Add parallel Print Page Options

Guds dom

82 En psalm av Asaf.

Gud står i gudaförsamlingen,
    han håller dom bland gudarna.[a]

”Hur länge ska ni döma orätt
    och ta parti för de onda? Séla
Skaffa rätt åt de svaga och faderlösa,
    låt de fattiga och betryckta få rätt.
Rädda de svaga och behövande,
    befria dem ur de ondas grepp.

Men de fattar ingenting och vet ingenting,
    de vandrar i mörker.
Jordens grundvalar vacklar.

Jag säger att ni är gudar[b]
    och söner till den Högste,
men ni ska dö som människor
    och falla som vilka furstar som helst.”

Res dig, Gud, och döm jorden,
    för alla folk är din egendom.

Klagan i en tid av nationell kris

83 En sång, en psalm av Asaf.

Gud, var inte tyst,
    tig inte, var inte stilla.
Se hur dina fiender larmar
    och de som hatar dig sticker upp sina huvuden!
De gör upp onda planer mot ditt folk.
    De sammansvärjer sig mot dem som du beskyddar.
”Kom,” säger de, ”låt oss utplåna detta folk,
    så att ingen längre kommer ihåg Israels namn.”

De är fullkomligt överens om det,
    och de har ingått ett förbund mot dig,
Edoms boningar, ismaeliter,
    Moab och hagaréer,
Geval, Ammon, Amalek,
    filistéernas land och Tyros invånare.
Också Assyrien har förenat sig med dem
    och lånat ut sin styrka åt Lots ättlingar. Séla

10 Gör med dem som du gjorde med Midjan,
    och med Sisera och Javin vid Kishonbäcken,
11 dem som utplånades i En-Dor
    och som blev till gödsel på marken.
12 Låt det gå deras mäktiga som Orev och Seev
    och alla deras furstar som Sevach och Salmunna,
13 som sa: ”Låt oss inta Guds betesmarker!”

14 Min Gud, låt dem bli som virvlande ogräsfrö[c],
    som agnar för vinden.
15 Så som elden bränner ner skog
    och lågor svedjer berg,
16 jaga bort dem med din storm
    och förskräck dem med ditt oväder.
17 Låt deras ansikten täckas av skam,
    så att de söker ditt namn, Herre.

18 Låt dem skämmas och bli förskräckta,
    låt dem komma på skam och förgås.
19 Låt dem inse att du, vars namn är Herren,
    är den Högste över hela jorden.

Footnotes

  1. 82:1 Det är omdiskuterat om gudar ska förstås som himmelska varelser eller om de kan syfta på jordiska domare eller härskare. I ljuset av v. 7 bör det dock vara människor som avses.
  2. 82:6 På hebreiska: elohim. Det kan betyda Gud, men också gudar, gudalik, ängel, ledare, Guds ägodel etc. Bland Israels folk kunde man förr i tiden kalla en kung eller en ledare för ”gud” eller ”Guds son”, eftersom han tjänade Gud. Se Joh 10:34
  3. 83:14 Det hebreiska ordets exakta betydelse är osäker.

82 En psalm av Asaf. Gud står i gudaförsamlingen, mitt ibland gudarna håller han dom:

»Huru länge skolen I döma orätt och vara partiska för de ogudaktiga? Sela.

Skaffen den arme och faderlöse rätt, given den betryckte och torftige rättvisa.

Befrien den arme och fattige, rädden honom från de ogudaktigas hand.

Men de veta intet och hava intet förstånd, de vandra i mörker; jordens alla grundvalar vackla.

Jag har väl sagt att I ären gudar och allasammans den Högstes söner;

men I måsten dock dö, såsom människor dö, och falla, likaväl som var furste faller.»

Ja, stå upp, o Gud; håll dom över jorden, ty med arvsrätt råder du över alla folk.

83 En sång, en psalm av Asaf.

Gud, var icke så tyst, tig icke och var icke så stilla, o Gud.

Ty se, dina fiender larma, och de som hata dig resa upp huvudet.

Mot ditt folk förehava de listiga anslag och rådslå mot dem som du beskyddar.

De säga: »Kom, låt oss utrota dem, så att de ej mer äro ett folk, och så att ingen mer tänker på Israels namn.»

Ty endräktigt rådslå dem med varandra, de sluta mot dig ett förbund:

Edoms tält och ismaeliterna, Moab och hagariterna,

Gebal och Ammon och Amalek, filistéerna tillika med dem som bo i Tyrus;

Assur har ock slutit sig till dem, han har lånat sin arm åt Lots barn. Sela.

10 Gör med dem såsom du gjorde med Midjan, såsom med Sisera och Jabin vid Kisons bäck,

11 dem som förgjordes vid En-Dor och blevo till gödning åt marken.

12 Låt det gå deras ädlingar såsom det gick Oreb och Seeb, och alla deras furstar såsom det gick Seba och Salmunna,

13 eftersom de säga: »Guds ängder vilja vi intaga åt oss.»

14 Min Gud, låt dem bliva såsom virvlande löv, såsom strå för vinden.

15 Lik en eld som förbränner skog och lik en låga som avsvedjar berg

16 förfölje du dem med ditt oväder, och förskräcke du dem med din storm.

17 Gör deras ansikten fulla med skam, så att de söka ditt namn, o HERRE.

18 Ja, må de komma på skam och förskräckas till evig tid, må de få blygas och förgås.

19 Och må de förnimma att du allena bär namnet »HERREN», den Högste över hela jorden.