Sefanja 1-3
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
1 Herrens ord kom till Sefanja, son till Kushi, son till Gedalja, son till Amarja, son till Hiskia, under Juda kung Josias, Amons sons, regeringstid.
Vredens dag
2 ”Jag ska fullständigt utplåna allt
från jordens yta, säger Herren.
3 Jag ska utplåna både människor och djur,
jag ska utplåna himlens fåglar och havets fiskar,
och ruinhögarna tillsammans med de gudlösa.
Jag ska utrota människorna från jordens yta, säger Herren.
4 Jag ska sträcka ut min hand mot Juda
och mot alla som bor i Jerusalem.
Jag ska utrota från denna plats
det som finns kvar av Baal,
avgudaprästernas namn
tillsammans med prästerna,
5 dem som på taken böjer sig
i tillbedjan för himlens här,
dem som böjer sig ner för Herren
men också svär vid Milkom[a],
6 dessa som vänt sig bort från Herren
och inte söker eller frågar efter Herren.”
7 Var stilla inför Herren, Herren,
för Herrens dag är nära!
Herren har förberett en offerhögtid
och helgat sina inbjudna.
8 ”På Herrens offerdag
ska jag straffa furstarna och prinsarna
och alla som bär främmande kläder.
9 På den dagen ska jag straffa dem
som hoppar över tröskeln
och fyller sina herrars hus
med våld och svek.[b]
10 Den dagen, säger Herren,
ska rop höras från Fiskporten,
klagan från Nya staden,
väldigt dån från höjderna.
11 Jämra er, ni som bor i Mortelkvarteret,
för skaran av köpmän är borta,
och utplånade är de
som handlar med silver.
12 Vid den tiden ska jag med ljus och lykta
söka igenom Jerusalem
och straffa de män som sitter där
liknöjda på sin drägg,
och tänker:
’Herren gör ingenting, vare sig gott eller ont.’
13 Men deras rikedom ska plundras
och deras hus läggas öde.
De ska bygga hus,
men inte få bo i dem,
plantera vingårdar,
men inte få dricka vinet från dem.”
14 Herrens stora dag är nära,
ja, den är nära och kommer mycket snabbt.
Det kommer att höras rop på Herrens dag,
starka män ska då gråta bittert.[c]
15 Den dagen är en vredens dag,
en dag av nöd och ångest,
en dag av förödelse och ödeläggelse,
en dag av mörker och dimma,
en dag av moln och dunkel,
16 en dag med hornstötar och krigsrop
mot befästa städer och höga torn.
17 ”Jag ska låta människorna drabbas av ångest,
så att de går omkring som blinda,
för de har syndat mot Herren.
Deras blod ska hällas ut som stoft
och deras inälvor som dynga.
18 Varken deras silver eller guld
kan rädda dem på Herrens vredes dag.”
Hans lidelses eld
ska förtära hela jorden.
Han ska göra ett snabbt slut
på alla dess invånare.
Juda och Jerusalem döms tillsammans med andra folk
Juda uppmanas till bättring
2 Församla er som halm, kom samman,
du folk utan skamkänsla,
2 innan beslutet verkställs
och dagarna flyger förbi som agnar,[d]
innan Herrens brinnande vrede kommer över er,
innan Herrens vredes dag kommer över er.
3 Sök Herren, alla ödmjuka i landet,
som lyder hans bud.
Sök rättfärdighet, sök ödmjukhet.
Kanske får ni då skydd på Herrens vredes dag.
Filistéen
4 Gaza ska bli övergivet,
Ashkelon läggas i ruiner,
Ashdods befolkning förjagas mitt på dagen,
och Ekron ryckas upp med rötterna.
5 Ve er som bor utmed kusten, ni keretéer[e]!
Herrens ord är emot er,
Kanaan, filistéernas land, och jag ska utplåna dig,
så att ingen lämnas kvar.
6 Kustlandet ska bli betesmark,
där herdarna har sina brunnar[f]
och fåren sina fållor.
7 Det ska tillhöra dem
som är kvar av Judas stam.
Där ska de finna betesmarker,
och i husen i Ashkelon
ska de lägga sig om kvällen,
för Herren, deras Gud, ska ta sig an dem
och upprätta dem på nytt.
Moab och Ammon
8 ”Jag har hört Moabs hån
och ammoniternas smädelser,
när de har hånat mitt folk
och kränkt deras land.
9 Därför, så sant jag lever,
säger härskarornas Herre, Israels Gud:
Moab ska bli som Sodom
och ammoniterna som Gomorra,
ett nässelsnår och en saltgrop,
en ödemark för evigt.
De av mitt folk som är kvar ska plundra dem,
återstoden av mitt folk ska få dem till arvedel.”
10 Detta får de för sitt högmod,
för de har hånat och föraktat
härskarornas Herres folk.
11 Herren ska sätta skräck i dem
och få alla jordens gudar att krympa[g].
Alla folken i kustländerna ska tillbe honom,
var och en på sin ort.
Kush
12 ”Också ni, kushiter,
ska genomborras av mitt svärd.”
Assyrien
13 Han ska sträcka ut sin hand mot norr
och förgöra Assyrien.
Han ska omvandla Nineve till en ödemark,
torr som en öken.
14 Där ska hjordar lägga sig,
och alla slags vilda djur.
Pelikaner och trappar
ska övernatta på dess pelarhuvuden,
och deras skrin eka genom fönstren.
På tröskeln ser man förödelse,
och cederpanelen är blottad.[h]
15 Detta är den jublande staden
som levde så tryggt
och sa till sig själv:
”Det finns ingen som är som jag.”
Se hur den nu har blivit ödelagd,
ett tillhåll för vilda djur!
Alla som går förbi
visslar och viftar med händerna.
Jerusalem
3 Ve den upproriska och orena staden,
den despotiska staden!
2 Den har inte lyssnat,
inte låtit sig tillrättavisas.
Den förtröstar inte på Herren
och tyr sig inte till sin Gud.
3 Dess furstar är rytande lejon,
dess domare kvällens vargar,
som inte lämnar något kvar till morgonen.
4 Dess profeter är dumdristiga,
svekfulla män.
Dess präster vanhelgar det heliga
och våldför sig på lagen.
5 Men Herren, den rättfärdige,
är därinne,
han gör inget orätt.
Morgon efter morgon
låter han sin rätt komma fram i ljuset,
den uteblir inte.
Men den gudlöse
vet inget av någon skam.
Jerusalem förblir oförbätterligt
6 ”Jag har utrotat folk,
deras fästen ligger i ruiner.
Jag har lämnat deras gator öde,
där går ingen,
deras städer är tömda
och ingen människa bor kvar där.
7 Jag sa:
’Du ska frukta mig
och låta dig tillrättavisas.’
Då ska stadens boning inte utplånas,
den ska inte drabbas av allt mitt straff.
Men de blev bara allt ivrigare[i]
i alla sina fördärvliga handlingar.
8 Vänta därför på mig, säger Herren,
på den dag då jag står upp för att vittna[j].
Jag har beslutat att samla folken och
föra samman rikena
för att tömma min förbittring över dem,
hela min brinnande vrede.
Av min lidelses eld
ska hela jorden förtäras.
Återupprättelse av Israels rest
9 Då ska jag ge folken
ett rent språk,
så att alla åkallar Herrens namn
och tjänar honom sida vid sida.
10 Från trakten bortom floderna i Kush
ska de som tillber mig,
mitt skingrade folk,
frambära offer till mig.[k]
11 Den dagen ska du
inte längre behöva skämmas
för alla försyndelser
som du har begått mot mig.
Jag ska utrota dem bland dig
som är stolta och högmodiga.
Du ska inte mer förhäva dig
på mitt heliga berg.
12 Men jag ska lämna kvar hos dig
ett ödmjukt och fattigt folk.
De ska ta sin tillflykt till Herrens namn.
13 De som är kvar av Israel
kommer inte mer att göra orätt,
inte mer ljuga,
inte mer tala med falsk tunga.
De ska äta och lägga sig
utan att någon skrämmer dem.”
14 Jubla, dotter Sion!
Ropa av glädje, Israel!
Var glad och fröjda dig av hela ditt hjärta,
dotter Jerusalem!
15 Herren har tagit bort domen över dig
och fått dina fiender att vända.
Herren, Israels kung, bor hos dig.
Du ska inte längre frukta för något ont.
16 På den dagen ska man säga till Jerusalem:
”Frukta inte, Sion,
bli inte handlingsförlamad!
17 Herren, din Gud, bor hos dig,
en hjälte som räddar.
Med stilla kärlek älskar han dig,
och han gläds över dig med jubelrop.”
18 ”Jag ska samla dem som sörjer över högtiderna.
Från dig har de utgått.
Den skam du fått bära var en tillrättavisning.[l]
19 Jag ska på den tiden
ta itu med dem som plågat dig.
Jag ska hjälpa dem som vacklar
och samla ihop dem som skingrats.
Jag ska göra dem till lovsång och ära
i varje land där de varit i skam.
20 På den tiden ska jag samla er hem
och föra er samman.
Jag ska göra er ryktbara och lovprisade
bland alla folk på jorden,
då jag inför era egna ögon återupprättar er,
säger Herren.”
Footnotes
- 1:5 Om ordet inte tolkas som ett avgudanamn utan översätts, betyder det deras kung.
- 1:9 Grundtextens innebörd är osäker. Jfr 1 Sam 5:5.
- 1:14 Grundtextens innebörd är osäker.
- 2:2 I satsen som kapitlet börjar med är grundtextens innebörd osäker fram till första hälften av v. 2.
- 2:5 Kretas befolkning.
- 2:6 Eller: …där keretéerna bor….
- 2:11 Det hebreiska ordets betydelse är osäker.
- 2:14 Grundtextens innebörd är osäker i en stor del av versen. T.ex. är det osäkert vilka fåglar som avses, i stället för ”förödelse” har Septuaginta och Vulgata korp (…en korp kraxar på tröskeln…), och särskilt osäker är versens slut.
- 3:7 Eller: …de steg upp tidigt för att utföra alla sina fördärvliga handlingar.
- 3:8 Egentligen …för byte; översättningen följer här Septuaginta.
- 3:10 Grundtextens innebörd är osäker.
- 3:18 Grundtextens innebörd är osäker.
Sefanja 1-3
Svenska 1917
1 Detta är HERRENS ord som kom till Sefanja, son till Kusi, son till Gedalja, son till Amarja, son till Hiskia, i Josias, Amons sons, Juda konungs, tid.
2 Jag skall rycka bort och förgöra allt vad på jorden är, säger HERREN;
3 jag skall förgöra människor och djur, jag skall förgöra fåglarna under himmelen och fiskarna i havet, det vacklande riket jämte de ogudaktiga människorna; ja, människorna skall jag utrota från jorden, säger HERREN.
4 Jag skall uträcka min hand mot Juda och mot Jerusalems alla invånare och utrota från denna plats Baals sista kvarleva, avgudaprofeternas namn jämte prästerna;
5 dem som på taken tillbedja himmelens härskara, och dem som tillbedja HERREN och svärja vid honom och svärja vid Malkam;
6 dem som hava vikit bort ifrån HERREN, och dem som aldrig hava sökt HERREN eller frågat efter honom.
7 Varen stilla inför Herren, HERREN! Ty HERRENS dag är nära; HERREN har tillrett ett slaktoffer, han har invigt sina gäster.
8 Och det skall ske på HERRENS slaktoffers dag att jag skall hemsöka furstarna och konungasönerna och alla som kläda sig i utländska kläder;
9 Jag skall på den dagen hemsöka alla som hoppa över tröskeln, dem som fylla sin herres hus med våld och svek.
10 På den dagen, säger HERREN, skall klagorop höras ifrån Fiskporten och jämmer från Nya staden och stort brak från höjderna.
11 Jämren eder, I som bon i Mortelkvarteret, ty det är förbi med hela krämarskaran; utrotade äro alla de penninglastade.
12 Och det skall ske på den tiden att jag skall genomleta Jerusalem med lyktor och hemsöka de människor som nu ligga där i ro på sin drägg, dem som säga i sina hjärtan: »HERREN gör intet, varken gott eller ont.»
13 Deras ägodelar skola då lämnas till plundring och deras hus till ödeläggelse. Om de bygga sig hus, skola de ej få bo i dem, och om de plantera vingårdar, skola de ej få dricka vin från dem.
14 HERRENS stora dag är nära, ja, den är nära, den kommer med stor hast. Hör, det är HERRENS dag! I ångest ropa nu hjältarna.
15 En vredens dag är den dagen, en dag av ångest och trångmål, en dag av ödeläggelse och förödelse en dag av mörker och tjocka, en dag av moln och töcken,
16 en dag då basunljud och härskri höjes mot de fastaste städer och mot de högsta murtorn.
17 Då skall jag bereda människorna sådan ångest att de gå där såsom blinda, därför att de hava syndat mot HERREN. Deras blod skall spridas omkring såsom stoft, och deras kroppar skola kastas ut såsom orenlighet.
18 Varken deras silver eller deras guld skall kunna rädda dem på HERRENS vredes dag. Av hans nitälskans eld skall hela jorden förtäras. Ty en ände, ja, en ände med förskräckelse skall han göra på alla jordens inbyggare.
2 Besinna dig och kom till sans, du folk utan blygsel,
2 innan ännu rådslutet är fullgånget -- den dagen hastar fram, såsom agnar fara! -- och innan HERRENS vredes glöd kommer över eder, ja, innan HERRENS vredes dag kommer över eder.
3 Söken HERREN, alla I ödmjuke i landet, som hållen hans lag. Söken rättfärdighet, söken ödmjukhet; kanhända bliven I så beskärmade på HERRENS vredes dag.
4 Ty Gasa skall bliva övergivet och Askelon varda en ödemark; mitt på ljusa dagen skall Asdods folk drivas ut, och Ekron skall ryckas upp med roten.
5 Ve eder som bebon landsträckan utmed havet, I av keretéernas folk! Ett HERRENS ord skall nå dig, Kanaan, du filistéernas land; ja, jag skall fördärva dig, så att ingen mer bor i dig.
6 Och landsträckan utmed havet skall ligga såsom betesmarker, där herdarna hava sina brunnar och fåren sina fållor.
7 Och den skall tillfalla de kvarblivna av Juda hus såsom deras lott; där skola de föra sin boskap i bet. I Askelons hus skola de få lägra sig, när aftonen kommer. Ty HERREN, deras Gud, skall se till dem och skall åter upprätta dem.
8 Jag har hört Moabs smädelser och Ammons barns hån, huru de hava smädat mitt folk och förhävt sig mot dess land.
9 Därför, så sant jag lever, säger HERREN Sebaot, Israels Gud: det skall gå Moab såsom Sodom, och Ammons barn såsom Gomorra. Ett tillhåll för nässlor och en saltgrop skola de bliva, och en ödemark till evig tid. Kvarlevan av mitt folk skall plundra dem. och återstoden av min menighet skall få dem till sin arvedel.
10 Så skall det gå dem, till lön för deras högmod därför att de hava smädat och förhävt sig mot HERREN Sebaots folk.
11 Fruktansvärd skall HERREN bevisa sig mot dem; ty han skall göra alla jordens gudar maktlösa, och alla hedningarnas havsländer skola tillbedja honom, vart folk på sin ort --
12 också I etiopier, I som av mig bliven slagna med svärd.
13 Och han skall uträcka sin hand mot norr och fördärva Assur, han skall göra Nineve till en ödemark, förtorkat såsom en öken.
14 Och därinne skola hjordar lägra sig, allahanda vilda djur i skaror; pelikaner och rördrommar skola taga natthärbärge på pelarhuvudena därinne; fåglalåt skall ljuda i fönstren och förödelse bo på trösklarna, nu då cederpanelningen är bortriven.
15 Så skall det gå den glada staden, som satt så trygg, och som sade i sitt hjärta: »Jag och ingen annan!» Huru har den icke blivit en ödemark, en lägerstad för vilda djur! Alla som gå där fram skola vissla åt den och slå ihop händerna. grundtexten anspelningar på dessa orters namn.
3 Ve henne, den gensträviga och befläckade staden, förtryckets stad!
2 Hon hör icke på någons röst, hon tager ej emot tuktan; på HERREN förtröstar hon icke, till sin Gud vill hon ej komma.
3 Furstarna därinne äro rytande lejon; hennes domare äro såsom vargar om aftonen, de spara intet till morgondagen.
4 Hennes profeter äro stortaliga trolösa män; hennes präster ohelga vad heligt är, de våldföra lagen.
5 HERREN är rättfärdig därinne, han gör intet orätt. var morgon låter han sin rätt gå fram i ljuset, den utebliver aldrig; men de orättfärdiga veta icke av någon skam.
6 Jag utrotade folkslag, deras murtorn blevo förstörda, deras gator gjorde jag öde, så att ingen mer gick där fram; deras städer blevo förhärjade, så att de lågo tomma på människor, blottade på invånare.
7 Jag tillsade henne att allenast frukta mig och taga emot tuktan; då skulle hennes boning undgå förstörelse, med allt vad jag hade givit i hennes vård. Men i stället ävlades de att göra allt vad fördärvligt var.
8 Därför man I vänta på mig, säger HERREN, och på den dag jag står upp för att taga byte. Ty mitt domslut är: jag skall församla folk och hämta tillhopa konungariken, för att utgjuta över dem min ogunst, all min vredes glöd; ty av min nitälskans eld skall hela jorden förtäras.
9 Se, då skall jag giva åt folken nya, renade läppar, så att de allasammans åkalla HERRENS namn och endräktigt tjäna honom.
10 Ända ifrån länderna bortom Etiopiens strömmar skola mina tillbedjare, mitt förskingrade folk, frambära offer åt mig.
11 På den tiden skall du slippa att längre blygas för alla de överträdelser som du har begått mot mig. Ty då skall jag avskilja från dig dem som nu jubla så segerstolt i dig; och du skall då icke vidare förhäva dig på mitt heliga berg.
12 Men jag skall lämna kvar i dig ett folk, betryckt och armt; och de skola förtrösta på HERRENS namn.
13 Kvarlevan av Israel skall då icke mer göra något orätt, ej heller tala lögn, och i deras mun skall icke finnas en falsk tunga. Ja, de skola få beta och ligga i ro, utan att någon förskräcker dem.
14 Jubla, du dotter Sion, höj glädjerop, du Israel; var glad och fröjda dig av allt hjärta, du dotter Jerusalem.
15 HERREN har avvänt straffdomarna ifrån dig, han har röjt din fiende ur vägen. HERREN, som bor i dig, är Israels konung; du behöver ej mer frukta något ont.
16 På den tiden skall det sägas till Jerusalem; »Frukta icke, Sion låt ej modet falla.
17 HERREN, din Gud, bor i dig en hjälte som kan frälsa. Han gläder sig över dig med lust, han tiger stilla i sin kärlek, han fröjdas över dig med jubel.»
18 Dem som med bedrövelse måste sakna högtiderna, dem skall jag då församla, dem som levde skilda från dig, du som själv bar smälekens börda.
19 Ty se, jag skall på den tiden utföra mitt verk på alla dina förtryckare. jag skall frälsa de haltande och hämta tillhopa de fördrivna, jag skall låta dem bliva ett ämne till lovsång och till berömmelse på hela jorden, där de voro så smädade.
20 På den tiden skall jag låta eder komma tillbaka ja, på den tiden skall jag hämta eder tillhopa. Ty jag vill låta eder bliva ett ämne till berömmelse och till lovsång bland alla jordens folk, i det att jag åter upprättar eder, så att I sen det med egna ögon, säger HERREN.
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.