Psaltaren 115-118
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
Herren tillhör all ära
115 Inte åt oss, Herre, inte åt oss,
utan åt ditt namn ge ära,
för din nåds och din trofasthets skull.
2 Varför får folk säga:
”Var finns deras Gud?”
3 Vår Gud är i himlen,
och han gör vad han vill.
4 Deras gudar är silver och guld,
människohänders verk.
5 De har mun men kan inte tala,
ögon, men kan inte se.
6 De har öron men kan inte höra,
näsa, men kan inte lukta.
7 De har händer, men kan inte gripa,
och fötter, men kan inte gå.
De ger inga ljud ifrån sin strupe.
8 De som gjort dessa blir som de,
ja, alla som förtröstar på dem.
9 Israel, förtrösta på Herren!
Han är deras hjälp och sköld.
10 Arons släkt, förtrösta på Herren!
Han är deras hjälp och sköld.
11 Alla ni som fruktar Herren, förtrösta på honom!
Han är deras hjälp och sköld.
12 Herren tänker på oss
och vill välsigna Israels folk,
han vill välsigna Arons släkt.
13 Han vill välsigna var och en som fruktar Herren,
små och stora.
14 Må Herren ge många barn till er och era ättlingar.
15 Må ni bli välsignade av Herren,
som har gjort både himmel och jord.
16 Himlen tillhör Herren,
men han har överlämnat jorden åt människorna.
17 De döda prisar inte Herren,
de som har gått ner i tystnaden.
18 Men vi lovar Herren, nu och för evigt!
Halleluja!
Tacksägelse för räddning från en säker död
116 Jag älskar Herren,
för han har hört min röst och mina böner.
2 Han har böjt sig ner och lyssnat till mig.
Därför ska jag be till honom så länge jag lever.
3 Dödens snaror omslöt mig,
dödsrikets fasor höll mig i sitt grepp,
nöd och förtvivlan kom över mig.
4 Då ropade jag på Herrens namn:
”Herre, rädda mitt liv!”
5 Herren är nådig och rättfärdig,
vår Gud är barmhärtig.
6 Herren beskyddar de okunniga.
Jag var nere, och han räddade mig.
7 Nu kan min själ komma till ro på nytt,
för Herren har varit god mot mig.
8 Du har räddat mig från döden,
mina ögon från tårar
och mina fötter från att snava.
9 Jag får leva inför Herren
i de levandes länder.
10 Jag trodde när jag sa:
”Jag plågas svårt.”
11 I min förtvivlan sa jag:
”Alla människor är lögnare.”
12 Men vad kan jag nu göra för Herren
som tack för all hans godhet mot mig?
13 Jag ska lyfta upp räddningens bägare
och åkalla Herrens namn.
14 Inför allt hans folk vill jag uppfylla
vad jag lovat Herren.
15 För hans frommas död
är dyrbar i Herrens ögon.[a]
16 Herre, jag är ju din tjänare,
jag är din tjänare, din tjänarinnas son,
du har befriat mig från mina bojor.
17 Jag vill ge dig ett tackoffer
och åkalla Herrens namn.
18 Inför allt hans folk vill jag uppfylla
vad jag lovat Herren
19 i gårdarna till Herrens hus,
mitt i dig, Jerusalem.
Halleluja!
Uppmaning till alla folk att prisa Herren
117 Prisa Herren, alla nationer!
Lova honom, alla folk,
2 för hans nåd mot oss är stor,
och Herrens trofasthet varar i evighet.
Halleluja!
Tacksägelse för Herrens nåd och hjälp
118 Prisa Herren, för han är god!
Hans nåd varar i evighet.
2 Säg, Israel:
”Hans nåd varar i evighet!”
3 Säg, Arons släkt:
”Hans nåd varar i evighet!”
4 Säg, ni som fruktar Herren:
”Hans nåd varar i evighet!”
5 I mitt trångmål ropade jag till Herren,
och han svarade mig
och förde mig ut till en rymlig plats.
6 Herren är med mig.
Jag är inte rädd.
Vad kan en människa göra mot mig?
7 Herren är med mig, och han hjälper mig.
Jag ska triumfera över dem som hatar mig.
8 Det är bättre att ta sin tillflykt till Herren
än att lita på människor.
9 Det är bättre att ta sin tillflykt till Herren
än lita på personer i maktposition.
10 Jag var omringad av alla folk,
men i Herrens namn höll jag dem ifrån mig.
11 Jag var fullständigt omringad,
men i Herrens namn höll jag dem ifrån mig.
12 De svärmade runt mig som bin,
men de slocknade lika fort som en eld bland törnbuskar.
I Herrens namn höll jag dem borta från mitt liv.
13 De knuffade mig hårt för att få mig att falla,
men Herren hjälpte mig.
14 Herren är min styrka och min sång,
han har blivit min räddning.
15 Glädje och segerrop hörs från de rättfärdigas tält:
”Herren har med makt utfört väldiga gärningar.
16 Herren har lyft sin makts hand.
Herren har med makt utfört väldiga gärningar.”
17 Jag behöver inte dö,
utan jag får leva och berätta om Herrens gärningar.
18 Herren har tuktat mig hårt,
men inte överlämnat mig åt döden.
19 Öppna rättfärdighetens portar för mig!
Jag vill gå in genom dem och prisa Herren.
20 Det här är Herrens port,
de rättfärdiga får gå in genom den.
21 Jag prisar dig för att du har besvarat min bön
och räddat mig.
22 Den sten som inte dög åt byggnadsarbetarna
har blivit en hörnsten.
23 Detta är Herrens verk
och förunderligt i våra ögon.
24 Detta är dagen då Herren har agerat,
låt oss därför vara glada och jubla.
25 Herre, rädda oss[b]!
Herre, ge framgång!
26 Välsignad är han som kommer i Herrens namn!
Vi välsignar er från Herrens hus.
27 Herren är Gud och ger oss ljus.
Låt oss gå i en procession tillsammans,
med kvistar i händerna,
fram till altarets horn![c]
28 Du är min Gud, jag vill prisa dig,
min Gud, jag vill upphöja dig.
29 Prisa Herren, för han är god!
Hans nåd varar för evigt.
Psaltaren 115-118
Svenska 1917
115 Icke åt oss, HERRE, icke åt oss, utan åt ditt namn giv äran, för din nåds, för din sannings skull.
2 Varför skulle hedningarna få säga: »Var är nu deras Gud?»
3 Vår Gud är ju i himmelen; han kan göra allt vad han vill.
4 Men deras avgudar äro silver och guld, verk av människohänder.
5 De hava mun och tala icke, de hava ögon och se icke,
6 de hava öron och höra icke, de hava näsa och lukta icke.
7 Med sina händer taga de icke, med sina fötter gå de icke; de hava intet ljud i sin strupe.
8 De som hava gjort dem skola bliva dem lika, ja, alla som förtrösta på dem.
9 I av Israel, förtrösten på HERREN. Ja, han är deras hjälp och sköld.
10 I av Arons hus, förtrösten på HERREN. Ja, han är deras hjälp och sköld.
11 I som frukten HERREN, förtrösten på HERREN. Ja, han är deras hjälp och sköld.
12 HERREN har tänkt på oss, han skall välsigna, han skall välsigna Israels hus, han skall välsigna Arons hus,
13 han skall välsigna dem som frukta HERREN, de små såväl som de stora.
14 Ja, HERREN föröke eder, seder själva och edra barn.
15 Varen välsignade av HERREN, av honom som har gjort himmel och jord.
16 Himmelen är HERRENS himmel, och jorden har han givit åt människors barn.
17 De döda prisa icke HERREN, ingen som har farit ned i det tysta.
18 Men vi, vi skola lova HERREN från nu och till evig tid. Halleluja!
116 Jag har HERREN kär, ty han hör min röst och mina böner.
2 Ja, han har böjt sitt öra till mig; i hela mitt liv skall jag åkalla honom.
3 Dödens band omvärvde mig, och dödsrikets ångest grep mig; jag kom i nöd och bedrövelse.
4 Men jag åkallade HERRENS namn: »Ack HERRE, rädda min själ.»
5 HERREN är nådig och rättfärdig, vår Gud är barmhärtig.
6 HERREN bevarar de enfaldiga; jag var i elände, och han frälste mig.
7 Vänd nu åter till din ro, min själ, ty HERREN har gjort väl mot dig.
8 Ja, du har räddat min själ från döden, mitt öga från tårar, min fot ifrån fall;
9 jag skall få vandra inför HERREN i de levandes land.
10 Jag tror, ty därför talar jag, jag som var storligen plågad,
11 jag som måste säga i min ångest: »Alla människor äro lögnaktiga.»
12 Huru skall jag vedergälla HERREN alla hans välgärningar mot mig?
13 Jag vill taga frälsningens bägare och åkalla HERRENS namn.
14 Jag vill infria åt HERREN mina löften, ja, i hela hans folks åsyn.
15 Dyrt aktad i HERRENS ögon är hans frommas död.
16 Ack HERRE, jag är ju din tjänare, jag är din tjänare, din tjänarinnas son; du har lossat mina band.
17 Dig vill jag offra lovets offer, och HERRENS namn vill jag åkalla.
18 Jag vill infria åt HERREN mina löften, ja, i hela hans folks åsyn,
19 i gårdarna till HERRENS hus, mitt i dig, Jerusalem. Halleluja!
117 Loven HERREN, alla hedningar, prisen honom, alla folk.
2 Ty hans nåd är väldig över oss, och HERRENS sanning varar i evighet. Halleluja!
118 Tacken HERREN, ty han är god, ty hans nåd varar evinnerligen.
2 Så säge Israel, ty hans nåd varar evinnerligen.
3 Så säge Arons hus, ty hans nåd varar evinnerligen.
4 Så säge de som frukta HERREN, ty hans nåd varar evinnerligen.
5 I mitt trångmål åkallade jag HERREN, och HERREN svarade mig och ställde mig på rymlig plats.
6 HERREN står mig bi, jag skall icke frukta; vad kunna människor göra mig?
7 HERREN står mig bi, han är min hjälpare, och jag skall få se med lust på dem som hata mig.
8 Bättre är att taga sin tillflykt till HERREN än att förlita sig på människor.
9 Bättre är att taga sin tillflykt till HERREN än att förlita sig på furstar.
10 Alla hedningar omringa mig, men i HERRENS namn skall jag förgöra dem.
11 De omringa mig, ja, de omringa mig, men i HERRENS namn skall jag förgöra dem.
12 De omringa mig såsom bin, men de slockna såsom eld i törne; i HERRENS namn skall jag förgöra dem.
13 Man stöter mig hårdeligen, för att jag skall falla, men HERREN hjälper mig.
14 HERREN är min starkhet och min lovsång, och han blev mig till frälsning.
15 Man sjunger med jubel om frälsning i de rättfärdigas hyddor: »HERRENS högra hand gör mäktiga ting.
16 HERRENS högra han upphöjer, HERRENS högra hand gör mäktiga ting.»
17 Jag skall icke dö, utan leva och förtälja HERRENS gärningar.
18 Väl tuktade mig HERREN, men han gav mig icke åt döden.
19 Öppnen för mig rättfärdighetens portar; jag vill gå in genom dem och tacka HERREN.
20 Detta är HERRENS port, de rättfärdiga skola gå in genom den.
21 Jag tackar dig för att du svarade mig och blev mig till frälsning.
22 Den sten som byggningsmännen förkastade har blivit en hörnsten.
23 Av HERREN har den blivit detta; underbart är det i våra ögon.
24 Detta är den dag som HERREN har gjort; låtom oss på den fröjdas och vara glada.
25 Ack HERRE, fräls! Ack HERRE, låt väl gå!
26 Välsignad vare han som kommer, i HERRENS namn. Vi välsigna eder från HERRENS hus.
27 HERREN är Gud, och han gav oss ljus. Ordnen eder i högtidsled, med lövrika kvistar i händerna, fram till altarets horn.
28 Du är min Gud, och jag vill tacka dig; min Gud, jag vill upphöja dig.
29 Tacka HERREN, ty han är god, ty hans nåd varar evinnerligen.
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.