Uppenbarelseboken 15-22

nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)

Den nya sången i himlen

15 Jag såg ett annat stort och förunderligt tecken i himlen: sju änglar med de sju sista plågorna. I och med dem kommer nämligen Guds vrede att vara slut.

² Sedan såg jag något som liknade ett hav av glas blandat med eld, och på det stod alla de som hade segrat över odjuret^[a] och dess bild och talet för dess namn. Alla höll de Guds harpor i sina händer, ³ och de sjöng Guds tjänare Moses sång och Lammets sång:^[b]

Sju änglar med sju plågor

⁵ Sedan såg jag hur templet i himlen, förbundstecknets tält^[d], öppnades. ⁶ Och från templet kom de sju änglar som hade med sig de sju plågorna. De var klädda i skinande vitt linne och hade guldbälten över bröstet. ⁷ En av de fyra levande varelserna räckte de sju änglarna varsin skål av guld, fylld av Guds vrede, vreden från honom som lever i all evighet. ⁸ Templet fylldes då av rök från Guds härlighet och kraft, och ingen kunde gå in där förrän de sju plågorna från de sju änglarna var över.

16 Jag hörde nu en stark röst från templet säga till de sju änglarna: ”Gå och töm de sju skålarna med Guds vrede över jorden.”

² Då gick den första ängeln bort och tömde sin skål över jorden, och onda och plågsamma bölder slog upp på de människor som bar odjurets^[e] märke och tillbad dess bild.

³ Den andra ängeln tömde sin skål över havet. Vattnet blev då som blodet från en död människa, och allt som levde i havet dog.

⁴ Den tredje ängeln tömde sin skål över floderna och vattenkällorna, och även de förvandlades till blod. ⁵ Sedan hörde jag vattnens ängel säga:

⁷ Och jag hörde altaret säga:

⁸ Sedan tömde den fjärde ängeln sin skål över solen, och den fick tillåtelse att bränna människorna med eld. ⁹ När de brändes av den våldsamma hettan förbannade de Gud som hade makt över sådana plågor, men ingen omvände sig och gav honom äran.

¹⁰ Sedan tömde den femte ängeln sin skål över odjurets tron, och då täcktes hans rike av mörker. Människorna bet sönder sina tungor av smärta ¹¹ och förbannade himlens Gud för sina plågor och sina bölder, men de omvände sig inte från sina handlingar.

¹² Den sjätte ängeln tömde sin skål över den stora floden Eufrat, och den torkade ut, så att vägen öppnades för kungarna från östern. ¹³ Jag såg tre orena andar som liknade paddor komma fram ur drakens mun, ur odjurets mun och ur den falska profetens^[f] mun. ¹⁴ Dessa är demoniska andar som kan utföra tecken, och de gick ut till världens alla kungar för att samla dem till strid på Guds, den Allsmäktiges, stora dag.

¹⁵ ”Se, jag kommer som en tjuv! Lycklig är den som håller sig vaken och har sina kläder färdiga, så att han inte behöver gå naken och skämmas.”^[g]

¹⁶ Och de samlade dem på en plats som på hebreiska kallas Harmagedon^[h].

¹⁷ Till slut tömde den sjunde ängeln sin skål över luften. Då hördes en stark röst från tronen i templet, och den sa: ”Det är gjort!” ¹⁸ Det blixtrade och mullrade av åska, och det blev en stor jordbävning som var så kraftig att ingen människa någonsin sett något liknande på jorden, så väldig var den. ¹⁹ Den stora staden delades i tre delar, och folkens städer störtade samman. Gud glömde inte det stora Babylon, utan gav det bägaren med sin glödande vredes vin. ²⁰ Alla öar försvann, och bergen fanns inte mer. ²¹ Det föll också enorma hagel på omkring fyrtio kilo från himlen ner på människorna. Och människorna hädade Gud för haglet, eftersom det var en så fruktansvärd plåga.

Den prostituerade kvinnan

17 En av de sju änglarna som hade de sju skålarna kom nu fram och talade till mig. Han sa: ”Kom, så ska jag visa dig domen som ska drabba den stora prostituerade kvinnan som sitter vid många vatten. ² Kungarna på jorden har legat med henne, och jordens invånare har berusat sig av vinet från hennes sexuella lössläppthet.^[i]”

³ Sedan förde ängeln mig i anden ut i öknen. Där fick jag se en kvinna som satt på ett lysande rött odjur^[j] som var täckt av hädiska namn, och det hade sju huvuden och tio horn. ⁴ Kvinnan bar kläder av purpur och lysande rött^[k] tyg, och hon var smyckad med guld, ädelstenar och pärlor. I sin hand höll hon en guldbägare som var fylld av vidrigheter och smutsen från hennes sexuella lössläppthet. ⁵ På hennes panna stod det skrivet ett namn, en hemlighet:

Det stora Babylon

Modern till all prostituerade

Och alla skamligheter på jorden.

⁶ Jag såg också att kvinnan var berusad av blodet från de heliga och från Jesus vittnen.

Jag såg på henne med stor förvåning. ⁷ ”Varför är du så förvånad?” frågade ängeln. ”Jag ska tala om för dig hemligheten med kvinnan och odjuret som hon rider på, det som har sju huvuden och tio horn. ⁸ Odjuret som du såg har varit och är inte längre, men det ska komma upp ur avgrunden och sedan gå under. De av jordens invånare vilkas namn inte sedan världens skapelse står skrivna i livets bok^[l] ska bli mycket förvånade när de ser att odjuret, som har varit och inte längre är, kommer igen.

⁹ Här krävs både vishet och förstånd. De sju huvudena är sju berg som kvinnan sitter på, men de är samtidigt sju kungar. ¹⁰ Fem har redan fallit, en finns nu, och en har inte kommit än men ska komma och bara stanna en kort tid. ¹¹ Odjuret som har varit och inte längre är, det är den åttonde men ändå en av de sju, och han ska gå under.

¹² De tio hornen som du såg är tio kungar som ännu inte har börjat regera. De ska under en timme få regera tillsammans med odjuret. ¹³ De har en och samma målsättning och ger sin makt och myndighet åt odjuret. ¹⁴ De ska sedan strida mot Lammet. Men Lammet ska, tillsammans med sina kallade, utvalda och trogna, besegra dem, för han är herrarnas Herre och kungarnas Kung.”

¹⁵ Sedan sa han till mig: ”Vattnen som du såg, där den prostituerade bor, är länder och människomassor och folk och språk. ¹⁶ Odjuret och de tio hornen som du såg ska hata den prostituerade och göra henne barskrapad och naken, äta hennes kött och bränna upp henne i eld. ¹⁷ Detta har Gud ingett dem i hjärtat, så att de fullföljer hans plan med en och samma målsättning och överlåter sitt rike åt odjuret, ända tills Guds ord har gått i uppfyllelse. ¹⁸ Kvinnan som du såg är den stora staden, den som regerar över kungarna på jorden.”

Babylons fall

18 Efter detta såg jag en annan ängel komma ner från himlen. Han hade stor makt, och jorden lystes upp av hans härlighet. ² Han ropade med stark röst:

⁴ Sedan hörde jag en annan röst från himlen säga:

⁹ Kungarna på jorden, som deltog i hennes sexuella lössläppthet och lyx, ska gråta och jämra sig över henne när de ser röken stiga upp från hennes förkolnade rester. ¹⁰ De kommer att stå på avstånd av rädsla för hennes plåga, och de ska ropa:

¹¹ Jordens affärsmän ska sörja och gråta över henne, för det finns ingen kvar som kan köpa deras skeppslaster, ¹² laster av guld och silver, ädelstenar och pärlor, tyger av linne, purpur och siden, lysande röda tyger, alla sorters välluktande trä, varor av elfenben och dyrbara träslag, koppar, järn och marmor, ¹³ kryddor, parfymer, salvor och rökelse, vin, olja, fint mjöl och vete, boskap och får, hästar och vagnar, slavar och människoliv.

¹⁴ Den frukt du längtade efter har du gått miste om. All lyx och prakt är borta, och ingen kommer att finna dem någonsin mer. ¹⁵ Affärsmännen som bedrev handel med dessa varor och blev rika genom henne ska stå där på avstånd av rädsla för hennes plåga, och de ska gråta och jämra sig:

Alla handelsfartygens kaptener och passagerare och besättningar, ja, alla som lever av att segla på havet, ska stå på avstånd, ¹⁸ och när de ser röken stiga upp från hennes förkolnade rester ska de ropa: ’Aldrig har det väl funnits en stad som denna!’ ¹⁹ De ska strö jord på huvudet, klaga och ropa:

²¹ Sedan lyfte en väldig ängel upp en sten, stor som en kvarnsten, och kastade den i havet och sa:

Segerjubel i himlen

19 Efter det hörde jag något som lät som starka röster från en stor skara människor i himlen, och de sa:

³ Sedan sa de än en gång:

⁴ De tjugofyra himmelska ledarna och de fyra levande varelserna föll ner och tillbad Gud som sitter på tronen, och sa:

⁵ Från tronen kom sedan en röst som sa:

⁶ Jag hörde något som lät som rösten från en stor skara människor, som dånet av stora vattenmassor, och som mullrande åska, och de sa:

För det fina linnetyget är de heligas rättfärdighet^[n].

⁹ Ängeln sa till mig: ”Skriv: Lyckliga är de som är bjudna till Lammets bröllopsmåltid.” Och han fortsatte: ”Detta är ett sant budskap från Gud.”

¹⁰ Då föll jag ner vid ängelns fötter för att tillbe honom, men han sa: ”Nej, gör inte det! Jag är bara Guds tjänare, precis som du och de andra troende som har Jesus vittnesbörd. Det är Gud du ska tillbe, för Jesus vittnesbörd är profetians ande.”

Ryttaren på den vita hästen

¹¹ Sedan såg jag himlen öppen, och jag fick se en vit häst. Ryttaren som satt på den heter ”Trovärdig och Sann”, och han är rättfärdig, både när han dömer och när han strider. ¹² Hans ögon var som eldslågor, och han hade många kronor på sitt huvud. Ett namn stod skrivet på honom, men ingen känner till det utom han själv. ¹³ Han var klädd i en mantel som doppats i blod, och hans namn är ”Guds Ord”^[o]. ¹⁴ Himlens arméer följde honom på vita hästar, klädda i skinande vitt, fint linnetyg. ¹⁵ Från hans mun kom det ut ett skarpt svärd som han ska slå folken med, och han ska härska över dem med en spira av järn^[p]. Han ska trampa Guds, den Allsmäktiges, glödande vredes vinpress.^{[q] 16} På manteln, över hans lår, står ett namn skrivet: Kungarnas Kung och herrarnas Herre.

¹⁷ Jag såg också en ängel som stod inne i solen, och han ropade med hög röst till alla fåglar som flög mitt över himlen: ”Kom hit och samlas till Guds stora måltid, ¹⁸ så ska ni få äta kött från kungar, höga militärer och ledare, från hästar och ryttare, ja, från alla människor, fria och slavar, små och stora.”

¹⁹ Sedan såg jag att odjuret^[r] och kungarna på jorden och deras arméer hade samlats för att strida mot honom som satt på hästen och mot hans armé. ²⁰ Odjuret togs till fånga, tillsammans med den falska profeten^[s], han som hade utfört tecken inför odjuret och bedragit alla dem som hade tagit emot odjurets märke och tillbett dess bild. De båda kastades sedan levande i eldsjön som brinner av svavel.^{[t] 21} Resten av dem dödades av svärdet från ryttarens mun, och alla fåglar åt sig mätta på deras kött.

Draken binds för tusen år

20 Efter det fick jag se en ängel komma ner från himlen. Han hade nyckeln till avgrunden och en stor kedja i sin hand. ² Han grep draken, den gamla ormen, som är djävulen eller Satan, och band honom för tusen år. ³ Sedan kastade ängeln ner honom i avgrunden och låste den och förseglade den, så att han inte kunde bedra folken förrän de tusen åren hade gått. Men efter det måste han släppas lös igen för en kort tid.

⁴ Jag såg också troner, och på dem satte sig de som hade fått rätt att döma. Jag såg också de människor som hade halshuggits för Jesus vittnesbörd och Guds ord. De hade inte tillbett odjuret^[u] eller dess bild och hade inte tagit emot dess märke på sina pannor eller sina händer. De fick liv igen och regerade med Kristus i tusen år. ⁵ Men resten av de döda blev inte levande igen förrän de tusen åren var över. Detta är den första uppståndelsen.^{[v] 6} Lycklig och helig är den som får vara med om den första uppståndelsen. Den andra döden^[w] har ingen makt över dem, utan de ska vara präster åt Gud och Kristus och regera med honom i tusen år.

Satan får sitt straff

⁷ När de tusen åren är över ska Satan släppas lös ur sitt fängelse. ⁸ Han ska då gå ut och bedra folk från jordens alla hörn, Gog och Magog,^[x] och samla dem till strid. De ska vara lika många som sanden i havet. ⁹ De drog fram över hela jorden och omringade de heligas läger och den älskade staden. Men eld från himlen föll ner och förtärde dem. ¹⁰ Djävulen som bedrog dem kastades ner i samma sjö av eld och svavel som odjuret och den falska profeten^[y], och där ska de plågas dag och natt i all evighet.

Guds dom

¹¹ Sedan såg jag en stor vit tron och honom som sitter på den. Jorden och himlen flydde för honom, och det fanns inte mer någon plats för dem. ¹² Jag såg också de döda, både stora och små. De stod inför tronen, och böcker öppnades. Även en annan bok öppnades, och det var livets bok^[z]. De döda dömdes sedan efter vad som stod i böckerna, efter sina gärningar. ¹³ Havet gav tillbaka de döda som fanns i det, och döden och dödsriket^[aa] gav tillbaka de döda som fanns där, och var och en dömdes efter sina gärningar. ¹⁴ Sedan kastades döden och dödsriket i den brinnande sjön. Detta är den andra döden, den brinnande sjön. ¹⁵ Var och en som inte hade sitt namn skrivet i livets bok kastades i den brinnande sjön.

En ny himmel och en ny jord

21 Sedan såg jag en ny himmel och en ny jord, för den första himlen och den första jorden var borta, och havet fanns inte mer. ² Och jag såg den heliga staden, det nya Jerusalem, komma ner från himlen, från Gud. Den var smyckad som en brud för sin brudgum.

³ Jag hörde en stark röst från tronen säga: ”Se, nu har Gud sitt tält bland människorna! Han ska bo tillsammans med dem, och de ska vara hans folk, ja, Gud själv ska vara hos dem.^{[ab] 4} Han ska torka alla tårar från deras ögon. Döden ska inte finnas mer, och inte heller någon sorg eller gråt eller plåga, för det som en gång fanns är borta.”

⁵ Han som sitter på tronen sa: ”Se, jag gör allting nytt!” Sedan sa han: ”Skriv ner detta, för dessa ord är trovärdiga och sanna.” ⁶ Han sa vidare till mig: ”Det har skett! Jag är alfa och omega,^[ac] början och slutet. Jag ska låta den som är törstig få dricka ur källan med livets vatten helt gratis.^[ad]

⁷ Den som segrar ska få ärva allt detta, och jag ska vara hans Gud och han ska vara min son. ⁸ Men de som är fega, trolösa, avskyvärda, mördare, ägnar sig åt sexuell omoral, är ockulta, avgudadyrkare, och alla lögnare, deras plats blir i sjön som brinner av eld och svavel. Det är den andra döden.”

Det nya Jerusalem

⁹ Sedan kom en av de sju änglar som hade skålarna med de sju sista plågorna och sa till mig: ”Kom, så ska jag visa dig bruden, Lammets hustru.^[ae]”

¹⁰ Sedan förde han mig i anden till ett stort och högt berg. Därifrån visade han mig den heliga staden, Jerusalem, som kom ner från himlen, från Gud. ¹¹ Staden strålade av Guds härlighet, och den gnistrade som en dyrbar ädelsten, som en kristallklar jaspis. ¹² Den hade en stor och hög mur med tolv portar, som vaktades av tolv änglar. Och namnen på Israels tolv stammar stod skrivna på portarna. ¹³ Tre av portarna låg mot öster, tre mot norr, tre mot söder och tre mot väster. ¹⁴ Stadsmuren hade tolv grundstenar, och på dem stod namnen på Lammets tolv apostlar^[af].

¹⁵ Han som talade till mig höll en måttstock av guld i sin hand för att mäta staden och dess portar och dess mur. ¹⁶ Staden var byggd som en kub. Den var lika bred som den var lång. Han mätte upp den med sin måttstock, och alla mått var 12 000 stadier^[ag]; dess längd, bredd och höjd var lika. ¹⁷ Sedan mätte han muren och fann att tjockleken var 144 alnar^[ah] enligt människors sätt att mäta, som också ängeln använde.

¹⁸ Muren var byggd av jaspis. Staden var av rent guld, som liknade rent glas. ¹⁹ Grundstenarna i stadsmuren var av alla slags vackra ädelstenar. Den första var en jaspis, den andra en safir, den tredje en kalcedon, den fjärde en smaragd, den femte en sardonyx, ²⁰ den sjätte en karneol, den sjunde en krysolit, den åttonde en beryll, den nionde en topas, den tionde en krysopras, den elfte en hyacint och den tolfte en ametist. ²¹ De tolv portarna var gjorda av tolv pärlor, och varje port bestod av en enda pärla. Den stora gatan genom staden var av rent guld, som liknade genomskinligt glas.

²² Jag såg inget tempel i staden, för Herren Gud, den Allsmäktige, är stadens tempel, han och Lammet. ²³ Staden behöver varken sol eller måne för sitt ljus, för Guds härlighet strålar över den, och Lammet är dess ljus. ²⁴ Folken ska ledas av detta ljus, och jordens kungar ska komma till staden med sin härlighet. ²⁵ Portarna i staden ska aldrig stängas om dagen, och någon natt finns där inte. ²⁶ All härlighet och ära som folken äger ska föras dit. ²⁷ Men inget orent ska tillåtas att komma dit in, ingen som handlar skamligt eller ohederligt, utan bara de som har sina namn skrivna i livets bok^[ai] som tillhör Lammet.

Floden med livets vatten

22 Han visade mig sedan en flod med livets vatten, klar som kristall, och den flöt fram från Guds och Lammets tron, ² mitt i den stora gatan. På båda sidor om floden växte livets träd, som bär frukt tolv gånger om året och ger skörd varje månad, och bladen från träden är läkemedel för folken.^[aj]

³ Ingen förbannelse ska finnas mer. Guds och Lammets tron ska stå i staden, och hans tjänare ska tjäna honom. ⁴ De ska se hans ansikte, och hans namn ska stå skrivet på deras pannor. ⁵ Det ska aldrig mer bli någon natt, och ingen behöver längre några lampor eller solens ljus, för Herren Gud ska lysa över dem. Och de ska regera i all evighet.

⁶ Efter det sa han till mig: ”Detta budskap är trovärdigt och sant. Herren, som är Gud över profeternas andar, har sänt sin ängel för att visa sina tjänare vad som snart måste hända.”

Jesus kommer snart

⁷ ”Se, jag kommer snart! Lycklig är den som tar vara på profetians ord i den här boken.”

⁸ Det var jag, Johannes, som fick höra och se allt detta. När jag hade hört och sett allt föll jag ner för att tillbe ängeln som hade visat det för mig, ⁹ men han sa: ”Nej, gör inte det! Jag är bara Guds tjänare, precis som du och dina bröder profeterna och alla de som tar vara på det som står i den här boken. Det är Gud du ska tillbe.” ¹⁰ Och han sa till mig: ”Försegla inte profetians ord i den här boken, för tiden är nära. ¹¹ Den som är orättfärdig ska fortsätta att göra det som är orättfärdigt, och den som är oren ska fortsätta att orena sig. Men den som är rättfärdig ska fortsätta att vara rättfärdig, och den som är helig ska fortsätta att hålla sig helig.”

Inbjudan och varning

¹² ”Se, jag kommer snart, och jag har med mig lön som ska ges till var och en efter hans gärningar. ¹³ Jag är alfa och omega,^[ak] den förste och den siste, början och slutet.”

¹⁴ Lyckliga är de som tvättar sina dräkter rena,^[al] för de ska få rätt att äta av frukten från livets träd och gå in genom stadens portar. ¹⁵ Men utanför står hundarna, de som har sysslat med ockultism, ägnat sig åt sexuell omoral, och mördarna, avgudadyrkarna och alla som har älskat lögnen och levt sitt liv i lögn.

¹⁶ ”Jag, Jesus, har sänt min ängel till er för att vittna om detta för församlingarna. Jag är Davids rotskott och hans ättling, den strålande morgonstjärnan.^[am]”

¹⁷ Anden och bruden^[an] säger: ”Kom!” Den som hör det ska också säga: ”Kom!” Den som är törstig ska komma, för den som vill får dricka av livets vatten^[ao] helt gratis.

¹⁸ Men jag vittnar för alla som lyssnar till det profetiska budskapet i den här boken: Om någon lägger till något till det, ska Gud låta honom drabbas av alla de plågor som det står om i boken. ¹⁹ Och om någon tar bort något från det profetiska budskapet i den här boken, ska Gud ta ifrån honom hans del i livets träd och den heliga staden, som det står om i den här boken.

²⁰ Han som vittnar om detta säger: ”Ja, jag kommer snart!”

Amen. Kom, Herre Jesus!

²¹ Nåd från Herren Jesus åt alla.