Add parallel Print Page Options

Om att döma andra

(Luk 6:37-38; 6:41-42)

Döm inte, så blir ni själva inte dömda, för ni kommer att dömas så som ni dömer andra. Med det mått ni mäter ska det mätas upp åt er. Varför ser du flisan i din medmänniskas öga, när du inte märker bjälken i ditt eget? Varför säger du till henne: ’Kom så ska jag ta bort flisan ur ditt öga’, när du samtidigt har en bjälke i ditt eget? Du hycklare, ta först bort bjälken ur ditt eget öga! Sedan kan du se klart och ta bort flisan ur din medmänniskas öga.

Ge inte det som är heligt åt hundarna; de kommer att vända sig om och slita er i stycken. Och kasta inte pärlor åt svinen, de kommer att trampa på dem.

Be, så ska ni få

(Luk 11:9-13; 6:31)

Be, så ska ni få. Sök, så ska ni finna. Knacka på och dörren ska öppnas. För den som ber, han får, och den som söker, han finner. Och för var och en som knackar på ska dörren öppnas.

Du som är förälder, inte ger du väl ditt barn en sten när det ber om bröd, 10 eller en orm när det ber om en fisk? 11 Om nu ni, som är onda, har förstånd att ge goda gåvor till era barn, skulle då inte er Fader i himlen ge goda gåvor till dem som ber honom?

Den gyllene regeln

12 Gör mot andra så som ni vill att de ska göra mot er. Detta är vad lagen och profeterna säger.

Den trånga porten

(Luk 13:24)

13 Gå in genom den trånga porten. Vägen till fördärvet är bred, och porten dit in är vid, och många är de som väljer den. 14 Men porten till livet är trång, och vägen dit är smal. Det är få som finner den.

Trädet känns igen på frukten

(Luk 6:43-44)

15 Akta er för falska profeter. De kommer till er förklädda till får men är i verkligheten glupska vargar. 16 Ni kan känna igen dem på deras frukt, så som man ju inte plockar vindruvor på törnbuskar eller fikon på tistlar. 17 Ett bra träd bär bra frukt och ett dåligt träd bär dålig frukt. 18 Ett bra träd kan inte bära dålig frukt, och ett dåligt träd kan inte bära bra frukt. 19 Men varje träd som inte bär bra frukt huggs ner och bränns upp. 20 Ni kan känna igen dem på deras frukt.

Sanna lärjungar

21 Inte alla som säger ’Herre, Herre’ till mig kommer in i himmelriket, utan bara de som gör min himmelske Faders vilja.

22 På den dagen ska många säga till mig: ’Herre, Herre! Vi har ju profeterat i ditt namn och drivit ut onda andar i ditt namn och gjort många under i ditt namn.’ 23 Men då ska jag säga dem sanningen: ’Jag har aldrig känt er! Försvinn härifrån, ni laglösa!’

Om att bygga på stadig grund

(Luk 6:47-49)

24 Den som hör min undervisning och handlar efter den är klok. Han liknar en man som byggde sitt hus på berggrunden. 25 Det blev skyfall och översvämning, och stormvindarna blåste med våldsam kraft mot huset, men det rasade inte eftersom det var byggt på berggrund.

26 Men den som hör min undervisning och inte handlar efter den är en dåre. Han liknar en man som byggde sitt hus direkt på sanden. 27 När sedan regnet kom och det blev översvämning, och stormvindarna blåste mot huset, föll det ihop med ett stort brak.”

28 När Jesus hade avslutat detta tal var människorna mycket häpna över hans undervisning, 29 för han talade med makt, och inte som deras skriftlärda.

»Dömen icke, på det att I icke mån bliva dömda;

ty med den dom varmed I dömen skolen I bliva dömda, och med det mått som I mäten med skall ock mätas åt eder.

Huru kommer det till, att du ser grandet i din broders öga, men icke bliver varse bjälken i ditt eget öga?

Eller huru kan du säga till din broder: 'Låt mig taga ut grandet ur ditt öga', du som har en bjälke i ditt eget öga?

Du skrymtare, tag först ut bjälken ur ditt eget öga; därefter må du se till, att du kan taga ut grandet ur din broders öga.

Given icke åt hundarna vad heligt är, och kasten icke edra pärlor för svinen, på det att dessa icke må trampa dem under fötterna och sedan vända sig om och sarga eder.

Bedjen, och eder skall varda givet; söken, och I skolen finna; klappen, och för eder skall varda upplåtet.

Ty var och en som beder, han får; och den som söker, han finner; och för den som klappar skall varda upplåtet.

Eller vilken är den man bland eder, som räcker sin son en sten, när han beder honom om bröd,

10 eller som räcker honom en orm, när han beder om fisk?

11 Om nu I, som ären onda, förstån att giva edra barn goda gåvor, huru mycket mer skall icke då eder Fader, som är i himmelen, giva vad gott är åt dem som bedja honom!

12 Därför, allt vad I viljen att människorna skola göra eder, det skolen I ock göra dem; ty detta är lagen och profeterna.

13 Gån in genom den trånga porten. Ty vid och bred är den väg som leder till fördärvet, och många äro de som gå fram på den;

14 och den port är trång och den väg är smal, som leder till livet, och få äro de som finna den.

15 Tagen eder till vara för falska profeter, som komma till eder i fårakläder, men invärtes äro glupande ulvar.

16 Av deras frukt skolen I känna dem. Icke hämtar man väl vindruvor från törnen, eller fikon från tistlar?

17 Så bär vart och ett gott träd god frukt, men ett dåligt träd bär ond frukt.

18 Ett gott träd kan icke bära ond frukt, ej heller kan ett dåligt träd bära god frukt.

19 Vart träd som icke bär god frukt bliver avhugget och kastat i elden.

20 Alltså skolen I känna dem av deras frukt. --

21 Icke kommer var och en in i himmelriket, som säger till mig: 'Herre, Herre', utan den som gör min himmelske Faders vilja.

22 Många skola på 'den dagen' säga till mig: 'Herre, Herre, hava vi icke profeterat i ditt namn och genom ditt namn drivit ut onda andar och genom ditt namn gjort många kraftgärningar?'

23 Men då skall jag betyga för dem: 'Jag har aldrig känt eder; gån bort ifrån mig, I ogärningsmän.'

24 Därför, var och en som hör dessa mina ord och gör efter dem, han må liknas vid en förståndig man som byggde sitt hus på hälleberget.

25 Och slagregn föll, och vattenströmmarna kommo, och vindarna blåste och kastade sig mot det huset; och likväl föll det icke omkull, eftersom det var grundat på hälleberget.

26 Men var och en som hör dessa mina ord och icke gör efter dem, han må liknas vid en oförståndig man som byggde sitt hus på sanden.

27 Och slagregn föll, och vattenströmmarna kommo, och vindarna blåste och slogo mot det huset; och det föll omkull, och dess fall var stort.»

28 När Jesus hade slutat detta tal, häpnade folket över hans förkunnelse;

29 ty han förkunnade sin lära för dem med makt och myndighet, och icke såsom deras skriftlärde.