Add parallel Print Page Options

Kain och Abel

Kain mördar Abel

Adam låg med sin hustru Eva, och hon blev gravid och födde en son som fick namnet Kain[a], för hon sa: ”Med Herrens hjälp har jag fått en människa!” Hennes nästa barn var Abel, Kains bror. Abel blev herde, medan Kain blev lantbrukare. En gång kom Kain med en del av sin skörd av frukt som offergåva till Herren. Också Abel kom med de feta köttstyckena från sina förstfödda lamm. Herren såg med välbehag på Abel och hans offer, men inte på Kain och hans offer. Detta gjorde Kain vred, och han sänkte blicken.

”Varför är du så vred?” frågade Herren. ”Varför sänker du huvudet? Om du gör rätt är du ju accepterad, men om du inte gör rätt, lurar synden vid dörren. Synden åtrår dig, men du ska råda över den!”

Kain föreslog sin bror att de skulle gå ut på fälten tillsammans[b]. Medan de var där, överföll Kain sin bror och dödade honom.

Herren sa till Kain: ”Var är din bror Abel?” ”Det vet jag inte”, sa Kain. ”Ska jag hålla reda på min bror?”

10 Men Herren sa: ”Vad har du gjort? Din brors blod ropar till mig från marken. 11 Från och med nu är du förbannad och förvisad från den mark som öppnade sin mun för att ta emot din brors blod ur din hand. 12 Den kommer inte längre att ge dig någon skörd. Du ska vara hemlös och fredlös och irra omkring på jorden.”

13 Kain svarade Herren: ”Mitt straff är större än jag kan bära,[c] 14 för du har förvisat mig från min mark och från dig själv och gjort mig till en rastlös vandrare. Vem som helst som ser mig kan döda mig.” 15 Då svarade Herren: ”De kommer inte att döda dig, för jag ska ge ett sju gånger värre straff åt den som gör det.” Sedan satte Herren ett märke på Kain, för att ingen som mötte honom skulle döda honom. 16 Kain gick sedan bort från Herren och bosatte sig i landet Nod, öster om Eden.

Kains ättlingar

17 Därefter låg Kain med sin hustru, och hon blev gravid och födde Henok. När Kain sedan byggde en stad, kallade han den Henok efter sin son.

18 Henok var Irads far. Irad var Mechujaels far, Mechujael var Metushaels far, Metushael var Lemeks far.

19 Lemek gifte sig med två kvinnor – Ada och Silla. 20 Ada födde ett barn som hette Javal, och han blev stamfar för alla som bor i tält och lever av boskapsskötsel. 21 Hans bror hette Juval, och han var den förste att spela lyra och flöjt. 22 Silla födde Tuval Kain. Han var den förste att gjuta redskap av koppar och järn. Tuval Kain hade en syster som hette Naama.

23 En dag sa Lemek till sina båda hustrur:

”Ada och Silla, hör på!
    Lemeks hustrur, hör mina ord!
Jag har dödat en man för att han sårat mig,
    en ung man för att han skadat mig. [d]
24 Kain ska hämnas sju gånger,
    men Lemek sjuttiosju gånger!”

Adams släkttavla genom Set

25 Adam låg igen med sin hustru, och hon födde ytterligare en son. Han fick namnet Set[e], för Eva sa: ”Gud har gett mig en annan son i stället för honom som Kain dödade.” 26 Set fick en son som han kallade Enosh. Det var under dennes livstid som människorna började åkalla Herrens namn.

Här följer en förteckning över Adams släkt.

Människan var lik Gud när hon skapades. Gud skapade dem till man och kvinna, och välsignade dem och kallade dem människor[f] när de skapades.

Adam var 130 år när hans son Set föddes. Denne liknade honom och var hans avbild.[g] Sedan levde Adam ytterligare 800 år, fick söner och döttrar och dog 930 år gammal.

Set var 105 år när hans son Enosh föddes. Sedan levde han ytterligare 807 år och fick söner och döttrar och dog 912 år gammal.

Enosh var 90 år när hans son Kenan föddes. 10 Sedan levde han ytterligare 815 år och fick söner och döttrar 11 och dog 905 år gammal.

12 Kenan var 70 år när hans son Mahalalel föddes. 13 Sedan levde han ytterligare 840 år och fick söner och döttrar 14 och dog 910 år gammal.

15 Mahalalel var 65 år när hans son Jered föddes. 16 Sedan levde han ytterligare 830 år och fick söner och döttrar 17 och dog 895 år gammal.

18 Jered var 162 år när hans son Henok föddes. 19 Sedan levde han ytterligare 800 år och fick söner 20 och döttrar och dog 962 år gammal.

21 Henok var 65 år när hans son Metushelach föddes. 22 Sedan levde han ytterligare 300 år i gemenskap med Gud[h] och fick söner och döttrar. 23 Han blev 365 år. 24 Henok vandrade i gemenskap med Gud och fanns sedan inte mer, för Gud tog bort honom.

25 Metushelach var 187 år när hans son Lemek föddes. 26 Sedan levde han ytterligare 782 år och fick söner och döttrar 27 och dog 969 år gammal.

Noa

28 Lemek var 182 år när han fick en son. 29 Lemek kallade honom för Noa[i], för han sa: ”Han kommer att ge oss tröst under det hårda arbetet med den jord som Herren har förbannat.” 30 Sedan levde Lemek 595 år och fick söner och döttrar 31 och dog 777 år gammal. 32 När Noa var 500 år fick han tre söner, Sem, Ham och Jafet.

Den stora floden

(6:1—8:22)

Befolkningen började föröka sig nu på jorden, och döttrar föddes åt människorna. Då såg Guds söner[j] att människors döttrar var vackra och gifte sig med dem de ville ha. Då sa Herren: ”Min Ande ska inte förbli hos människan för alltid, eftersom hon är kött. Hennes tid ska vara 120 år.”[k]

På den tiden, och även senare,[l] fanns det jättar[m] på jorden. När Guds söner låg med människornas döttrar, fick de barn. De var de gamla tidernas kända hjältar. Herren Gud såg vidden av den mänskliga ondskan på jorden, och att människornas liv och tankar ständigt var alltigenom inriktade på det onda. Herren sörjde[n] att han hade skapat dem, och han var bedrövad i sitt hjärta.

Herren sa: ”Människorna som jag har skapat ska jag utplåna från jorden, och tillsammans med dem alla fyrfotadjur och kräldjur och fåglar, för jag ångrar att jag skapade dem.”

Men på Noa såg Herren med välvilja.

Noa och hans familj räddas från floden

Detta är berättelsen om Noas släkt:

Noa var en rättfärdig och oklanderlig man bland sina samtida. Han levde i gemenskap med Gud. 10 Han hade tre söner: Sem, Ham och Jafet.

11 I Guds ögon blev världen mer och mer fördärvad och full av våld. 12 Gud såg hur fördärvad jorden var: hela människosläktet[o] levde ett fördärvat liv. 13 Och Gud sa till Noa: ”Jag har beslutat mig för att utplåna hela människosläktet, för på grund av människan är jorden fylld av våld. Jag ska utplåna både henne och jorden. 14 Bygg en ark[p] av goferträ, gör olika rum i arken och täta den med jordbeck både invändigt och utvändigt. 15 Gör den 150 meter lång, 25 meter bred och 15 meter hög. 16 Gör också ett tak med en halv meters resning[q], sätt en dörr på sidan och gör ett nedre däck, ett mellandäck och ett övre däck.

17 Jag ska låta en översvämning täcka jorden och förgöra varje levande varelse, alla som det finns livsande i. Allting på jorden kommer att gå under.

18 Men med dig vill jag upprätta ett förbund. Du ska gå in i arken tillsammans med din hustru, dina söner och deras hustrur. 19 Ta ett par av varje djurart, en hane och en hona, med dig i arken för att hålla dem vid liv med dig. 20 Ett par av varje art av fåglar, fyrfotadjur och kräldjur ska komma till dig för att överleva. 21 Samla också ihop all slags mat som ni och dessa kan äta.”

22 Noa gjorde allt precis som Gud hade befallt.

Sedan sa Herren till Noa: ”Gå in i arken med hela din familj, för i denna tid är det bara dig som jag funnit vara rättfärdig. Av de rena fyrfotadjuren ska du ta sju par av varje art, hane och hona. Av alla orena djur ska du ta ett par, hane och hona. Också av himlens alla fåglar ska du ta sju par, hane och hona, av varje slag, för att de ska överleva på jorden. Om en vecka ska jag sända ett regn som kommer att vara i fyrtio dagar och fyrtio nätter, och jag ska utplåna från jorden alla levande varelser som jag har skapat.”

Noa gjorde i allt som Herren hade befallt honom. Han var 600 år när översvämningen kom över jorden. Han gick in i arken med sin hustru, sina söner och sina svärdöttrar, för att fly undan översvämningen. Hanar och honor av alla fyrfotadjur, både rena och orena, och av fåglar och alla markens kräldjur kom in i arken till Noa parvis, precis som Gud hade befallt Noa.

10 En vecka senare kom flodvattnen över jorden. 11 Noa var 600 år gammal när floden kom den sjuttonde dagen i andra månaden. Då bröt det stora djupets källor fram, och himlens luckor öppnades. 12 Regnet föll över jorden under fyrtio dygn. 13 Men Noa hade samma dag gått in i arken med sin hustru och sina söner Sem, Ham och Jafet och deras hustrur. 14 Med dem fanns de olika sorterna av vilda djur och boskap, alla slags kräldjur, fåglar och andra bevingade djur. 15 De kom alla till Noa, ett par av varje levande varelse, de som har livsande i sig. 16 Hanar och honor av alla slags djur kom, precis som Gud hade befallt Noa. Och Herren stängde dörren efter honom.

17 Under fyrtio dagar kom floden över jorden. Det kom så mycket vatten att arken lyftes och flöt högt ovanför jorden. 18 Vattnet steg högre och högre, och arken flöt på vattnet. 19 Vattnet steg allt mer och täckte slutligen alla berg under himlen. 20 Vattnet steg mer än sju meter över de högsta topparna.

21 Hela myllret av jordens levande varelser gick under: fåglar, boskap, vilda djur, hela jordens vimmel av smådjur och alla människor. 22 Allt som andades och levde på torra land dog, 23 ja, allt liv på jorden utplånades. Allt levande på jorden utplånades: människor och djur, kräldjur och himlens fåglar. Bara Noa och de som var med honom i arken blev kvar. 24 Vattnet täckte jorden i 150 dagar.

Footnotes

  1. 4:1 Namnet Kain betyder ungefär jag har fått/producerat.
  2. 4:8 Översättningens formulering följer här mer den samaritanska texten, Vulgata, Septuaginta och syriska Peshitta; det rör sig dock bara om en nyansskillnad.
  3. 4:13 Eller, enligt Septuaginta: Mitt brott är för stort för att förlåtas,
  4. 4:23 Som tecken på det dåvarande världsläget som nu präglades av våld och på hans egen skrytsamhet, kan versen också tolkas: Jag skulle kunna döda en man för att han sårar mig, en ung man för att han skadar mig.
  5. 4:25 Namnet betyder ungefär skänkt, given.
  6. 5:2 På hebreiska adám.
  7. 5:3 Jfr v. 1 och 1:26
  8. 5:22 levde… i gemenskap med Gud. Ordagrant: vandrade med Gud.Detta uttryck används även på många andra ställen.
  9. 5:29 Namnet anspelar på både vila och tröst i hebreiskan.
  10. 6:2 Det hebreiska uttrycket bene elohim betyder ordagrant Guds/gudars söner och tolkas antingen som någon form av himmelska väsen (änglar) eller som människor i betydelsen Guds barn.
  11. 6:3 120 år syftar troligen på människans livslängd eller möjligen också på tiden fram till floden.
  12. 6:4 Se 4 Mos 13:34
  13. 6:4 Hebreiskans nefilim översätts med jättar i likhet med Septuaginta, men den bokstavliga betydelsen är de fallna.
  14. 6:6 Eller: ångrade.
  15. 6:12 Ordagrant: Allt kött
  16. 6:14 Arken var till sin konstruktion rektangulär, som en enorm stor låda.
  17. 6:16 Grundtexten är svårtolkad.

Kain och Abel

Mannen kände[a] sin hustru Eva, och hon blev havande och födde Kain. Då sade hon: "Jag har fått en man från Herren."[b]

Hon födde ännu en son, Abel, Kains bror. Abel blev herde och Kain blev åkerbrukare.

Efter en tid hände sig att Kain bar fram en offergåva åt Herren av markens gröda. Även Abel bar fram sin gåva av det förstfödda i sin hjord, av djurens fett. Och Herren såg till Abel och hans offer, men till Kain och hans offer såg han inte. Då blev Kain mycket vred och hans blick blev mörk. Och Herren sade till Kain: "Varför är du vred och varför är din blick så mörk? Är det inte så att om du gör det som är gott, ser du frimodigt upp, men om du inte gör det som är gott, då lurar synden vid dörren. Den har begär till dig, men du skall råda över den."

Kain talade med sin bror Abel,[c] och medan de var ute på marken överföll Kain sin bror och dödade honom. Och Herren sade till Kain: "Var är din bror Abel?" Han svarade: "Jag vet inte. Skall jag hålla reda på min bror?" 10 Då sade han: "Vad har du gjort? Hör, din brors blod ropar till mig från marken! 11 Nu är du förbannad mer än den jord som har öppnat sin mun för att ta emot din brors blod av din hand. 12 När du brukar jorden skall den inte längre ge dig sin gröda. Kringflackande och hemlös skall du vara på jorden." 13 Kain sade då till Herren: "Mitt brott är för stort för att förlåtas.[d]

14 Se, i dag driver du mig bort från åkerjorden, och jag är dold för ditt ansikte. Kringflackande och hemlös kommer jag att vara på jorden, så att vem som helst som träffar på mig kan döda mig." 15 Men Herren sade till honom: "Kain skall bli hämnad sjufalt, vem som än dödar honom." Och Herren satte ett tecken på Kain så att ingen som träffade på honom skulle döda honom. 16 Så gick Kain bort från Herrens ansikte och bosatte sig i landet Nod, öster om Eden.

Kains släkttavla

17 Kain kände sin hustru och hon blev havande och födde Hanok. Och Kain byggde en stad och kallade den Hanok efter sin son.

18 Åt Hanok föddes Irad, och Irad blev far till Mehujael. Mehujael blev far till Metusael, och Metusael blev far till Lemek.

19 Lemek tog sig två hustrur, den ena hette Ada och den andra Silla. 20 Ada födde Jabal. Han blev stamfader till dem som bor i tält och är boskapsskötare.

21 Hans bror hette Jubal. Han blev stamfader till alla dem som spelar harpa och flöjt.

22 Silla födde också en son, Tubal-Kain. Han var smed och gjorde alla slags redskap av koppar och järn. Tubal-Kains syster hette Naama.

23 Lemek sade till sina hustrur:
    "Ada och Silla,
hör på mig!
    Ni Lemeks hustrur,
lyssna till mina ord:
    En man har jag dödat för varje sår
och en ung man för varje blåmärke.
24 Ja, sju gånger blir Kain hämnad,
    men Lemek sjuttiosju gånger."

Set

25 Adam kände åter sin hustru, och hon födde en son som hon gav namnet Set. Hon sade: "Gud har gett mig en annan avkomling i stället för Abel, eftersom Kain dödade honom."

26 Också Set fick en son och han gav honom namnet Enos. Vid den tiden började man åkalla Herrens namn.

II. ADAMS FORTSATTA HISTORIA 5:1-6:8

Sets släkttavla

Detta är boken om Adams fortsatta historia. När Gud skapade människor gjorde han dem lika Gud. Till man och kvinna skapade han dem. Han välsignade dem och gav dem namnet människa den dag de skapades.

När Adam var 130 år fick han en son som var lik honom, hans avbild. Han gav honom namnet Set. Sedan Adam fått Set, levde han 800 år och fick söner och döttrar. Adams hela ålder - den tid han levde[e] - blev 930 år. Därefter dog han.

När Set var 105 år blev han far till Enos. Sedan Set hade fått Enos levde han 807 år och fick söner och döttrar. Sets hela ålder blev alltså 912 år. Därefter dog han.

När Enos var 90 år blev han far till Kenan. 10 Sedan Enos hade fått Kenan levde han 815 år och fick söner och döttrar. 11 Enos hela ålder blev alltså 905 år. Därefter dog han.

12 När Kenan var 70 år blev han far till Mahalalel. 13 Sedan Kenan hade fått Mahalalel levde han 840 år och fick söner och döttrar. 14 Kenans hela ålder blev alltså 910 år. Därefter dog han.

15 När Mahalalel var 65 år blev han far till Jered. 16 Sedan Mahalalel hade fått Jered levde han 830 år och fick söner och döttrar. 17 Mahalalels hela ålder blev alltså 895 år. Därefter dog han.

18 När Jered var 162 år blev han far till Hanok. 19 Sedan Jered hade fått Hanok levde han 800 år och fick söner och döttrar. 20 Jereds hela ålder blev alltså 962 år. Därefter dog han.

21 När Hanok var 65 år blev han far till Metusela. 22 Och sedan Hanok hade fått Metusela vandrade han med Gud i 300 år och fick söner och döttrar. 23 Hanoks hela ålder blev alltså 365 år. 24 Sedan Hanok på detta sätt hade vandrat med Gud fanns han inte mer, ty Gud hämtade honom.

25 När Metusela var 187 år blev han far till Lemek. 26 Sedan Metusela hade fått Lemek levde han 782 år och fick söner och döttrar. 27 Metuselas hela ålder blev alltså 969 år. Därefter dog han.

28 När Lemek var 182 år fick han en son. 29 Han gav honom namnet Noa,[f] ty han sade: "Denne skall trösta oss under vårt arbete och våra händers möda, när vi brukar jorden som Herren har förbannat." 30 Sedan Lemek hade fått Noa levde han 595 år och fick söner och döttrar. 31 Lemeks hela ålder blev alltså 777 år. Därefter dog han.

32 När Noa var 500 år blev han far till Sem, Ham och Jafet.

Människornas ondska växer

När människorna började föröka sig på jorden och döttrar föddes åt dem, såg Guds söner att människornas döttrar var vackra, och de tog till hustrur alla de ville ha. Då sade Herren: "Min Ande skall inte bli kvar i[g] människorna för alltid på grund av deras förvillelse. De är kött och deras tid skall vara etthundratjugo år."

Vid denna tid, då Guds söner gick in till människornas döttrar och dessa födde barn åt dem, och även senare, levde våldsverkarna på jorden. Detta var forntidens väldiga män som var så ryktbara.

Och Herren såg att människornas ondska var stor på jorden och att deras hjärtans alla tankar och avsikter ständigt var alltigenom onda. Då ångrade Herren att han hade gjort människorna på jorden, och han var bedrövad i sitt hjärta. Herren sade: "Människorna som jag har skapat skall jag utrota från jordens yta, ja, både människor och fyrfotadjur, kräldjur och himlens fåglar. Jag ångrar att jag har gjort dem." Men Noa hade funnit nåd inför Herrens ögon.

III. NOAS FORTSATTA HISTORIA 6:9-9:29

Noa

Detta är Noas fortsatta historia. Noa var en rättfärdig man och fullkomlig bland sina samtida. Han vandrade med Gud. 10 Och Noa blev far till tre söner, Sem, Ham och Jafet. 11 Men jorden blev mer och mer fördärvad inför Gud och full av våld. 12 Gud såg på jorden, och se, den var fördärvad, eftersom alla människor[h] levde i fördärv på jorden.

Floden förutsägs och arken byggs

13 Då sade Gud till Noa: "Jag har beslutat att förgöra alla levande varelser, ty för deras skull är jorden full av våld. Se, jag skall fördärva dem tillsammans med jorden. 14 Gör dig en ark av goferträ, inred den med kamrar och bestryk den med jordbeck både på insidan och utsidan. 15 Och så skall du göra arken: Den skall vara trehundra alnar lång, femtio alnar bred och trettio alnar hög. 16 Högst upp skall du göra en öppning för ljuset, en aln hög, runt hela arken. En dörr till arken skall du sätta på sidan. Du skall inreda den så att den får en undervåning, en mellanvåning och en övervåning.

17 Se, jag skall låta floden komma med vatten över jorden för att utrota alla varelser under himlen som har livsande. Allt på jorden skall förgås. 18 Men med dig vill jag upprätta mitt förbund. Du skall gå in i arken med dina söner, din hustru och dina sonhustrur. 19 Av allt levande, av alla varelser, skall du föra in ett par i arken för att de skall överleva tillsammans med dig. Hankön och honkön skall det vara. 20 Av fåglarna efter deras slag, av fyrfotadjuren efter deras slag och av alla kräldjur på marken efter deras slag skall ett par av varje slag gå in till dig för att förbli vid liv. 21 Och du skall ta med dig allt slags mat, sådant som kan ätas, och samla i förråd. Det skall tjäna som föda för dig och dem." 22 Och Noa gjorde så. Han gjorde i allt som Gud hade befallt honom.

Floden kommer

Herren sade till Noa: "Gå in i arken med hela din familj. Dig har jag nämligen funnit rättfärdig inför mig i detta släkte. Av alla rena fyrfotadjur skall du ta med dig sju par, hanne och hona, men av sådana fyrfotadjur som inte är rena ett par, hanne och hona, likaså av himlens fåglar sju par, hanne och hona, för att en avkomma skall leva vidare över hela jorden. Ty om sju dagar skall jag låta det regna på jorden i fyrtio dagar och fyrtio nätter, och jag skall utplåna från jorden alla varelser som jag har gjort." Och Noa gjorde i allt som Herren hade befallt honom.

Noa var sexhundra år när floden kom med sitt vatten över jorden. Han gick in i arken med sina söner och sin hustru och sina sonhustrur undan flodens vatten. Av både rena och orena fyrfotadjur, av fåglar och av allt som krälar på marken gick två och två, hanne och hona, in till Noa i arken, så som Gud hade befallt Noa. 10 Och efter de sju dagarna kom flodens vatten över jorden.

11 Det år då Noa var sexhundra år, på sjuttonde dagen i andra månaden, bröt alla det stora djupets källor fram, himlens fönster öppnades, 12 och det regnade över jorden i fyrtio dagar och fyrtio nätter. 13 Just den dagen gick Noa in i arken tillsammans med sina söner Sem, Ham och Jafet, sin hustru och sina tre sonhustrur. 14 De hade med sig alla djur efter deras slag: vilda djur och boskapsdjur, kräldjur som rör sig på jorden och fåglar, alla flygande varelser. 15 De gick in till Noa i arken, två och två av allt levande, det som hade livsande i sig. 16 De som gick in var hanne och hona av allt levande, så som Gud hade befallt Noa.

Och Herren stängde igen om honom.

17 Floden kom över jorden i fyrtio dagar, och vattnet steg och lyfte arken så att den höjde sig över jorden. 18 Vattnet tilltog och steg högt över jorden, och arken flöt på vattnet. 19 Ja, vattnet bredde ut sig mer och mer över jorden, till dess det täckte alla höga berg under hela himlen. 20 Femton alnar över topparna steg vattnet, och bergen blev övertäckta. 21 Då förgicks allt levande på jorden: fåglar och boskapsdjur, vilda djur och alla smådjur som rörde sig på jorden, likaså alla människor. 22 Allt som fanns på torr mark omkom, allt som hade livsande i sig. 23 Alla levande varelser på jordens yta utplånades, både människor och fyrfotadjur, kräldjur och himlens fåglar. De utplånades från jorden. Bara Noa och de som var med honom i arken räddades. 24 Och vattnet stod högt över jorden i etthundrafemtio dagar.

Footnotes

  1. 1 Mosebok 4:1 kände Det hebreiska ordet för "känna" har ofta innebörden "ha nära gemenskap med, ha intimt umgänge med", se också 1 Mos 4:17, 25, 19:5, 8, 24:16, 38:26, Dom 19:22, 25.
  2. 1 Mosebok 4:1 från Herren Annan översättning: "med Herrens hjälp", eller "nämligen Herrens man", dvs den som Herren utlovat i 3:15.
  3. 1 Mosebok 4:8 Den samaritanska grundtexten och de äldre översättningarna tillägger efter "Abel": "Låt oss gå ut på marken".
  4. 1 Mosebok 4:13 förlåtas Annan översättning: "bäras".
  5. 1 Mosebok 5:5 den tid han levde Den första människan hade en skenbar ålder redan sin första dag.
  6. 1 Mosebok 5:29 Noa betyder "vila" och har stor ljudlikhet med ett ord som betyder "trösta".
  7. 1 Mosebok 6:3 bli kvar i Annan översättning: "kämpa med".
  8. 1 Mosebok 6:12 alla människor Ordagrant: "allt kött".