Add parallel Print Page Options

Det judiska rådet vill se Jesus dömd till döden

(Matt 27:1-2; 27:11-14; Luk 23:1-5; Joh 18:28-38)

15 Tidigt nästa morgon samlades översteprästerna och folkets ledare och de skriftlärda – hela rådet[a] – och fattade ett beslut. Sedan lät de binda Jesus och förde bort honom och överlämnade honom till Pilatus.[b]

Jesus förhörs av Pilatus

Pilatus frågade honom: ”Är du judarnas kung?” Men Jesus svarade: ”Det är du själv som säger det.”

Sedan anklagade översteprästerna honom för en rad olika brott, och Pilatus frågade honom: ”Varför säger du ingenting? Du hör ju hur mycket de anklagar dig för!”

Men till Pilatus stora förvåning svarade Jesus inget mer.

Pilatus dömer Jesus till döden

(Matt 27:15-26; Luk 23:13-25; Joh 18:39—19:16)

Vid påskhögtiden brukade Pilatus alltid frige en fånge åt dem, vem som helst som de ville ha fri. Just då satt en man fängslad som hette Barabbas. Han hade tillsammans med några andra begått mord under ett uppror.

Folket började nu samlas inför Pilatus för att be honom göra som han brukade.

”Vill ni att jag ska släppa judarnas kung?” frågade Pilatus. 10 Han visste mycket väl att översteprästerna hade överlämnat Jesus åt honom för att de var avundsjuka på Jesus.

11 Men översteprästerna hetsade upp folket och fick dem att kräva att Barabbas skulle friges istället.

12 Pilatus frågade då igen: ”Vad ska jag då göra med den här mannen som ni kallar judarnas kung?”

13 ”Korsfäst honom!” ropade de tillbaka.

14 ”Men vad har han gjort för ont?” frågade Pilatus.

Då ropade de ännu högre: ”Korsfäst honom!” 15 Till slut gav Pilatus efter och släppte Barabbas, eftersom han ville göra som folket krävde. Men Jesus lät han piska och överlämnade honom sedan till att korsfästas.

De romerska soldaterna hånar Jesus

(Matt 27:27-31; Joh 19:2-3)

16 Soldaterna ledde först in Jesus på gården till landshövdingens residens, där hela vaktstyrkan kallades samman. 17 De klädde på honom en purpurröd[c] mantel och vred ihop en krona av törnen som de satte på honom. 18 ”Leve judarnas kung!” ropade de. 19 De slog honom i huvudet med en käpp, spottade på honom och föll på knä för att hylla honom.

20 Efter att ha hånat honom tog de av honom den purpurröda manteln, satte på honom hans egna kläder och förde bort honom för att korsfästas.

Jesus korsfästs

(Matt 27:32-44; Luk 23:26-43; Joh 19:17-24)

21 En man, Simon från Kyrene[d], far till Alexandros och Rufus, var på väg in från landsbygden, och honom tvingade de att bära Jesus kors.

22 De förde Jesus till den plats som kallas Golgota (vilket betyder Skalleplatsen). 23 Där gav man honom vin blandat med myrra,[e] men han ville inte ha det. 24 Sedan korsfäste de honom och delade hans kläder mellan sig genom att kasta lott om dem.

25 Klockan var runt nio på morgonen[f] när han korsfästes.

Read full chapter

Footnotes

  1. 15:1 Se not till Matt 26:59.
  2. 15:1 Det judiska rådet hade inte rätt att verkställa dödsstraff utan måste överlämna dessa fall till de romerska myndigheterna.
  3. 15:17 Färgen var en symbol för kunglig makt.
  4. 15:21 Kyrene var en stad i Libyen.
  5. 15:23 Vin blandat med myrra var ett bedövningsmedel man gav till dem som skulle korsfästas. Enligt Matt 27:34 var vinet också blandat med galla, som hade samma effekt.
  6. 15:25 Ordagrant: Det var vid tredje timmen….

15 Sedan nu översteprästerna, tillsammans med de äldste och de skriftlärde, hela Stora rådet, på morgonen hade fattat sitt beslut, läto de strax binda Jesus och förde honom bort och överlämnade honom åt Pilatus.

Då frågade Pilatus honom: »Är du judarnas konung?» Han svarade honom och sade: »Du säger det själv.»

Och översteprästerna framställde många anklagelser mot honom.

Pilatus frågade honom då åter och sade: »Svarar du intet? Du hör ju huru mycket det är som de anklaga dig för.»

Men Jesus svarade intet mer, så att Pilatus förundrade sig.

Nu plägade han vid högtiden giva dem en fånge lös, den som de begärde.

Och där fanns då en man, han som kallades Barabbas, vilken satt fängslad jämte de andra som hade gjort upplopp och under upploppet begått dråp.

Folket kom ditupp och begynte begära att han skulle göra åt dem såsom han plägade göra.

Pilatus svarade dem och sade: »Viljen I att jag skall giva eder 'judarnas konung' lös?»

10 Han förstod nämligen att det var av avund som översteprästerna hade dragit Jesus inför rätta.

11 Men översteprästerna uppeggade folket till att begära att han hellre skulle giva dem Barabbas lös.

12 När alltså Pilatus åter tog till orda och frågade dem: »Vad skall jag då göra med den som I kallen 'judarnas konung'?»,

13 så skriade de åter: »Korsfäst honom!»

14 Men Pilatus frågade dem: »Vad ont har han då gjort?» Då skriade de ännu ivrigare: »Korsfäst honom!»

15 Och eftersom Pilatus ville göra folket till viljes, gav han dem Barabbas lös; men Jesus lät han gissla och utlämnade honom sedan till att korsfästas.

16 Och krigsmännen förde honom in i palatset, eller pretoriet, och kallade tillhopa hela den romerska vakten.

17 Och de klädde på honom en purpurfärgad mantel och vredo samman en krona av törnen och satte den på honom.

18 Sedan begynte de hälsa honom: »Hell dig, judarnas konung!»

19 Och de slogo honom i huvudet med ett rör och spottade på honom; därvid böjde de knä och gåvo honom sin hyllning.

20 Och när de hade begabbat honom, klädde de av honom den purpurfärgade manteln och satte på honom hans egna kläder och förde honom ut för att korsfästa honom.

21 Och en man som kom utifrån marken gick där fram, Simon från Cyrene, Alexanders och Rufus' fader; honom tvingade de att gå med och bära hans kors.

22 Och de förde honom till Golgataplatsen (det betyder huvudskalleplatsen).

23 Och de räckte honom vin, blandat med myrra, men han tog icke emot det.

24 Och de korsfäste honom och delade sedan hans kläder mellan sig, genom att kasta lott om vad var och en skulle få.

25 Och det var vid tredje timmen som de korsfäste honom.

Read full chapter