Add parallel Print Page Options

Israels återupprättelse

(4:1—5:15)

Herrens berg

(Jes 2:2-4)

I de yttersta dagarna

ska berget med Herrens hus stå fast grundat,
    högst av bergen,
överst bland kullarna.
    Folken ska strömma dit,
många folk ska komma och säga:
    ”Kom, låt oss gå upp på Herrens berg,
till Jakobs Guds hus!
Han ska lära oss sina vägar,
    och vi ska vandra på hans stigar.”
Från Sion ska nämligen lagen gå ut,
    och Herrens ord från Jerusalem.
Han ska döma mellan många folk
    och skipa rätt bland mäktiga nationer långt borta.
De ska smida sina svärd till plogbillar
    och sina spjut till vingårdsknivar.
En nation ska inte mer lyfta svärd mot en annan
    och inte mer träna sig för krig.
Var och en ska sitta
    under sin vinstock och sitt fikonträd,
utan att någon skrämmer dem mer.
    Härskarornas Herre har talat.
De andra folken vandrar
    i sina gudars namn,
men vi vandrar i Herrens,
    vår Guds, namn i all evighet.

Herrens plan

”Den dagen, säger Herren,

ska jag samla de haltande,
    föra samman de skingrade
och dem som jag har plågat.
    Jag ska göra de haltande till en kvarleva,
de fördrivna till en mäktig nation,
    och Herren ska vara deras kung
på Sions berg
    nu och för evigt.
Du, herdetorn, dotter Sions kulle,
    till dig ska makten komma tillbaka
och dotter Jerusalems forna herravälde återvända.”

Men varför ropar du nu så högt?
    Finns det ingen kung hos dig?
Har din rådgivare försvunnit?
    Smärtan har ju drabbat dig
    som när en kvinna föder barn.
10 Vrid dig i födslovånda,
    dotter Sion, likt en barnaföderska,
för nu måste du lämna staden
    och bo ute på fältet!
Du måste komma till Babylon.
    Men där ska du bli räddad,
där ska Herren befria dig
    ur dina fienders grepp.

11 Många folk har samlat sig mot dig
    och säger:
”Låt Sion bli orenat,
    det vill vi beskåda!”
12 Men de känner inte Herrens tankar
    och förstår inte hans planer,
att han har samlat dem
    som kärvar på en tröskplats.
13 ”Res dig upp och tröska, dotter Sion!
    Jag ska ge dig horn av järn
och klövar av koppar,
    så att du kan krossa många folk.”
Deras orätta byte
    ska du viga åt Herren,
deras rikedomar åt hela jordens Herre.

En härskare ska födas i Betlehem

Rista sorgmärken på dig, du belägrade stad![a]
    En belägringsvall är rest mot oss,
och med käpp slår de
    Israels domare på kinden.

”Men du Betlehem i Efrata,
    så oansenlig bland Judas släkter,
från dig ska det ges åt mig
    en som ska härska över Israel,
en som har sitt ursprung i det förflutna,
    i eviga tider.”

Därför ska de bli övergivna,
    fram till den tid
då hon som ska föda har fött.
    Då ska de som finns kvar av hans bröder
återvända till israeliterna.

Han ska träda fram
    och vara herde i Herrens kraft,
i Herrens, sin Guds namns majestät.
    De ska leva i lugn och ro,
för han ska vara stor över hela jorden.

Han ska vara vår frid.
    Och när assyrierna invaderar vårt land
och tränger in i våra palats
    ställer vi mot dem sju herdar
och åtta ledande män.
    De ska härska över Assyrien med svärd
och över Nimrod med dragna vapen.
    Han ska befria oss från assyrierna,
när de anfaller vårt land
    och tågar in på vårt territorium.

De som är kvar av Jakob
    ska vara mitt ibland många folk
som dagg från Herren,
    som regnskurar på gräset,
som inte väntar på en människa
    eller dröjer för mänsklighetens skull.
De som är kvar av Jakob
    ska vara mitt ibland många folk
som ett lejon bland djuren i skogen,
    som ett ungt lejon bland fårhjordar,
som, där det går fram, trampar ner och river,
    och vars byte ingen kan rädda.
Låt din hand lyftas mot dina motståndare,
    låt alla dina fiender förintas.

10 ”Den dagen, säger Herren,

utplånar jag dina hästar som finns hos dig
    och förstör dina stridsvagnar.
11 Jag förstör städerna i ditt land
    och river ner alla dina fästningar.
12 Jag gör slut på all trolldom hos dig,
    det ska inte längre finnas några teckentydare hos dig.
13 Jag river ner dina utskurna gudabilder
    och stoder som finns hos dig.
Du ska inte mer tillbe någonting
    som du med dina händer har gjort.
14 Jag utrotar dina asherapålar
    och ödelägger dina städer.
15 Jag ska i vrede och förbittring
    ta hämnd på de folk som vägrat att lyda.”

Footnotes

  1. 5:1 Grundtextens innebörd är osäker; stad: ordagrant dotter. Tanken kan möjligen också vara: Mobilisera dina trupper, du stad med/omgiven av trupper…

Men det skall ske i kommande dagar att det berg där HERRENS hus är skall stå där fast grundat, ypperst ibland bergen, och vara upphöjt över andra höjder; och folk skall strömma ditupp,

ja, många hednafolk skola gå åstad och skola säga: »Upp, låt oss draga åstad till HERRENS berg, upp till Jakobs Guds hus, för att han må undervisa oss om sina vägar, så att vi kunna vandra på hans stigar.» Ty från Sion skall lag utgå, och HERRENS ord från Jerusalem.

Och han skall döma mellan många folk och skipa rätt åt mäktiga hednafolk, ända bort i fjärran land. Då skola de smida sina svärd till plogbillar och sina spjut till vingårdsknivar. Folken skola ej mer lyfta svärd mot varandra och icke mer lära sig att strida.

Och var och en skall sitta under sitt vinträd och sitt fikonträd, och ingen skall förskräcka honom; ty så har HERREN Sebaots mun talat.

Ja, alla andra folk vandra vart och ett i sin guds namn, men vi vilja vandra i HERRENS, vår Guds, namn, alltid och evinnerligen.

På den dagen, säger HERREN, skall jag församla de haltande och hämta tillhopa de fördrivna och dem som jag har hemsökt med olyckor.

Och jag skall låta de haltande bliva en kvarleva och de långt bort förjagade ett mäktigt folk; och HERREN skall vara konung över dem på Sions berg från nu och till evig tid.

Och du Herdetorn, du dotter Sions kulle, till dig skall det komma, ja, till dig skall det återvända, det forna herradömet, dottern Jerusalems konungavälde.

Men varför skriar du nu så högt? Finnes då ingen konung i dig, har du icke mer någon rådklok man, eftersom ångest, lik en barnaföderskas, har gripit dig?

10 Ja, väl må du vrida dig i födslosmärtor såsom en barnaföderska, du dotter Sion; ty nu måste du ut ur staden, du måste bo på öppna fältet; ja, du skall komma ända till Babel -- där skall du finna räddning, där skall HERREN förlossa dig ur dina fienders hand.

11 Nu hava många hednafolk församlat sig mot dig, och de säga: »Må hon varda skändad, så att våra ögon få skåda med lust på Sion.»

12 Men dessa känna icke HERRENS tankar, de förstå icke hans rådslut, att han har samlat dem såsom kärvar till tröskplatsen.

13 Upp då och tröska, du dotter Sion! Ty jag skall giva dig horn av järn och giva dig klövar av koppar, för att du må sönderkrossa många folk. Och deras byte skall du giva till spillo åt HERREN och deras skatter åt hela jordens HERRE.

Nu må du samla dina skaror, du skarornas stad. Bålverk har man rest upp mot oss; Israels domare slår man med ris på kinden.

Men du Bet-Lehem Efrata, som är så ringa för att vara bland Juda släkter, av dig skall åt mig utgå en som skall bliva en furste i Israel, en vilkens härkomst tillhör förgångna åldrar, forntidens dagar.

Därför skola de prisgivas intill den tid då hon som skall föda har fött; då skall återstoden av hans bröder få vända tillbaka till Israels barn.

Och han skall träda fram och vakta sin hjord i HERRENS kraft, i HERRENS, sin Guds, namns höghet; och den skall hava ro, ty han skall då vara stor intill jordens ändar.

Och tryggheten skall vara sådan, att om Assur vill falla in i vårt land och tränga in i våra palats, så kunna vi ställa upp mot honom sju herdar, ja, åtta furstliga herrar;

och dessa skola avbeta Assurs land med svärd och Nimrods land ända in i dess portar. Så skall han rädda oss från Assur, om denne vill falla in i vårt land och tränga fram över våra gränser.

Då skall Jakobs kvarleva vara bland många folk såsom dagg från HERREN, såsom en regnskur på gräs, vilken icke dröjer för någon mans skull eller väntar för människobarns skull.

Och Jakobs kvarleva skall då vara bland hedningarna, mitt ibland många folk, såsom ett lejon bland boskap i skogen, såsom ett ungt lejon bland fårhjordar, vilket förtrampar, var det går fram, och griper sitt rov utan räddning.

Ja, må din hand vara upplyft över dina ovänner, och må alla dina fiender bliva utrotade!

10 Och det skall ske på den dagen, säger HERREN, att jag skall utrota dina hästar ur ditt land och förstöra dina vagnar;

11 jag skall utrota städerna i ditt land och riva ned alla dina fästen;

12 jag skall utrota all trolldom hos dig, och inga teckentydare skola mer träffas hos dig;

13 jag skall utrota dina beläten och dina stoder ur ditt land, så att du icke mer skall tillbedja dina händers verk;

14 jag skall omstörta dina Aseror och skaffa dem bort ur ditt land; och dina städer skall jag ödelägga.

15 Och i vrede och förtörnelse skall jag utkräva hämnd av hednafolken, dem som icke hava varit hörsamma.