-16; Mark 11:15-18; Joh 2:13-16)
45 Sedan gick Jesus till templet och körde väg köpmännen som höll till där.[c] 46 Han sa till dem: ”Det står skrivet: ’Mitt hus ska kallas ett bönehus.’ Men ni har gjort det till ’ett rövarnäste’.”[d]
47 Efter det undervisade han varje dag i templet. Översteprästerna och de skriftlärda och alla folkets ledare försökte hitta ett sätt att göra sig av med honom, 48 men de visste inte hur de skulle bära sig åt, för han var omtyckt av hela folket, och alla ville lyssna på honom.
Read full chapterFootnotes
- 19:36 Åsnan var en symbol för att Jesus tillhörde kung Davids ätt, och genom att han red på en åsna gick det i uppfyllelse som förutsagts i Sak 9:9. Mantlarna var en kunglig hyllning.
- 19:38 Se Ps 118:26.
- 19:45 Köpmännen sålde djur som skulle användas till offer i templet.
- 19:46 Se Jes 56:7 och Jer 7:11.
Lukas 19:28-48
Svenska 1917
28 Sedan Jesus hade sagt detta, gick han framför de andra upp mot Jerusalem.
29 När han då nalkades Betfage och Betania, vid det berg som kallas Oljeberget, sände han åstad två av lärjungarna
30 och sade: »Gån in i byn som ligger här mitt framför. Och när I kommen ditin, skolen I finna en åsnefåle stå där bunden, som ingen människa någonsin har suttit på, lösen den och fören den hit.
31 Och om någon frågar eder varför I lösen den skolen I svara så: 'Herren behöver den.'»
32 Och de som hade blivit utsända gingo åstad och funno det så som han hade sagt dem.
33 Och när de löste fålen, frågade ägaren dem: »Varför lösen I fålen?»
34 De svarade: »Herren behöver den.»
35 Och de förde fålen till Jesus och lade sina mantlar på den och läto Jesus sätta sig därovanpå.
36 Och där han färdades fram bredde de ut sina mantlar under honom på vägen.
37 Och då han var nära foten av Oljeberget, begynte hela lärjungaskaran i sin glädje att med hög röst lova Gud för alla de kraftgärningar som de hade sett;
38 och de sade: »Välsignad vare han som kommer, konungen, i Herrens namn. Frid vare i himmelen och ära i höjden!»
39 Och några fariséer som voro med i folkhopen sade till honom: »Mästare, förbjud dina lärjungar att ropa så.»
40 Men han svarade och sade: »Jag säger eder: Om dessa tiga, skola stenarna ropa.»
41 Då han nu kom närmare och fick se staden, begynte han gråta över den
42 och sade: »O att du i dag hade insett, också du, vad din frid tillhör! Men nu är det fördolt för dina ögon.
43 Ty den tid skall komma över dig, då dina fiender skola omgiva dig med belägringsvall och innesluta dig och tränga dig på alla sidor.
44 Och de skola slå ned dig till jorden, tillika med dina barn, som äro i dig, och skola icke lämna kvar i dig sten på sten, därför att du icke aktade på den tid då du var sökt.»
45 Och han gick in i helgedomen och begynte driva ut dem som sålde därinne;
46 och han sade till dem: »Det är skrivet: 'Och mitt hus skall vara ett bönehus.' Men I haven gjort det till en rövarkula.»
47 Och han undervisade var dag i helgedomen. Och översteprästerna och de skriftlärde och folkets förnämste män sökte efter tillfälle att förgöra honom;
48 men de kunde icke finna någon utväg därtill, ty allt folket höll sig till honom och hörde honom.
Read full chapter
Lukas 19:28-48
Svenska Folkbibeln
Jesu intåg i Jerusalem
28 Sedan Jesus hade sagt detta gick han framför dem upp till Jerusalem. 29 Då han närmade sig Betfage och Betania vid det berg som kallas Oljeberget, sände han i väg två av sina lärjungar 30 och sade: "Gå till byn rakt framför er. När ni kommer in i den skall ni finna ett åsneföl, som står där bundet och som ännu ingen har suttit på.[a] Lös det och led hit det. 31 Och om någon frågar er varför ni löser det, skall ni svara: Herren behöver det." 32 De som var utsända begav sig i väg och fann att det var som han hade sagt dem. 33 Och de löste fölet. Då frågade de som ägde det: "Varför löser ni fölet?" 34 De svarade: "Herren behöver det." 35 Och de ledde det till Jesus och lade sina mantlar på det och lät Jesus sitta upp. 36 Och där han red fram bredde man ut sina mantlar på vägen.
37 Då han närmade sig sluttningen av Oljeberget, började hela skaran av lärjungar i sin glädje prisa Gud med hög röst för alla de kraftgärningar som de hade sett: 38 "Välsignad är han som kommer, konungen, i Herrens namn! Frid i himlen och ära i höjden!" 39 Några fariseer i folkmassan sade då till honom: "Mästare, säg åt dina lärjungar att tiga!" 40 Han svarade: "Jag säger er att om de tiger, kommer stenarna att ropa."
Jesus gråter över Jerusalem
41 När Jesus kom närmare och såg staden, brast han i gråt över den 42 och sade: "Tänk om du i dag hade förstått, också du, vad som ger dig verklig frid. Men nu är det dolt för dina ögon. 43 Ty det skall komma dagar över dig, när dina fiender kastar upp en belägringsvall runt dig och omringar och ansätter dig från alla håll. 44 De skall slå dig och dina barn i dig till marken och skall inte lämna kvar i dig sten på sten, därför att du inte förstod den tid då Herren besökte dig."
Jesus i templet
45 Sedan gick Jesus in på tempelplatsen och började driva ut dem som sålde där. 46 Han sade till dem: "Det står skrivet: Mitt hus skall vara ett bönens hus. [b] Men ni har gjort det till ett rövarnäste." 47 Och han undervisade var dag i templet. Översteprästerna, de skriftlärda och folkets ledare sökte efter ett tillfälle att röja honom ur vägen, 48 men de kunde inte komma på hur de skulle gå till väga. Ty allt folket hängde vid hans läppar och lyssnade ivrigt.
Read full chapterFootnotes
- Lukas 19:30 ännu ingen har suttit på Se 4 Mos 19:2, 5 Mos 21:3, 1 Sam 6:7.
- Lukas 19:46 Jes 56:7.
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln