Psaltaren 119:145-176
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
145 Ur djupet av mitt hjärta ropar jag till dig.
Svara mig, Herre, så ska jag följa dina bud!
146 Rädda mig, ropar jag,
och jag vill lyda dina befallningar.
147 Tidigt i morgongryningen kommer jag och ropar,
jag hoppas på dina ord.
148 Jag håller mig vaken om natten
för att tänka på vad du sagt.
149 Lyssna till mig i din nåd, Herre,
och ge mig liv, så som du lovat i din lag.
150 Nu närmar sig de grymma och onda,
de som är långt borta från din lag.
151 Men du är nära, Herre.
Alla dina bud är sanna.
152 För länge sedan lärde jag känna dina befallningar,
jag vet att du har fastställt dem för evigt.
153 Se hur jag lider och rädda mig,
för jag har inte glömt din lag.
154 Ta dig an min sak och befria mig,
ge mig liv, som du har lovat.
155 Räddningen är långt borta från de onda,
för de bryr sig inte om dina bud.
156 Herre, din barmhärtighet är stor.
Ge mig liv, så som du lovat i din lag!
157 Mina förföljare och fiender är många,
men jag viker inte från dina bud.
158 Jag känner avsky när jag ser de trolösa,
de som inte lyder ditt ord.
159 Se hur mycket jag älskar dina befallningar.
Ge mig liv, Herre, i din nåd.
160 Alla dina ord är sanna,
och dina rättfärdiga beslut är eviga.
161 Furstar förföljer mig utan orsak,
men mitt hjärta bävar inför dina ord.
162 Jag är glad över dina ord,
precis som den som finner en värdefull skatt.
163 Jag hatar och avskyr falskhet,
men jag älskar din lag.
164 Jag prisar dig sju gånger om dagen
för dina rättfärdiga bestämmelser.
165 De som älskar din lag äger en djup frid,
och inget kan få dem att snubbla och falla.
166 Jag väntar på räddning från dig, Herre,
och jag följer dina bud.
167 Jag lyder dina befallningar,
och jag älskar dem högt.
168 Jag lyder dina stadgar och befallningar,
för du vet om allt vad jag gör.
169 Herre, låt mitt rop nå fram till dig!
Ge mig förstånd så som du lovat!
170 Lyssna till min vädjan
och rädda mig, så som du har sagt.
171 Min lovprisning flödar över
för att jag får lära mig dina bud.
172 Jag ska lovsjunga ditt ord,
för alla dina bud är rättfärdiga.
173 Grip in och hjälp mig,
för jag har valt att följa dina stadgar.
174 Herre, jag längtar efter din räddning,
och din lag är min glädje.
175 Låt mig få leva så att jag kan prisa dig.
Låt dina bud och lagar vara min styrka!
176 Jag har vandrat bort som ett vilsegånget får.
Kom du och sök reda på mig, din tjänare,
för jag har inte glömt bort dina bud.
Psaltaren 119:145-176
Svenska 1917
145 Jag ropar av allt hjärta, svara mig, HERRE; jag vill taga dina stadgar i akt.
146 Jag ropar till dig, fräls mig, så vill jag hålla dina vittnesbörd.
147 Jag kommer tidigt i morgongryningen och ropar; jag hoppas på dina ord.
148 Mina ögon hasta före nattens väkter till att begrunda ditt tal.
149 Hör min röst efter din nåd; HERRE, behåll mig vid liv efter dina rätter.
150 Nära äro de som jaga efter skändlighet, de som äro långt ifrån din lag.
151 Nära är ock du, HERRE, och alla dina bud äro sanning.
152 Längesedan vet jag genom dina vittnesbörd att du har stadgat dem för evig tid.
153 Se till mitt lidande och rädda mig, ty jag förgäter icke din lag.
154 Utför min sak och förlossa mig; behåll mig vid liv efter ditt tal.
155 Frälsning är långt borta från de ogudaktiga, ty de fråga icke efter dina stadgar.
156 HERRE, din barmhärtighet är stor; behåll mig vid liv efter dina rätter.
157 Mina förföljare och ovänner äro många, men jag viker icke ifrån dina vittnesbörd.
158 När jag ser de trolösa, känner jag leda vid dem, därför att de icke hålla sig vid ditt tal.
159 Se därtill att jag har dina befallningar kära; HERRE, behåll mig vid liv efter din nåd.
160 Summan av ditt ord är sanning, och alla din rättfärdighets rätter vara evinnerligen.
161 Furstar förfölja mig utan sak, men mitt hjärta fruktar för dina ord.
162 Jag fröjdar mig över ditt tal såsom den som vinner stort byte.
163 Jag hatar lögnen, den skall vara mig en styggelse; men din lag har jag kär.
164 Jag lovar dig sju gånger om dagen för din rättfärdighets rätter.
165 Stor frid äga de som hava din lag kär, och intet finnes, som bringar dem på fall.
166 Jag väntar efter din frälsning, HERRE, och jag gör efter dina bud.
167 Min själ håller dina vittnesbörd, och jag har dem storligen kära.
168 Jag håller dina befallningar och vittnesbörd, ty du känner alla mina vägar.
169 HERRE, mitt rop komme inför ditt ansikte; giv mig förstånd efter ditt ord.
170 Min bön komme inför ditt ansikte; rädda mig efter ditt tal.
171 Mina läppar må flöda över av lov, ty du lär mig dina stadgar.
172 Min tunga sjunge om ditt ord, ty alla dina bud äro rättfärdiga.
173 Din hand vare mig till hjälp, ty jag har utvalt dina befallningar.
174 Jag längtar efter din frälsning, HERRE, och din lag är min lust.
175 Låt min själ leva, så skall hon lova dig; och låt dina rätter hjälpa mig.
176 Om jag far vilse, så uppsök din tjänare såsom ett förlorat får, ty jag förgäter icke dina bud.
Read full chapterSwedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.